En del av avhandlingens omslag.

Arbetsgivare kan förlänga arbetslivet

Det talas mycket om ett längre arbetsliv. Men vad kan egentligen få människor att arbeta högre upp i åldrarna? Det har Robin Jonsson vid Göteborgs universitet sökt svar på i sin avhandling.

Avhandlingens omslag - en målning i gråskala av maskiner i en äldre fabrik som bakgrund.– I Sverige har frågan om ett längre arbetsliv kommit att handla mycket om statlig styrning via arbetsmarknadslagstiftning och justeringar i socialförsäkringssystemen. Men det politiken glömmer är att även förhållandena på arbetsplatsen, som arbetsgivarens inställning och typen av arbetsuppgifter, också påverkar människors möjligheter till ett förlängt arbetsliv, säger Robin Jonsson, nybliven doktor på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Robin Jonsson har nyligen disputerat med avhandlingen Retaining the aging workforce: Studies of the interplay between individual and organizational capability in the context of prolonged working lives, där han undersöker hinder och möjliggörare för att människor ska vilja arbeta längre. Avhandlingen bygger både på registerdata, en enkät som besvarats av anställda inom Göteborgs stad och intervjuer med chefer och HR-personal i vård och omsorg.

På senare år har våra politiker bland annat minskat möjligheterna till förtidspension och höjt åldersgränser för pensionen.

– De politiska besluten har antagligen haft en viss effekt, sysselsättningsnivåerna i Sverige bland gruppen 55–64 åringar har ökat de senaste två decennierna och är i dag en av de högsta i Europa. Samtidigt väcker det nya frågor om vilka konsekvenser ett förlängt arbetsliv får för människor och organisationer, säger Robin Jonsson.

Inom vård- och omsorgsyrkena har vi i dag en stor personalbrist, vilket gjort att Sveriges kommuner och regioner, SKR, nu har satt upp målet att få in äldre medarbetare. Men för att lyckas finns det en rad problem att lösa för att få dem att vilja stanna kvar.

– För att bryta trenden behöver offentliga välfärdsorganisationer arbeta mer proaktivt genom att den högre ledningen utarbetar strategier för att behålla äldre medarbetare och förankrar dessa på samtliga organisatoriska nivåer.

Robin Jonssons resultat pekar på att arbetsgivarna måste anstränga sig för att anpassa arbetet till äldre medarbetare, för att de både ska vilja och kunna jobba vidare.

– Arbetsgivare kan till exempel signalera till äldre medarbetare att de vill att de ska arbeta kvar eller erbjuda dem kompetensutveckling, arbetsanpassningar och flexibilitet så att arbetet bättre matchar individens förmågor och önskemål, säger han.

Läs avhandlingen

R Jonsson (2021). Att behålla den åldrande arbetskraften: Studier av individuell och organisatorisk kapabilitet i kontexten av ett förlängt arbetsliv. Göteborgs universitet.


Avhandlingens artiklar

R Jonsson, L Dellve och B Halleröd (2019). Work despite poor health? A 14-year follow-up of how individual work accommodations are extending the time to retirement for workers with poor health conditions. SSM – Population health.

R Jonsson, C Hasselgren, L Dellve, D Seldén, D Larsson och M Stattin (2021). Matching the pieces: The presence of idiosyncratic deals and their impact on retirement preferences among older workers. Work, aging and retirement.

R Jonsson, A Lindegård, L Björk och K Nilsson (2020). Organizational hindrances to the retention of older healthcare workers. Nordic journal of working life studies.

Relaterat

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa…

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres…

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i…

Fler nyheter

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på…

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en…

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och…