Internetstiftelsen (2021). Svenskarna och internet 2021 – En årlig studie av svenska folkets internetvanor.
Äldre riskerar digitalt utanförskap
Årets upplaga av undersökningen Svenskarna och internet visar att vi handlar, arbetar och umgås allt mer med hjälp av internet. Men många äldre upplever fortfarande ett utanförskap och riskerar i den snabba utvecklingen att halka efter ännu mer.
Nio av tio svenskar använder internet dagligen, exempelvis för tjänster som digitala brevlådor, internetbanker och strömmande medietjänster. Men det finns också de som inte använder internet överhuvudtaget, och det är nästan enbart äldre personer. Enligt den årliga undersökningen Svenskarna och internet använder var femte pensionär inte internet alls.
Bland de äldsta är det ungefär hälften som inte använder sig av olika e-tjänster, vilket ökar risken att de halkar efter i den snabba digitala utvecklingen. Många har inte heller hört talas om begrepp som molntjänster, digital källkritik eller cybersäkerhet.
Enligt Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen som genomför undersökningen, är det viktigt att öka säkerheten på internet för att äldre ska känna sig trygga att använda en allt mer digitaliserad infrastruktur.
– Annars riskerar vi att skapa ett A- och ett B-lag. Visst har de allra äldsta svårt med tekniken, men i rapporten ser vi egentligen det tydligaste glappet mellan 50-talisterna och 40-talisterna. Och om de plötsligt inte kan deklarera eller boka tågbiljett så pratar vi om hundratusentals som hamnar utanför samhället, säger han till TT.
Vidare säger han att äldre personer som inte har nära anhöriga som kan hjälpa till, exempelvis med att installera ett bank-id, är extra utsatta.
Läs rapporten i sin helhet
Relaterat
Så kan järnnivån påverka hjärnan
Tack vare de senaste framstegen inom hjärnavbildningsteknik kan forskare nu se hur järnnivån påverkar hjärnans funktion. Nu visar en ny avhandling från Karolinska institutet att en ansamling av ämnet kan bidra till att minnet försämras.
Enbart vardaglig aktivitet skyddar inte mot stroke
Den fysiska aktiviteten vi får till vardags, till exempel i arbetet eller när vi gör hushållssysslor, verkar inte räcka för att skydda mot stroke. Däremot ger motion under fritiden och aktiv transport positiv effekt.
Både positivt och negativt med robotdjur inom äldreomsorgen
Sällskapsrobotar i form av olika djur, så kallade robotdjur, har blivit en allt vanligare syn på landets demensboenden. Nu visar en avhandling från Linköpings universitet att de mekaniska husdjuren kan ha en lugnande effekt på de boende, men att de…
Fler nyheter
Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering
Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det genom att ta fram nya verktyg för att tidigare upptäcka alzheimer.
Så kan psykisk hälsa påverka demensrisken
Personer som inte längre tycker att livet har en mening har högre risk att drabbas av demens. Det visar forskning från bland annat Karolinska institutet.
Blodprov kan förutspå stroke
Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som kan bidra till en mer individanpassad behandling för personer med förmaksflimmer.
