Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Biologiska åldern en ledtråd till att hindra alzheimer
Nyckeln till att förebygga demenssjukdomar kanske ligger i vårt biologiska åldrande och en speciell kemisk process som aktiverar en gen som är förknippad med utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Nu arbetar forskare för att hitta ett sätt att förhindra förloppet i ett tidigt stadium.
Genen som är förknippad med Alzheimers sjukdom är den så kallade APOE-genen och den kemiska processen som forskare misstänker bestämmer hur den ska aktiveras kallas för metylering.
Metylering är en naturlig och livsnödvändig process som kan sätta på eller stänga av aktiviteten i vårt DNA, likt en strömbrytare. Metylering är också en indikator på människors biologiska ålder – ju mer metylering som sker i våra celler, desto längre har vår biologiska klocka tickat.
– Det man har kunnat se är att onormala nivåer av metylering är relaterat till åldersrelaterade sjukdomar. Ett exempel är att en hög nivå av metylering i APOE-genen kanske kan leda till en större risk att utveckla alzheimer, säger Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet som just nu forskar om den biologiska åldern och relaterade sjukdomar.
Förhoppningen är att kunna diagnostisera alzheimer i ett tidigt skede och kanske i framtiden kunna stoppa utvecklingen av sjukdomen redan på DNA-nivå.
Men hur APOE-genen, den biologiska åldern och metylering hänger ihop är fortfarande svårt att utröna. Nyligen har det rapporterats om en colombiansk kvinna vars genetiska profil förutspådde att hon skulle utveckla alzheimer i femtioårsåldern, men som inte gjorde det förrän tjugo år senare. Nu har forskare hittat en mutation i APOE-genen som förmodligen skyddade henne från sjukdomen.
– APOE-genen är alltså ett fortsatt intressant område för mer kunskap om Alzheimers sjukdom, men hur allt samarbetar med varandra behöver vi mer forskning för att kunna se, säger Sara Hägg.
Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
Att ge äldre personer plats i forskningen
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.
Ett ansvar som aldrig vilar!
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…
