Studien är en del av Forte-finansierade projektet GenerationTech. Läs mer i en artikel ur temat Digital välfärd i ÄiC #4/20: Tre generationers perspektiv på teknik.
Äldre personer inte mer teknikfientliga än yngre
En studie från Lunds universitet spräcker myten om att äldre personer skulle vara teknikfientliga. Äldre vill hänga med i utvecklingen, men upplever att det är svårt och dyrt.
Forskare från forskningscentret CASE, Lunds universitet, har under coronapandemins första halvår undersökt tre generationers attityder till och användning av digital teknik. De tre generationerna har varit personer i åldersspannen 30–39, 50–59 respektive 70–79 år.
Studien visar bland annat att den äldsta åldersgruppen inte var lika negativt ställd till teknik som 50-59-åringarna. Sofi Fristedt, docent i hälsa och vårdvetenskap och en av forskarna bakom studien, berättar att många äldre vill hänga med i utvecklingen, men att det finns vissa svårigheter.
– Äldre vill gärna ha modern teknik, men utan massor av lull-lull. Enkelhet är viktigt. Ju fler tillbehör desto svårare och dyrare blir det, säger hon i ett pressmeddelande.
GENERATION TECH
Äldre personer vet oftast inte vad de ska vara försiktiga med på internet och har till exempel svårt att värdera vilket steg vid handling på nätet som innebär en reell säkerhetsrisk. Dessutom var det inte ovanligt att ekonomin, tillsammans med svårigheten att hålla igång den digitala tekniken på egen hand, gjorde att man valde bort internet.
– Bredband och wifi bör vara lika självklara i bostäder som el eller vatten. Riktade insatser till socioekonomiskt svaga hushåll kan därför behövas, något som politiker och beslutsfattare behöver fundera över, säger Sofi Fristedt.
Ladda ner studien
Sofi Fristedt m fl (2021). “Am I representative (of my age)? No, I’m not”—Attitudes to technologies and technology development differ but unite individuals across rather than within generations. Publicerad i Plos one.
Relaterat
Koll på tiden skapar trygghet
En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare om man upptäcker att någon har problem med tidsuppfattning.
Så förändrades våra digitala vanor under pandemin
Coronapandemin blev en samhällelig kris, som ökade behovet av att kommunicera då många blev isolerade i sina hem. I en ny artikel har forskaer från Lund undersökt hur olika generationers digitala vanor förändrades.
E-hälsotjänster oftare en utmaning för äldre personer
I en ny avhandling har Anna Sjöström vid Umeå universitet undersökt hur primärvårdspatienter använder internet och e-hälsotjänster.
Fler nyheter
Åtta av tio 90-plussare behövde hjälp med sin hörsel
I en studie från Göteborgs universitet och Region Västra Götaland har forskare undersökt hörseln på personer över 90 år. En stor majoritet av dem hade så stora problem att de skulle behöva hjälp.
Så ser livet ut för yngre med demens
Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar om just denna, lite dolda grupp.
Bättre kontinuitet kan ge färre läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar
Läkemedel är viktiga för många äldre, men behandlingen behöver individanpassas för att vara effektiv och undvika farliga biverkningar. En viktig del i arbetet är bättre kontinuitet och att olika yrkesgrupper har samma information om äldre patienter och deras läkemedel. Det…
