En del av avhandlingens omslag.

Arbetsgivare kan förlänga arbetslivet

Det talas mycket om ett längre arbetsliv. Men vad kan egentligen få människor att arbeta högre upp i åldrarna? Det har Robin Jonsson vid Göteborgs universitet sökt svar på i sin avhandling.

Avhandlingens omslag - en målning i gråskala av maskiner i en äldre fabrik som bakgrund.– I Sverige har frågan om ett längre arbetsliv kommit att handla mycket om statlig styrning via arbetsmarknadslagstiftning och justeringar i socialförsäkringssystemen. Men det politiken glömmer är att även förhållandena på arbetsplatsen, som arbetsgivarens inställning och typen av arbetsuppgifter, också påverkar människors möjligheter till ett förlängt arbetsliv, säger Robin Jonsson, nybliven doktor på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Robin Jonsson har nyligen disputerat med avhandlingen Retaining the aging workforce: Studies of the interplay between individual and organizational capability in the context of prolonged working lives, där han undersöker hinder och möjliggörare för att människor ska vilja arbeta längre. Avhandlingen bygger både på registerdata, en enkät som besvarats av anställda inom Göteborgs stad och intervjuer med chefer och HR-personal i vård och omsorg.

På senare år har våra politiker bland annat minskat möjligheterna till förtidspension och höjt åldersgränser för pensionen.

– De politiska besluten har antagligen haft en viss effekt, sysselsättningsnivåerna i Sverige bland gruppen 55–64 åringar har ökat de senaste två decennierna och är i dag en av de högsta i Europa. Samtidigt väcker det nya frågor om vilka konsekvenser ett förlängt arbetsliv får för människor och organisationer, säger Robin Jonsson.

Inom vård- och omsorgsyrkena har vi i dag en stor personalbrist, vilket gjort att Sveriges kommuner och regioner, SKR, nu har satt upp målet att få in äldre medarbetare. Men för att lyckas finns det en rad problem att lösa för att få dem att vilja stanna kvar.

– För att bryta trenden behöver offentliga välfärdsorganisationer arbeta mer proaktivt genom att den högre ledningen utarbetar strategier för att behålla äldre medarbetare och förankrar dessa på samtliga organisatoriska nivåer.

Robin Jonssons resultat pekar på att arbetsgivarna måste anstränga sig för att anpassa arbetet till äldre medarbetare, för att de både ska vilja och kunna jobba vidare.

– Arbetsgivare kan till exempel signalera till äldre medarbetare att de vill att de ska arbeta kvar eller erbjuda dem kompetensutveckling, arbetsanpassningar och flexibilitet så att arbetet bättre matchar individens förmågor och önskemål, säger han.

Läs avhandlingen

R Jonsson (2021). Att behålla den åldrande arbetskraften: Studier av individuell och organisatorisk kapabilitet i kontexten av ett förlängt arbetsliv. Göteborgs universitet.


Avhandlingens artiklar

R Jonsson, L Dellve och B Halleröd (2019). Work despite poor health? A 14-year follow-up of how individual work accommodations are extending the time to retirement for workers with poor health conditions. SSM – Population health.

R Jonsson, C Hasselgren, L Dellve, D Seldén, D Larsson och M Stattin (2021). Matching the pieces: The presence of idiosyncratic deals and their impact on retirement preferences among older workers. Work, aging and retirement.

R Jonsson, A Lindegård, L Björk och K Nilsson (2020). Organizational hindrances to the retention of older healthcare workers. Nordic journal of working life studies.

Relaterat

Framtidens äldreforskning behöver rustas

Det behövs en plattform där olika vetenskapliga discipliner kan samarbeta och formulera mål tillsammans, för att skapa en värld där människor i alla…

Om livet på särskilda boenden – bakom fasaden

Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…

Munhälsan – kopplingen till demens

Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.