Årets höjdpunkter och lästips

Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.

Under det gångna året har vi haft möjligheten att rapportera om ny, aktuell äldreforskning i hela 85 nyhetsartiklar. Vi har uppmärksammat 67 nya doktorsavhandlingar inom forskningsområdet.

Mitt i sommaren fick vi också ett stort medialt genomslag med våra rapportering om utemiljöer kring särskilda boenden, en artikel baserat på Göteborgs universitets forskningsresultat. Efter att TT (Tidningarnas telegrambyrå) uppmärksammat vår artikel spreds den sedan vidare till samtliga stora, rikstäckande nyhetsmedier, med hänvisning till Äldre i Centrum. Så här såg det exempelvis ut i Aftonbladet: Äldre svenskar tvingas stanna inomhus.

Vi har också besökt olika arbetsplatser och forskningsmiljöer. Bland annat har vi varit i Skövde och provat en äldredräkt och följt med ett hundteam i Härnösand ut på uppdrag inom äldreomsorgen. Vi har också porträtterat forskare som delar med sig av sina senaste kunskaper – som Frida Nordeström om boendemiljön, Albert Westergren om nutrition och lekfullhet och Katarina Fällman om bilkörning kopplat till ålder.

Fyra krönikörer har skrivit tänkvärda texter baserat på egna erfarenheter och reflektioner – läs gärna:
Lea Stark: ”Mormors livskraft inspirerar mig” – Äldre i Centrum
Tove Harnett: ”När jag blir någon annan” – Äldre i Centrum
Madeleine Liljegren: ”Om blickar som längtar ut” – Äldre i Centrum
Albert Westergren: ”Vill du leka – även när vi blir äldre?” – Äldre i Centrum

Flera forskare har bidragit med intressanta artiklar, inte minst i våra fyra teman under året: Hbtq, SoL – den nya socialtjänstlagen, Döden och Munhälsa.

Har ni bara tid att läsa en enda artikel – då tycker jag att ni ska välja Anna Gustavssons fina text: Att åldras nära djur och natur. Följande utdrag kommer från den texten:

”När vi sågs var Rut 88 år och hon levde med ett amputerat ben, kronisk ryggsmärta, utan grannar, och ingen bil eller tillgång till kollektivtrafik. Ändå har hon envist stannat kvar i huset ute i skogen. Hon berättade att hon numera alltid är hemma, och ensam. ”Har du någon gång funderat på att flytta till någon av byarna i närheten?” frågade jag. ”Aldrig i livet!” utbrast Rut. ”Det enda som skulle kunna få mig att flytta är om jag förlorade förståndet. Annars får de bära ut mig i en träkista!” Rut skrattade och utstrålade en lugn självsäkerhet, ”Jag brukar säga att jag bor i Edens lustgård.Mitt möte med Rut, och flera av de andra pensionärerna som jag träffat under mitt fält­arbete i rurala Värmland, har fått mig att även tänka kring andra saker än deras ekonomiska levnadsvillkor. En av dessa är vilka relationer som är viktiga för olika människor.”

Stort tack till er alla läsare för år 2025, och ser fram emot ett gott och spännande 2026!

 

Relaterat

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

De delar livets berättelser

Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Fler nyheter

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…

Äldre kvinna får besök av vårdpersonal i hemmet

Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet

Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…

Otillräckligt stöd för yngre med demens

Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…