Avhandling undersöker vårdbehov hos äldre med alkoholproblem

Missbruksproblem är en osynlig epidemi bland äldre personer. Nu har Wossenseged Jembrie lagt fram en avhandling vid Umeå universitet som undersöker de komplexa vårdbehoven som äldre personer med alkoholrelaterade problem har.

Äldre personer är särskilt känsliga för alkoholrelaterade skador på grund av åldersrelaterade förändringar i kroppen, förekomst av andra sjukdomar och användning av läkemedel som tillsammans med alkohol kan vara farliga.

Nu visar en avhandling från Umeå universitet att ungefär en fjärdedel av dem som tar del av kommunal missbruksvård är äldre. Över hälften av dessa personer har andra psykiska problem och 70 procent lever med sjukdomar som påverkar kroppen.

– Äldre med missbruksproblem är ingen homogen grupp. I min forskning har jag kunnat se fem distinkta grupper av patienter som skiljer sig åt gällande när de började dricka, i vilken utsträckning de har en psykisk samsjuklighet, om man har ett blandmissbruk och vilket socialt nätverk man har, säger Wossenseged Jemberie, som har skrivit avhandlingen, i ett pressmeddelande.

Generellt visar resultaten att äldre personer vars drickande ökar senare i livet ofta har psykisk samsjuklighet och är mer socialt isolerade eller känner sig ensamma. Äldre män hamnar också oftare i kriminella miljöer och använder ofta fler substanser än enbart alkohol om de har börjat dricka tidigt i livet. För äldre kvinnor var det vanligare med trauman tidigare i livet.

Många av dem han har intervjuat för sin avhandling såg psykiskt välbefinnande, ett aktivt socialt liv och förmågan att leva ett självständigt liv som viktiga delar av ett hälsosamt åldrande. Vissa tyckte också att en viss alkoholkonsumtion kunde ingå i en sådan livsstil.

– De äldre personer som blev intervjuade hade dock levt med alkoholproblem i flera år innan de sökte hjälp på grund av upplevd stigmatisering. Och för att behandling mot alkoholproblem i Sverige nästan alltid siktar mot att få patienten att helt avstå från alkohol, säger Wossenseged Jemberie.

Utifrån sina studier anser han att äldre personer med missbruksproblem kan få ökad livskvalitet så länge man lyckas begränsa alkoholintaget.

– Äldre är mer benägna att fortsätta sitt deltagande i alkoholbehandlingsprogram som värderar deras erfarenheter, kunskap och mål, som respekterar deras autonomi och låter dem vara delaktiga i beslut som rör den egna vården. Äldre personer med alkoholproblem lever ofta med fysisk och psykisk samsjuklighet som kräver stöd från både sjukvård och socialtjänst. Att göra vård- och stödinrättningar uppmärksamma på äldre personers preferenser och behov skulle kunna göra det enklare att få kontakt och starta behandling tidigare, säger Wossenseged Jemberie.

Läs avhandlingen

Avhandling

Wossenseged Jembrie (2023). Alcohol and aging: a multimethod study on heterogeneity and multidimensionality. Umeå universitet.

Delstudier

I. Wossenseged Birhane Jemberie, Dennis McCarthy och Lena M. Lundgren (2022). Hospital admission rate, cumulative hospitalized days, and time to admission among older persons with substance use and psychiatric conditions. Publicerad i Frontiers in psychiatry.

II. Wossenseged Birhane Jemberie, Mojgan Padyab, Fredrik Snellman och Lena Lundgren (2020). A Multidimensional latent class analysis of harmful alcohol use among older adults: subtypes within the Swedish addiction severity index registry. Publiserad i Journal of addiction medicine.

III. Wossenseged Birhane Jemberie, Mojgan Padyab, Dennis McCarthy och Lena M. Lundgren (2022). Recurrent risk of hospitalization among older persons with problematic alcohol use: a multiple failure‐time analysis with a discontinuous risk model. Publicerad i Addiction.

IV. Wossenseged Birhane Jemberie, Fredrik Snellman, Malin Eriksson och Anders Hammarberg. ”Ageing with an alcohol problem is not what I envision”: Reclaiming agency in shaping personal ageing trajectory and recovery from alcohol problems. Manuskript.

Relaterat

Musikterapi som helare vid smärta

Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.

Fortes logotyp

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer

I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.

Fler nyheter

Äldre man som tränar med gummiband

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke

Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.

En äldre kvinna sitter vid sitt köksbord och äter

Äta ensam måste inte vara ett problem

Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie från Uppsala universitet hittar nyanser i äldre personers inställning till ensamätande.

Hemtjänstkvalitet viktigt mot ensamhet

För äldre personer som har hemtjänst är det viktigt med personligt relevanta aktiviteter för att kunna vara socialt delaktiga och känna gemenskap. Det visar en avhandling från Umeå universitet som också pekar på att bristande hemtjänstkvalitet bidrar till ensamhet.