– Resultaten understryker att det aldrig är för sent att börja träna, säger sjukgymnasten Anna Sondell, som är doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.
Avhandlingen jämförde bland annat att delta i en social aktivitet sittande med att delta i funktionell träning som liknade vardagliga rörelser, som uppresningar, trappgång, bålrotation och gång. Deltagarna var äldre personer med demens på särskilt boende. Bland dem som tränade ökade motivationen att delta, medan den istället minskade i gruppen som lottats till social aktivitet. Deltagarna i träningsgruppen hade hög närvaro och kunde träna medel- till högintensivt i balans- och styrkeövningar. Många förbättrade sin balans, även om variationerna var stora. De obehag som träningen kunde ge upphov till var små och tillfälliga.
I avhandlingen intervjuades också 16 hemmaboende personer med demenssjukdom som hade deltagit i ett individuellt anpassat rehabiliteringsprogram som även inkluderade stöd till anhöriga. Intervjusvaren visade att deltagarna efter programmet upplevde stärkt självförtroende, vågade göra mer saker i vardagen och hade fått insikt om att de kunde påverka sin situation. Dock upplevde en del också ökad oro inför framtiden, till följd av rehabiliteringen.
– Studierna visar att det finns flera olika sätt att påverka måendet för den som drabbas av demens. Det är inget hopplöst tillstånd. Fysisk träning, sociala aktiviteter och individanpassad rehabilitering kan förbättra tillvaron för den drabbade och anhöriga, säger Anna Sondell.
Anna Sondell försvarar fredagen 10 januari sin avhandling Träning och teamrehabilitering för äldre personer med demens: genomförande, motivation och erfarenheter.
Läs mer ingående om avhandlingens träningsprogram i Äldre i Centrum #3/2017 och #3/2018.
De allra flesta som drabbas av demens får också psykiska symptom, till exempel vanföreställningar och ångest. Nu hoppas forskare vid Jönköping university att en app ska förbättra vården och livskvaliteten för dessa personer.
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.
