E Elldér, B Vilhelmson och E Thulin (2023). Is a car necessary for active aging? Relationships between aging, car use, and time spent on activities that sustain health and well-being. Transportation research interdisciplinary perspectives, nummer 22.
Bilen onödig för ett aktivt åldrande
I takt med att befolkningen blir allt äldre ägnar sig många åt fysiska och sociala aktiviteter för att hålla sig friska längre. För att ta sig till träningen på gymmet, till skogen för att vandra eller för att träffa vänner och familj väljer allt fler äldre personer att åka bil.
Forskare vid Göteborgs universitet har studerat hur lång tid äldre personer spenderar på dessa aktiviteter och jämfört de som ofta tar bilen med de som kör bil i liten utsträckning. Det visade sig att de som i högre grad väljer att köra bil till aktiviteter ägnar en förhållandevis stor del av sin tid åt själva bilåkandet.
– Vi har kommit fram till att en ökande andel av den äldre befolkningen i Sverige använder bil i relativt stor utsträckning och också att de som ofta använder bilen spenderar betydligt mer tid jämfört med de som använder bilen i liten utsträckning på att resa till aktiviteter som är förknippade med ett aktivt åldrande, säger Erik Elldér, docent i kulturgeografi vid Göteborgs universitet.
Vid en första anblick tyder detta på att äldre personer i Sverige är beroende av bil för att kunna delta i aktiviteter som främjar aktivt åldrande. Forskarna granskade hur mycket tid som faktiskt läggs på aktiviteter associerade med ett aktiv åldrande efter att restiden exkluderas. Det visade sig att nästan inga skillnader finns kvar. De som förflyttar sig med bil lägger alltså inte mer tid på denna typ av aktiviteter än de som förflyttar sig på annat sätt.
Resultaten pekar därmed på att tillgång till bil kanske inte är nödvändigt för att kunna delta i aktiviteter som bidrar till personligt välbefinnande på äldre dagar.
Forskarna har analyserat resande hos personer i åldern 65–84 år mellan åren 2000–2010 med hjälp av statistik från Statiska centralbyrån.
Relaterat
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…
Handfasta råd om pensionärslivet
Äldre i centrum ställer några snabba frågor till Åsa Kruse som har skrivit en bok om övergången från arbete till pension och alla…
Fler nyheter
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…