Bristande kunskap försvårar evidensbaserad praktik

De senaste åren har investeringar gjorts för att införa evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Men en avhandling visar att förändringen går långsamt, bland annat på grund av bristande kunskap om vad arbetssättet innebär.

Evidensbaserad praktik innebär att man skapar en vård och omsorg som bygger på den bästa aktuella kunskap som finns. Det är en metod som bland annat socialtjänsten och äldreomsorgen de senaste åren har arbetat för att tillämpa. Men trots nationella satsningar har det varit svårt att införa arbetssättet.

Nu har en avhandling av Annika Bäck vid Karolinska institutet undersökt hur chefer och politiker ser på evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och vad som påverkar införandet. 

Resultaten visar att bristande kunskap, motivation såväl som möjligheter har hindrat arbetet. Lokala politiker var oftast inte var bekanta med konceptet och chefer i olika nivåer tolkade begreppet annorlunda samt hade varierande syn på vilken roll nämnderna borde ha i arbetet. 

Det framgår också att många chefer önskade att nämnderna på något sätt visade att evidensbaserad praktik var ett prioriterat område. 

En medvetenhet om och reflektion kring de olika tolkningarna och förväntningarna kan vara lösningar på problemen, står det i avhandlingen.

Läs avhandlingen i sin helhet

Annika Bäck (2021). A view from the top: the local politico-administrative leadership in implementing evidence-based practice in social services. Karolinska institutet.

Delstudier 

I. Annika Bäck m fl (2020). Aligning perspectives? – Comparison of top and middle-level managers’ views on how organization influences implementation of evidence-based practice. Publicerad i The British journal of social work.

II. Annika Bäck m fl (2016).  Walking the tightrope – perspectives on local politicians’ role in implementing a national social care policy on evidence-based practice. Publicerad i International journal of mental health systems.

III. Annika Bäck m fl (2021). Local politicians in action? The relationship between perceived prerequisites and actions of political committees responsible for social services in supporting the implementation of evidence-based practice. Publicerad i Evidence & Policy.

IV. Annika Bäck m fl. Enabling local political committees to support the implementation of evidence-based practice – a feasibility study. Manuskript.

Relaterat

Åldrande ur ett socialt förändringsperspektiv

Ett nytt masterprogram på Linköpings universitet sätter möjligheter och utmaningar kring en allt äldre befolknings välbefinnande i centrum.

Fortfarande färre som söker hemtjänst

Pandemin fick färre personer att ansöka om äldreomsorg. Trenden håller i sig, men inflyttningen till äldreboenden har återhämtat sig, enligt Socialstyrelsens statistik.

Privat omsorg bättre utan vinst

Idéburna särskilda boenden för äldre håller högre kvalitet än de som drivs med vinstintresse. Det visar en aktuell studie från Quality of government-institutet.

Fler nyheter

Nordiskt projekt kartlägger ensamhet

Hur påverkar social isolering det psykiska och fysiska måendet under coronapandemin? Och vilka interventioner har de nordiska länderna infört för att motverka ensamheten? Det ska ett projekt från Nordens välfärdcenter undersöka.

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

SBU kommenterar fallförebyggande träning

Senaste rapporten i serien SBU kommenterar tar upp effekter av fysisk träning för att förhindra fall. Resultaten visar att träning minskar antalet fallhändelser med 25 procent.

Hög vilopuls kan leda till demenssjukdom

Enligt en studie från Karolinska institutet finns det ett samband mellan hög vilopuls och risk för demenssjukdom.