Bild på en korv med bröd och pommes frites
Foto: Pixabay

Attityder till att äta med händerna

Med dålig finmotorik kan det vara svårt att äta tillräckligt. Forskare från Kristianstad, Lund och Köpenhamn har undersökt vad som hindrar äldre personer att äta med händerna.

För den som har dålig finmotorik kan det vara svårt att få i sig tillräckligt med mat, vilket i förlängningen kan leda till undernäring. En lösning kan vara att få mat som går att äta med händerna. Nu har en grupp forskare från Högskolan Kristianstad, Lunds universitet och Köpenhamns universitet, med doktoranden Sarah Forsberg i spetsen, undersökt inställningen till att äta med händerna hos äldre med motoriska problem, deras närstående och vårdgivare. I studien genomförde de intervjuer med 14–15 personer i varje grupp.

Personerna med motoriska nedsättningar hade lärt sig sedan barnsben hur man äter på ett korrekt och fint sätt, vilket innebar en rad regler inte minst kring hur man håller och använder sina bestick. Att äta med händerna sågs som något för barn eller ohyfsade och kunde kännas som den absolut sista möjligheten för att undvika att bli matad.

Vårdgivarna å andra sidan var positivt inställda eftersom det kan öka födointaget och självständigheten hos vårdtagarna. Samtidigt erkände de att de kunde berömma vårdtagare för att äta snyggt och till och med uppmana dem att äta med bestick, vilket kan sända helt fel signaler. De trodde också att många närstående kan känna sig obekväma när deras nära börjar äta med händerna och insåg att de själva hade en viktig roll i att informera och avdramatisera.

Bland de äldre skilde sig också attityderna åt beroende på hur allvarligt sjuka de var. En person med långt framskriden Parkinsons sjukdom hade till exempel lättare att acceptera att äta med händerna, än en person i en tidigare fas av sjukdomen. Det gällde även deras närstående.

Under intervjuerna svarade de flesta att de inte åt med händerna, men när samtalet gick vidare insåg de att de ofta åt mat som tacos, smörgåsar, pizza, frukt, grönsaker, hamburgare, korv med bröd och pommes frites med händerna. De kunde se att det finns starka normer kring vad man äter och inte äter utan bestick.

Andra saker som spelade in för viljan att äta med händerna var matens konsistens och bitarnas storlek, samt det sociala sammanhanget. Många tycket att det var jobbigt att äta med händerna tillsammans med människor som de inte kände så väl. Att äta på snabbmatsställen där alla äter med händerna, snarare än på finare restauranger, underlättade också.

Läs forskningsartikeln

Sarah Forsberg, Albert Westergren, Karin Wendin, Elisabet Rothenberg, Wender LP Bredie och Maria Nyberg (2022). Perceptions and attitudes about eating with the fingers – An explorative study among older adults with motoric eating difficulties, relatives and professional caregivers. Journal of nutrition in gerontology and geriatrics.

Relaterat

Porträttbild på Lars Nyberg

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning

Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!

Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat…

Döden på spåren – förr och nu

Döden har blivit ovanligare och kanske också osynligare med åren. Allt fler lever allt längre och bara 14 procent dör hemma. Gerdt Sundström…

Fler nyheter

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt.…

Bilden är ett exempel på en målning som personalen har gjort

Personal målar möten med döden

Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska…

Äldre par dricker champagne vid poolen

Rika lever över tio år längre än fattiga

Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan…