Foto: Alexas_Fotos/Pixabay

Blygsam medelsökning i forskningspropositionen

Regeringen föreslår 30 miljoner kronor årligen i extra anslag till forskningen om äldre och åldrande åren 2021–2024. Den totala ökningen av anslagen i den nyligen presenterade forskningspropositionen uppgår till 13,65 miljarder kronor.

I sin proposition Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige presenterar regeringen forskningspolitiken för åren 2021–2024. Målet är att Sverige ska vara en framstående kunskapsnation, bland annat för att bygga kompetens och välfärd.

På grund av att coronapandemin riskerar att minska den privata forskningsfinansieringen föreslår regeringen en snabb och kraftig höjning av anslagen för forskning och utveckling. 2021 ökas de med 3,4 miljarder kronor, jämfört med den 390 miljoner kronors ökning som fanns det första året i den föregående forskningspropositionen. För de därefter följande åren beräknas satsningarna uppgå till cirka 3,2 miljarder kronor, 3,3 miljarder kronor respektive 3,75 miljarder kronor.

– Pandemiutbrottet har tydligt visat på vikten av forskning som är avgörande för vår framtid. Därför satsar regeringen nu extra mycket på hälsa och välfärd, säger forskningsminister Matilda Ernkrans (S) i en kommentar till propositionen.

Anslagen till forskning inom äldre- och åldrandeområdet – en samhällssektor som drabbats hårt av pandemin – är mot den bakgrunden blygsamma. Ökningen uppgår till mindre än en procent av den totala ökningen: Inom ramen för anslagen till Forte, forskningsrådet för hälsa arbetsliv och välfärd, avsätts ytterligare 30 miljoner kronor vardera för åren 2021–2024 till forskning om äldre och åldrande.

Enligt regeringens förändrade regleringsbrev till Forte behövs ökad kunskap om bland annat följande:

  • Hur äldreomsorgen är organiserad
  • Utmaningar och möjligheter beroende på geografiska och demografiska förutsättningar
  • Personalens förutsättningar och behov samt chefernas möjligheter att leda verksamheten och stödja personalen.

– Mer kunskap behövs för att vi ska stärka vårt samhälle och ta oss framåt. Vi behöver också ta till oss ny kunskap för att förbättra och effektivisera arbetet, säger Matilda Ernkrans.

Regleringsbrevet pekar också på att den ökande andelen äldre med komplexa behov som tar emot insatser från både äldreomsorg och hälso- och sjukvård ökar vikten av samverkan. I sammanhanget behöver enligt regeringen också inflytande och upplevelser hos äldre personer och deras anhöriga belysas.

Andra satsningar på forskningen inom välfärds- och hälsoområdet som regeringen lyfter fram handlar om virus och pandemier, ökad labbkapacitet, antibiotikaresistens samt psykisk hälsa och folkhälsa.

PROPOSITIONEN OCH REGLERINGSBREVET

Här kan du läsa mer om och ladda ner hela forskningspropositionen.

Här finns information om ändringen av Fortes regleringsbrev.

Relaterat

Personal trivs bättre hos äldreboenden i offentlig regi

Ägarform tycks ha betydelse för hur personalen trivs på äldreboenden. Det visar en svensk studie från Högskolan i Gävle där man har jämfört…

Forskaren i politikens närhet

Ulrika Winblad är professor i hälso- och sjukvårdsforskning med ett särskilt intresse för hur sjukvården och äldreomsorgen styrs och organiseras. Det är ett…

Stöd till anhörigvårdare – en seg historia

Det här är en berättelse om hur det gick till när lagen om kommunalt stöd till anhörigvårdare blev till och hur svårt det…

Fler nyheter

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden…

Äldre män har god förmåga att bygga muskler

Forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan har undersökt hur muskeltillväxten ser ut hos äldre personer och funnit att åldern inte påverkar förmågan att bygga…