Bättre motivation med intensiv träning

En ny avhandling visar att äldre personer med demens efter en period med högintensiv fysisk träning förbättrade sin balans, samtidigt som deras motivation för träning ökade.​

– Resultaten understryker att det aldrig är för sent att börja träna, säger sjukgymnasten Anna Sondell, som är doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.

Avhandlingen jämförde bland annat att delta i en social aktivitet sittande med att delta i funktionell träning som liknade vardagliga rörelser, som uppresningar, trappgång, bålrotation och gång. Deltagarna var äldre personer med demens på särskilt boende. Bland dem som tränade ökade motivationen att delta, medan den istället minskade i gruppen som lottats till social aktivitet. Deltagarna i träningsgruppen hade hög närvaro och kunde träna medel- till högintensivt i balans- och styrkeövningar. Många förbättrade sin balans, även om variationerna var stora. De obehag som träningen kunde ge upphov till var små och tillfälliga.

I avhandlingen intervjuades också 16 hemmaboende personer med demenssjukdom som hade deltagit i ett individuellt anpassat rehabiliteringsprogram som även inkluderade stöd till anhöriga. Intervjusvaren visade att deltagarna efter programmet upplevde stärkt självförtroende, vågade göra mer saker i vardagen och hade fått insikt om att de kunde påverka sin situation. Dock upplevde en del också ökad oro inför framtiden, till följd av rehabiliteringen.

– Studierna visar att det finns flera olika sätt att påverka måendet för den som drabbas av demens. Det är inget hopplöst tillstånd. Fysisk träning, sociala aktiviteter och individanpassad rehabilitering kan förbättra tillvaron för den drabbade och anhöriga, säger Anna Sondell.

Anna Sondell försvarar fredagen 10 januari sin avhandling Träning och teamrehabilitering för äldre personer med demens: genomförande, motivation och erfarenheter.

Läs mer ingående om avhandlingens träningsprogram i Äldre i Centrum #3/2017 och #3/2018.

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…