Bättre vård behövs för delirium hos äldre

I en ny avhandling har Yvonne Johansson undersökt vården för äldre personer som drabbas av delirium på sjukhus. Slutsatsen blir att det finns mycket mer att önska.

Avhandlingens omslagDelirium, ofta kännetecknat av förvirring, är vanligt bland äldre personer i samband med vård på sjukhus. I sin doktorsavhandling har Yvonne Johansson på Hälsohögskolan i Jönköping velat identifiera och beskriva symptom, tecken, riskfaktorer och vårdåtgärder för äldre patienter med delirium på sjukhus. Bland annat utvärderade hon ett bedömningsinstrument, som används för att identifiera delirium.

Resultaten visade att journalföringen ofta missade både delirium och kognitiv funktionsnedsättning. Endast i 14 procent av fallen noterades delirium. Den starkaste riskfaktorn för delirium var skörhet.

Utvärderingen av den svenska versionen av bedömningsinstrumentet 4AT föll väl ut. Det tog bara några minuter att genomföra, var lätt att göra och togs också bra emot av patienterna. Dessutom hade det hög precision.

Yvonne Johansson studerade också hur vården ser ut kring patienter som drabbas av delirium. I avhandlingens sammanfattning skriver hon: ”Endast en mindre del av den studerade vården kan ses som personcentrerad och patientsäker. Struktur, systematik och ett helhetsperspektiv tycktes saknas, liksom ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt. För att minska incidensen av delirium, lidande och kostnader behöver vården förbättras. Det finns behov av att öka kunskapen om delirium och att se delirium som en vårdskada inom all vård.”

Läs avhandlingen

YA Johansson (2022). Delirium hos äldre patienter som vårdas på sjukhus: identifiering av symtom, tecken och riskfaktorer samt journalförda vårdåtgärder. Doktorsavhandling, Hälsohögskolan, Jönköping university.

Avhandlingens artiklar

YA Johansson, C Gillsjö C och E Kenne Sarenmalm (2021). Symptoms and wellbeing in older hospitalized patients with cognitive impairment, as self-reported and reported in patient records – a quantitative exploratory subgroup analysis. Dementia and geriatric cognitive disorders extra.

YA Johansson, I Bergh, I Ericsson och E Kenne Sarenmalm (2018). Delirium in older hospitalized patients − signs and actions: a retrospective patient record review. BMC Geriatrics.

YA Johansson, T Tsevis, S Nasic, C Gillsjö, L Johansson, N Bogdanovic och E Kenne Sarenmalm (2021). Diagnostic accuracy and clinical applicability of the Swedish version of the 4AT assessment test for delirium detection, in a mixed patient population and setting. BMC Geriatrics.

Relaterat

Detta kan öka risken för delirium efter operation

Akut förvirringstillstånd, eller delirium, är ett av de vanligaste och allvarligaste tillstånden som kan drabba äldre personer efter operation. Nu har forskare sammanställt kunskap inom området och försökt identifiera riskfaktorer.

Svenska äldre bland de lyckligaste i världen

Unga svenskar mår betydligt sämre än äldre inom nästan alla delar av livet. Svenska äldre är dessutom bland de lyckligaste i världen, visar internationell forskning med forskare från bland annat Handelshögskolan i Stockholm.

Minskat vårdbehov med träning och näringsdryck

En enkel kombination av dagliga fysiska övningar och proteinrik näringsdryck ger påtagliga hälsovinster för personer med demens. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Fler nyheter

Två äldre kvinnor promenerar på en stig

Naturpromenader viktiga för äldres hälsa

Promenader i naturen spelar en central roll för äldre personers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det visar nya rön från svenska forskare som hoppas att resultaten kan användas som underlag till planering av grönområden.

Så påverkar konst patienter med demens

Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar en ny översikt från Danmark.

Äldre man får hjälp av en sjuksköterska i hemmet

Personalens arbete mer komplext än tidigare trott

Hur ser vardagen egentligen ut för personalen i hemsjukvården? En ny studie från Karlstads universitet visar att sjuksköterskor och undersköterskor fattar avgörande beslut varje dag – ofta under tidspress och med begränsade resurser.