Sarah Forsberg, Albert Westergren, Karin Wendin, Elisabet Rothenberg, Wender LP Bredie och Maria Nyberg (2022). Perceptions and attitudes about eating with the fingers – An explorative study among older adults with motoric eating difficulties, relatives and professional caregivers. Journal of nutrition in gerontology and geriatrics.
Attityder till att äta med händerna
För den som har dålig finmotorik kan det vara svårt att få i sig tillräckligt med mat, vilket i förlängningen kan leda till undernäring. En lösning kan vara att få mat som går att äta med händerna. Nu har en grupp forskare från Högskolan Kristianstad, Lunds universitet och Köpenhamns universitet, med doktoranden Sarah Forsberg i spetsen, undersökt inställningen till att äta med händerna hos äldre med motoriska problem, deras närstående och vårdgivare. I studien genomförde de intervjuer med 14–15 personer i varje grupp.
Personerna med motoriska nedsättningar hade lärt sig sedan barnsben hur man äter på ett korrekt och fint sätt, vilket innebar en rad regler inte minst kring hur man håller och använder sina bestick. Att äta med händerna sågs som något för barn eller ohyfsade och kunde kännas som den absolut sista möjligheten för att undvika att bli matad.
Vårdgivarna å andra sidan var positivt inställda eftersom det kan öka födointaget och självständigheten hos vårdtagarna. Samtidigt erkände de att de kunde berömma vårdtagare för att äta snyggt och till och med uppmana dem att äta med bestick, vilket kan sända helt fel signaler. De trodde också att många närstående kan känna sig obekväma när deras nära börjar äta med händerna och insåg att de själva hade en viktig roll i att informera och avdramatisera.
Bland de äldre skilde sig också attityderna åt beroende på hur allvarligt sjuka de var. En person med långt framskriden Parkinsons sjukdom hade till exempel lättare att acceptera att äta med händerna, än en person i en tidigare fas av sjukdomen. Det gällde även deras närstående.
Under intervjuerna svarade de flesta att de inte åt med händerna, men när samtalet gick vidare insåg de att de ofta åt mat som tacos, smörgåsar, pizza, frukt, grönsaker, hamburgare, korv med bröd och pommes frites med händerna. De kunde se att det finns starka normer kring vad man äter och inte äter utan bestick.
Andra saker som spelade in för viljan att äta med händerna var matens konsistens och bitarnas storlek, samt det sociala sammanhanget. Många tycket att det var jobbigt att äta med händerna tillsammans med människor som de inte kände så väl. Att äta på snabbmatsställen där alla äter med händerna, snarare än på finare restauranger, underlättade också.
Relaterat
Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende
En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap…
Högintensiv träning bra och säkert för äldre
Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning,…
Samlad seniormottagning kan underlätta för alla
Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av…
Fler nyheter
Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst
För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas,…
Insatser mot ensamhet bland äldre personer
SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att…
Hundraåringarna blir allt fler
Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga…