Bristande kunskap försvårar evidensbaserad praktik

De senaste åren har nationella satsningar gjorts för att införa evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Men en avhandling visar att förändringen går långsamt, bland annat på grund av bristande kunskap om arbetssättet.

Evidensbaserad praktik innebär i det här sammanhanget att skapa en vård och omsorg som bygger på den bästa aktuella kunskapen. Det är en metod som bland annat socialtjänst och äldreomsorg de senaste åren har arbetat med att tillämpa. Men trots nationella satsningar har arbetssättet varit svårt att införa.

Annika Bäck vid Karolinska institutet har i sin avhandling undersökt hur chefer och politiker ser på evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och vad som påverkar införandet. 

Resultaten visar att bristande kunskap, motivation och möjligheter har hindrat arbetet. Kommunalpolitiker var oftast inte bekanta med begreppet och chefer på skilda nivåer tolkade det olika samt hade varierande syn på vilken roll socialnämnderna borde ha i arbetet. 

Det framgår också att många chefer önskade att nämnderna på något sätt visade att evidensbaserad praktik var ett prioriterat område. 

Medvetenhet om och reflektion kring de olika tolkningarna av begreppet evidensbaserad praktik samt förväntningar på detsamma kan enligt avhandlingen vara lösningar på problemen.

Läs avhandlingen i sin helhet

Annika Bäck (2021). A view from the top: the local politico-administrative leadership in implementing evidence-based practice in social services. Karolinska institutet.

Delstudier 

I. Annika Bäck m fl (2020). Aligning perspectives? – Comparison of top and middle-level managers’ views on how organization influences implementation of evidence-based practice. Publicerad i The British journal of social work.

II. Annika Bäck m fl (2016).  Walking the tightrope – perspectives on local politicians’ role in implementing a national social care policy on evidence-based practice. Publicerad i International journal of mental health systems.

III. Annika Bäck m fl (2021). Local politicians in action? The relationship between perceived prerequisites and actions of political committees responsible for social services in supporting the implementation of evidence-based practice. Publicerad i Evidence & Policy.

IV. Annika Bäck m fl. Enabling local political committees to support the implementation of evidence-based practice – a feasibility study. Manuskript.

Relaterat

Teater väcker minnen till liv

I Kristinehamn gör publiken en tidsresa till minnenas värld genom sånger och berättelser. Teaterprojektet följs av forskare från Karlstads universitet.

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.

Tandhygienisten Jessica Friberg sitter med patienten Olof

Vem har störst behov av tandvård?

Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör för att identifiera vårdbehoven hos äldre, skriver debattörerna.

Fler nyheter

Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan

Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

Mer utbildning om döden behövs

Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.

Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer

Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.