Bättre vård behövs för delirium hos äldre – Äldre i Centrum

Delirium, ofta kännetecknat av förvirring, är vanligt bland äldre personer i samband med vård på sjukhus. I sin doktorsavhandling har Yvonne Johansson på Hälsohögskolan i Jönköping velat identifiera och beskriva symptom, tecken, riskfaktorer och vårdåtgärder för äldre patienter med delirium på sjukhus. Bland annat utvärderade hon ett bedömningsinstrument, som används för att identifiera delirium.

Resultaten visade att journalföringen ofta missade både delirium och kognitiv funktionsnedsättning. Endast i 14 procent av fallen noterades delirium. Den starkaste riskfaktorn för delirium var skörhet.

Utvärderingen av den svenska versionen av bedömningsinstrumentet 4AT föll väl ut. Det tog bara några minuter att genomföra, var lätt att göra och togs också bra emot av patienterna. Dessutom hade det hög precision.

Yvonne Johansson studerade också hur vården ser ut kring patienter som drabbas av delirium. I avhandlingens sammanfattning skriver hon: ”Endast en mindre del av den studerade vården kan ses som personcentrerad och patientsäker. Struktur, systematik och ett helhetsperspektiv tycktes saknas, liksom ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt. För att minska incidensen av delirium, lidande och kostnader behöver vården förbättras. Det finns behov av att öka kunskapen om delirium och att se delirium som en vårdskada inom all vård.”

Läs avhandlingen

YA Johansson (2022). Delirium hos äldre patienter som vårdas på sjukhus: identifiering av symtom, tecken och riskfaktorer samt journalförda vårdåtgärder. Doktorsavhandling, Hälsohögskolan, Jönköping university.

Avhandlingens artiklar

YA Johansson, C Gillsjö C och E Kenne Sarenmalm (2021). Symptoms and wellbeing in older hospitalized patients with cognitive impairment, as self-reported and reported in patient records – a quantitative exploratory subgroup analysis. Dementia and geriatric cognitive disorders extra.

YA Johansson, I Bergh, I Ericsson och E Kenne Sarenmalm (2018). Delirium in older hospitalized patients − signs and actions: a retrospective patient record review. BMC Geriatrics.

YA Johansson, T Tsevis, S Nasic, C Gillsjö, L Johansson, N Bogdanovic och E Kenne Sarenmalm (2021). Diagnostic accuracy and clinical applicability of the Swedish version of the 4AT assessment test for delirium detection, in a mixed patient population and setting. BMC Geriatrics.

Relaterat

Krönikor, Signerat

”Språktester är inte hela lösningen”

Språkfrågan är viktig inom äldreomsorgen. Men det krävs mer än språktester för att få systemet att fungera. Personalen måste få utbildning och stöd, skriver Palle Storm.

AI ska på sikt hjälpa vårdpersonal att upptäcka hälsoproblem hos äldre i ett tidigare skede. Foto: Mostphotos

Nyheter

AI ska upptäcka sjukdomar i god tid

I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken kan bidra till tidigare vårdinsatser.

Nyheter

Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende

En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap kan stå i vägen för att lyckas.

Se mer

Fler nyheter

Nyheter

Högintensiv träning bra och säkert för äldre

Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning, går det att se positiva effekter på både kroppen och hjärnan. Det visar en avhandling från Umeå…

Nyheter

Samlad seniormottagning kan underlätta för alla

Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av en seniormottagning i Nacka.

Så länge en "bonusförförälder" är engagerad betraktas hen som en riktig släkting i barnens ögon. Foto: Mostphotos

Nyheter

Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst

För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas, visar sociologen Linn Alenius Wallin i sin doktorsavhandling.

Se mer