Forskare vid Karolinska institutet, KI, har i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, genomfört en enkätundersökning för att identifiera och beskriva anhörigvårdare över 55 år och ta reda på om de har behov av stöd i sitt omsorgsgivande. Undersökningen, som genomfördes mellan maj och september 2023, samlade in data från ett nationellt representativt urval av individer. Mer än 16 900 personer svarade på enkäten. Vi identifierade totalt 2 585 informella vårdgivare, vilket utgjorde 16,8 procent av respondenterna.
Intensiteten i vårdandet varierade kraftigt, där 71,4 procent av vårdgivarna gav lågintensiv vård motsvarande en till elva timmar per vecka, medan 13,7 procent och 14,9 procent gav medelintensiv vård motsvarande 11–29 timmar per vecka, respektive högintensiv mer än 30 timmar per vecka.
Diagram. Så tycker vårdgivarna att vårdandet påverkar deras liv. Kort beskrivning: Vårdgivare rapporterar låg intensitet (grön prick) negativa konsekvenser mindre ofta än vårdgivare med måttlig (orange prick) eller hög intensitet (röd prick).
Undersökningen visade att vårdgivare, särskilt de som ger högintensiv vård, har ett ouppfyllt stödbehov. Mellan 30–35 procent av vårdgivarna med hög intensitet uppgav att de inte har erbjudits stödtjänster och att de skulle vilja ha det. Exempel på sådana tjänster inkluderar rådgivning, träning och utbildning, ekonomisk hjälp, sjukvård och avlastningsvård. Vi kunde se att det fanns en tydlig trend att ju högre intensitet de uppgav, desto större var deras ouppfyllda behov.
En annan del av enkäten fokuserade på vårdgivarnas självskattade hälsa. Nivån på den självskattade hälsan korrelerade också med vårdens intensitet. Vårdgivare inblandade i högintensiv vård rapporterade oftare dålig eller ganska dålig psykisk hälsa, tolv procent, jämfört med vårdgivare inblandade i lågintensiv vård, fem procent, efter att vi har kontrollerat för ålder, kön och utbildningsnivå.
Intressant nog rapporterar vårdgivare med låg intensitet en positiv effekt, ”känsla av tillfredsställelse”, oftare än de båda andra grupperna. Genom att veta vilka grupper av anhörigvårdare som upplever de värsta konsekvenserna kan vi mer effektivt rikta in eventuella stödinsatser.
Mot bakgrund av dessa resultat är det tydligt att rollen som anhörigvårdare drabbar vissa äldre på ett negativt sätt, särskilt de som ger högintensiv vård. Forskarna vid KI och ledarna för Nka kommer att fortsätta analysera resultaten från denna undersökning och publicera slutsatserna i vetenskapliga tidskrifter.
Vi kommer även att kommunicera resultaten med relevanta myndigheter, inklusive kommuner som har ett lagstadgat ansvar att stödja anhörigvårdare i Sverige. Vi förespråkar en proaktiv strategi för att identifiera informella vårdgivare, noggrann övervakning av trender inom detta område och erbjudande av skräddarsytt och individuellt stöd. På så sätt kan anhöriga stärkas i omsorgen av nära och kära samtidigt som de känner sig sedda och uppmuntrade.
Vi vill tacka FORTE (2021–00256) och Nka för samfinansieringen av projektet och alla respondenter för att de tog sig tid att delta i undersökningen.
Möjligheten att bo kvar i den egna bostaden som äldre person har varit den officiella policyn länge. Nu visar en studie från Luleå att det finns en rad komplexa utmaningar med kvarboendeprincipen – särskilt om det gäller äldre par.
Sommarkommuner är kommuner som har en inflyttning av invånare under sommaren som huvudsakligen bor i andra kommuner. En undersökning från SKR visar att sommargäster med behov av hemtjänst är en utmaning för sommarkommuner.
Forskare vid Stockholms sjukhem och Karolinska institutet har undersökt hur mycket extern vård boende på säbo får, och vad den kostar regionen. Hypotesen var att vårdbehoven skulle vara jämnt fördelade, men några grupper stack ut.
När Internetstiftelsen publicerar sin årliga rapport Svenskarna och internet är det återigen de äldre användarna och ickeanvändarna som sticker ut.
I sin nya avhandling riktar Afsaneh Taei ljuset mot en grupp som inte syns så ofta: äldre personer i socialt utsatta områden. De visade sig ofta ha egna strategier för att göra sina kvarter till bättre platser att bo på.
De senaste åren har antalet vårdrelaterade infektioner på särskilda boenden minskat – fram tills nu. Det visar en mätning från Folkhälsomyndigheten.
