Bättre vård behövs för delirium hos äldre

I en ny avhandling har Yvonne Johansson undersökt vården för äldre personer som drabbas av delirium på sjukhus. Slutsatsen blir att det finns mycket mer att önska.

Avhandlingens omslagDelirium, ofta kännetecknat av förvirring, är vanligt bland äldre personer i samband med vård på sjukhus. I sin doktorsavhandling har Yvonne Johansson på Hälsohögskolan i Jönköping velat identifiera och beskriva symptom, tecken, riskfaktorer och vårdåtgärder för äldre patienter med delirium på sjukhus. Bland annat utvärderade hon ett bedömningsinstrument, som används för att identifiera delirium.

Resultaten visade att journalföringen ofta missade både delirium och kognitiv funktionsnedsättning. Endast i 14 procent av fallen noterades delirium. Den starkaste riskfaktorn för delirium var skörhet.

Utvärderingen av den svenska versionen av bedömningsinstrumentet 4AT föll väl ut. Det tog bara några minuter att genomföra, var lätt att göra och togs också bra emot av patienterna. Dessutom hade det hög precision.

Yvonne Johansson studerade också hur vården ser ut kring patienter som drabbas av delirium. I avhandlingens sammanfattning skriver hon: ”Endast en mindre del av den studerade vården kan ses som personcentrerad och patientsäker. Struktur, systematik och ett helhetsperspektiv tycktes saknas, liksom ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt. För att minska incidensen av delirium, lidande och kostnader behöver vården förbättras. Det finns behov av att öka kunskapen om delirium och att se delirium som en vårdskada inom all vård.”

Läs avhandlingen

YA Johansson (2022). Delirium hos äldre patienter som vårdas på sjukhus: identifiering av symtom, tecken och riskfaktorer samt journalförda vårdåtgärder. Doktorsavhandling, Hälsohögskolan, Jönköping university.

Avhandlingens artiklar

YA Johansson, C Gillsjö C och E Kenne Sarenmalm (2021). Symptoms and wellbeing in older hospitalized patients with cognitive impairment, as self-reported and reported in patient records – a quantitative exploratory subgroup analysis. Dementia and geriatric cognitive disorders extra.

YA Johansson, I Bergh, I Ericsson och E Kenne Sarenmalm (2018). Delirium in older hospitalized patients − signs and actions: a retrospective patient record review. BMC Geriatrics.

YA Johansson, T Tsevis, S Nasic, C Gillsjö, L Johansson, N Bogdanovic och E Kenne Sarenmalm (2021). Diagnostic accuracy and clinical applicability of the Swedish version of the 4AT assessment test for delirium detection, in a mixed patient population and setting. BMC Geriatrics.

Relaterat

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.

De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling

Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det ska personal från Trollhättans stad och forskare från Högskolan Väst undersöka.

Så påverkar ekonomi och hälsa äldres flyttplaner

Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden. En avhandling från Lunds universitet visar att det finns många faktorer som avgör äldre personers vilja att…

Fler nyheter

Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?

Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet förändras, hur man kan upptäcka undernäring och varför mat är viktigt för vår identitet.

Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen

Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som man känner igen och tycker om är viktigt för äldres hälsa.

Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta

Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens årliga undersökning Öppna jämförelser.