Bristande kunskap försvårar evidensbaserad praktik

De senaste åren har nationella satsningar gjorts för att införa evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Men en avhandling visar att förändringen går långsamt, bland annat på grund av bristande kunskap om arbetssättet.

Evidensbaserad praktik innebär i det här sammanhanget att skapa en vård och omsorg som bygger på den bästa aktuella kunskapen. Det är en metod som bland annat socialtjänst och äldreomsorg de senaste åren har arbetat med att tillämpa. Men trots nationella satsningar har arbetssättet varit svårt att införa.

Annika Bäck vid Karolinska institutet har i sin avhandling undersökt hur chefer och politiker ser på evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och vad som påverkar införandet. 

Resultaten visar att bristande kunskap, motivation och möjligheter har hindrat arbetet. Kommunalpolitiker var oftast inte bekanta med begreppet och chefer på skilda nivåer tolkade det olika samt hade varierande syn på vilken roll socialnämnderna borde ha i arbetet. 

Det framgår också att många chefer önskade att nämnderna på något sätt visade att evidensbaserad praktik var ett prioriterat område. 

Medvetenhet om och reflektion kring de olika tolkningarna av begreppet evidensbaserad praktik samt förväntningar på detsamma kan enligt avhandlingen vara lösningar på problemen.

Läs avhandlingen i sin helhet

Annika Bäck (2021). A view from the top: the local politico-administrative leadership in implementing evidence-based practice in social services. Karolinska institutet.

Delstudier 

I. Annika Bäck m fl (2020). Aligning perspectives? – Comparison of top and middle-level managers’ views on how organization influences implementation of evidence-based practice. Publicerad i The British journal of social work.

II. Annika Bäck m fl (2016).  Walking the tightrope – perspectives on local politicians’ role in implementing a national social care policy on evidence-based practice. Publicerad i International journal of mental health systems.

III. Annika Bäck m fl (2021). Local politicians in action? The relationship between perceived prerequisites and actions of political committees responsible for social services in supporting the implementation of evidence-based practice. Publicerad i Evidence & Policy.

IV. Annika Bäck m fl. Enabling local political committees to support the implementation of evidence-based practice – a feasibility study. Manuskript.

Relaterat

Kvinna i arbetskläder kör runt en äldre person i rullstol

Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende

Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt boende. En av anledningarna är att ha närhet till vårdpersonal. Det visar en avhandling från Örebro universitet.

Cyklar 80 mil för att sprida forskning

I vår ska forskaren Oskar Jonsson ge sig ut på en 80 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – på tandemcykel. Målet är både att sprida forskningsresultat och väcka intresse för forskning.

Utmaningar för äldre par att fortsätta bo hemma

Möjligheten att bo kvar i den egna bostaden som äldre person har varit den officiella policyn länge. Nu visar en studie från Luleå att det finns en rad komplexa utmaningar med kvarboendeprincipen – särskilt om det gäller äldre par.

Fler nyheter

Fortfarande är det långt fler kvinnor än män som blir 100 år och äldre. Foto: Mostphotos

Hundraåringarna blir allt fler

Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga åldern.

Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst av allt är att de inte ens behöver mäta bentätheten.

Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer

Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera svenska lärosäten och universitetssjukhus ingår.