En äldre, glad man sitter i en soffa och pratar i mobiltelefon.
Foto: Yuri Arcurs/Mostphotos

Att fortsätta jobba för livsglädjen

Samhället försöker på olika sätt styra oss att förlänga vårt arbetsliv, gärna flera år efter pensionsåldern. Marie Bjuhr vid Högskolan i Gävle har skrivit en avhandling om drivkrafterna bakom livet som jobbonär.

Med hjälp av både morot och piska försöker samhället förmå de svenska medborgarna att arbeta längre. I sin doktorsavhandling har Marie Bjuhr vid Högskolan i Gävle undersökt vad som får människor att arbeta efter pensionsåldern.

– Jag tyckte debatten för mycket kommit att handla de ekonomiska incitamenten där äldre medarbetare antingen lockats fortsätta, eller känt sig tvingade, av ekonomiska skäl, säger Marie Bjuhr i en nyhet på högskolans hemsida.

I avhandlingen använde Marie Bjuhr data från den stora befolkningsstudien SNAC. Där kunde hon se att några egenskaper gav större chans att fortsätta jobba efter pensionen. Det var män som studerat på universitetet och arbetade inom yrken som kräver minst fyra års utbildning, inte hade haft ett fysiskt tungt arbete eller mer än en diagnostiserad sjukdom.

Dessutom genomförde Marie Bjuhr intervjuer med jobbonärer, vilket bidrog till att det främsta resultatet från avhandlingen blev att drivkrafterna inte så ofta rör sig om ekonomin.

– Trots stor variation i utbildning och yrken fanns en tydlig gemensam röd tråd där den främsta drivkraften var den livsglädje som arbetet bidrog till, säger Marie Bjuhr, forskare inom vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle.

När studiedeltagarna berättade om sina erfarenheter visade det sig att man tyckte om sina arbeten, även om man inte jobbade med sina fritidsintressen. De vittnade om gemenskap, roliga arbetsuppgifter och arbetsglädje.

– Den här genuina arbetstillfredsställelsen är något som verkar vara viktigt för att man skall välja att arbeta upp i högre åldrar, säger Marie Bjuhr.

Hennes något förutfattade mening var att de som faktiskt slutade arbeta vid pensionen inte tyckte om sitt arbete eller hade blivit sjuka. Det stämde i vissa fall, men här fanns också många som hade brunnit för sitt arbete.

– Men för dessa hade arbetet tagit en väldigt stor del livet och de valde ändå att sluta för att lösgöra tid för annat. Eller för att leva pensionärslivet fullt upp, passa på, medan hälsan fanns.

För andra hade arbetslivet förändrats, med allt fler arbetskamrater från andra generationer, med nya arbetsmetoder, eller helt nya förutsättningar att kunna utföra arbetsuppgifterna.

Slutsatsen blir ändå att arbetsglädjen, och förutsättningarna att behålla den, kan vara avgörande för om man fortsätter arbeta.

– Jag tycker det är en viktig upptäckt, att motivet att fortsätta arbeta var livskvaliteten, säger Marie Bjuhr.

Läs avhandlingen

Marie Bjuhr (2023). Being active in working life at older ages. Doktorsavhandling, Högskolan i Gävle.

 

Avhandlingens publicerade artiklar

Bjuhr M, Engström M, Welmer AK, Elmståhl S och Sjölund BM (2023). Health and work-related factors as predictors of still being active in working life at age 66 and 72 in a Swedish population a longitudinal study. Work.

Bjuhr M, Engström M, Welmer AK, Lindberg M och Sjölund BM (2022). Incentives behind and Experiences of being active in working life after age 65 in Sweden. International journal of environmental research and public health

Relaterat

Äldre kvinna fläktar sig med en solfjäder

Värmeböljor kan ge farliga saltrubbningar hos äldre

Den globala uppvärmningen i samband med en åldrande befolkning kan leda till en kraftig ökning av människor med allvarliga saltrubbningar i blodet. Det…

Proteiner och styrketräning hjälper åldrande muskler

Äldre behåller förmågan att bevara muskelmassa och funktion. Styrketräning och intag av proteiner ger god effekt i den processen, visar en ny avhandling…

Med träningsprogram och olika förebyggande insatser kan fallolyckor minskas ordentligt, visar ny studie. Foto: Mostphotos

Så kan äldres fallolyckor förebyggas

Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa…

Fler nyheter

Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes sitter på varsin pall vända mot varandra och tittar in i kameran.

En plattform för äldres rättigheter och välfärd

Som forskare och med lång erfarenhet av sociala frågor kring äldre personer vill Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes lyfta diskussionen om äldre…

Färdtjänst hjälper äldre man i rullstol

Forskning: Bristfällig delaktighet för äldre vid vårdövergångar

Trots att betydelsen av samordnade vårdövergångar och patientens delaktighet är avgörande för att hantera en åldrande befolkning, är delaktigheten fortfarande bristfällig. Det visar…

Äldre par sitter i soffa där kvinnan är ledsen, men inte mannen

Så kan demens påverka empatiförmågan

Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan…