Sebastian Palmqvist, Pontus Tideman, Niklas Mattsson-Carlgren m fl (2024). Blood biomarkers to detect Alzheimer disease in primary care and secondary care. JAMA.
Blodprov som test för alzheimer fungerade i vården
Redan 2020 skrev vi om Lundaforskarnas banbrytande resultat med ett enkelt blodprov som med hög träffsäkerhet tycktes kunna avgöra om patienten drabbats av Alzheimers sjukdom. Nu har blodprovet testats i skarpt läge i vården med goda resultat.
– Träffsäkerheten var omkring 90 procent även inom primärvården. Det här kan få stor betydelse för alla de som söker till vården med minnespåverkan och misstänkt alzheimer, säger forskarna Sebastian Palmqvist och Oskar Hansson i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Det nya testet är baserat på förhållandet mellan olika versioner av biomarkören P-tau 217 i ett blodprov. De två forskarna och deras kollegor inledde arbetet med testet 2019. Men det är inte förrän det provats i den riktiga vården som det med säkerhet går att säga om det kommer att kunna bli en verklig testmetod i framtiden. Något som nu alltså tycks bli verklighet.
I den nya studien ingick drygt 1200 personer, som sökt sig till primärvård eller specialiserad minnesklinik för problem med minnet. De testades med både det nya blodprovet och ett ryggvätskeprov, som redan används för att visa om någon drabbats av alzheimer. Provet jämfördes också med läkarnas egen bedömning, både inom primärvård och specialistvård. Och resultatet blev som sagt 90 procents säkerhet i diagnosen.
– Träffsäkerheten för primärvårdsläkarna att identifiera Alzheimers sjukdom var 61 procent, medan specialistläkarna hade rätt i 73 procent av fallen. Detta belyser behovet av bra och kostnadseffektiva diagnostiska verktyg, framför allt i primärvården, och vilken förbättring som kan uppnås om man börjar använda ett sådant här blodprov i sjukvården, säger Sebastian Palmqvist.
– Nästa steg blir nu att ta fram tydliga kliniska riktlinjer för hur blodprovet ska användas i sjukvården. Blodprovet beräknas bli tillgängligt för läkare i Sverige att beställa till hösten, och jag tror man då kommer börja använda det ganska snart på specialiserade minneskliniker. Det kommer nog ta cirka 1–2 år innan riktlinjer och utbildningsinsatser är på plats inom primärvården, säger Oskar Hansson.
Relaterat
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Fler nyheter
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…
Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…