Bild på en korv med bröd och pommes frites
Foto: Pixabay

Attityder till att äta med händerna

Med dålig finmotorik kan det vara svårt att äta tillräckligt. Forskare från Kristianstad, Lund och Köpenhamn har undersökt vad som hindrar äldre personer att äta med händerna.

För den som har dålig finmotorik kan det vara svårt att få i sig tillräckligt med mat, vilket i förlängningen kan leda till undernäring. En lösning kan vara att få mat som går att äta med händerna. Nu har en grupp forskare från Högskolan Kristianstad, Lunds universitet och Köpenhamns universitet, med doktoranden Sarah Forsberg i spetsen, undersökt inställningen till att äta med händerna hos äldre med motoriska problem, deras närstående och vårdgivare. I studien genomförde de intervjuer med 14–15 personer i varje grupp.

Personerna med motoriska nedsättningar hade lärt sig sedan barnsben hur man äter på ett korrekt och fint sätt, vilket innebar en rad regler inte minst kring hur man håller och använder sina bestick. Att äta med händerna sågs som något för barn eller ohyfsade och kunde kännas som den absolut sista möjligheten för att undvika att bli matad.

Vårdgivarna å andra sidan var positivt inställda eftersom det kan öka födointaget och självständigheten hos vårdtagarna. Samtidigt erkände de att de kunde berömma vårdtagare för att äta snyggt och till och med uppmana dem att äta med bestick, vilket kan sända helt fel signaler. De trodde också att många närstående kan känna sig obekväma när deras nära börjar äta med händerna och insåg att de själva hade en viktig roll i att informera och avdramatisera.

Bland de äldre skilde sig också attityderna åt beroende på hur allvarligt sjuka de var. En person med långt framskriden Parkinsons sjukdom hade till exempel lättare att acceptera att äta med händerna, än en person i en tidigare fas av sjukdomen. Det gällde även deras närstående.

Under intervjuerna svarade de flesta att de inte åt med händerna, men när samtalet gick vidare insåg de att de ofta åt mat som tacos, smörgåsar, pizza, frukt, grönsaker, hamburgare, korv med bröd och pommes frites med händerna. De kunde se att det finns starka normer kring vad man äter och inte äter utan bestick.

Andra saker som spelade in för viljan att äta med händerna var matens konsistens och bitarnas storlek, samt det sociala sammanhanget. Många tycket att det var jobbigt att äta med händerna tillsammans med människor som de inte kände så väl. Att äta på snabbmatsställen där alla äter med händerna, snarare än på finare restauranger, underlättade också.

Läs forskningsartikeln

Sarah Forsberg, Albert Westergren, Karin Wendin, Elisabet Rothenberg, Wender LP Bredie och Maria Nyberg (2022). Perceptions and attitudes about eating with the fingers – An explorative study among older adults with motoric eating difficulties, relatives and professional caregivers. Journal of nutrition in gerontology and geriatrics.

Relaterat

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en…

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid…

Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar

Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer…

Fler nyheter

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…