Äldre kvinna får sitt blodtryck mätt
Foto: Mostphotos

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv

Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.

Att personer som lever hälsosamt blir friskare och lever längre än de som inte följer en hälsosam livsstil är inget nytt. Nu har en internationell forskargrupp kartlagt hur fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom påverkar livslängden – och det handlar om en rejäl skillnad mellan grupper.

Kvinnor i 50-årsåldern som undvek rökning, högt blodtryck, höga kolesterolnivåer, diabetes och övervikt samt undervikt levde i genomsnitt 14,5 år längre än sina medsystrar som inte undvek dessa riskfaktorer. Motsvarande siffra för män var 11,8 år.

En anledning till att livslängden skiljer sig är främst att det tog längre tid innan de drabbades av hjärtkärlsjukdom. Även om de insjuknande i hjärtkärlsjukdom senare i livet fick de längre återstående liv än personer med alla riskfaktorerna.

– Detta visar att det verkligen lönar sig att hålla koll på sina riskfaktorer. Det ger ett friskare och påtagligt längre liv. Och det är inte för sent att ändra livsstil även högt upp i medelåldern, säger Stefan Söderberg, forskare vid Umeå universitet som ingick i den globala forskargruppen, i ett pressmeddelande.

Studien visar också att de som lyckas ta kontroll över sitt blodtryck eller slutar röka mellan 55 och 60 års ålder lever längre och har färre problem med hjärtkärlsjukdomar, jämfört med de som inte gör några livsstilsförändringar.

Blodtryck är den riskfaktor som påverkar livslängden i störst grad.

– Högt blodtryck medför en kraftig riskökning och är dessutom den absolut vanligaste riskfaktorn. I Sverige har mer än var tredje medelålders person för högt blodtryck. Här finns mycket att vinna på att fler kollar sina värden eftersom många inte ens själva vet om de ligger för högt, säger Mattias Brunström, forskare vid Umeå universitet.

Fakta
Studien

Studien analyserar hälsa, dödlighet och levnadsvanor från deltagare i 39 länder i sex kontinenter. Totalt rör det sig om data från över två miljoner personer. I Sverige har forskare från Uppsala, Lund och Umeå medverkat.

Läs den vetenskapliga artikeln: The global cardiovascular risk consortium (2025). Global effect of cardiovascular risk factors on lifetime estimates. Publicerad i The New England journal of medicine.

Relaterat

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…

Fler nyheter

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern…