Bristande kunskap försvårar evidensbaserad praktik

De senaste åren har nationella satsningar gjorts för att införa evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Men en avhandling visar att förändringen går långsamt, bland annat på grund av bristande kunskap om arbetssättet.

Evidensbaserad praktik innebär i det här sammanhanget att skapa en vård och omsorg som bygger på den bästa aktuella kunskapen. Det är en metod som bland annat socialtjänst och äldreomsorg de senaste åren har arbetat med att tillämpa. Men trots nationella satsningar har arbetssättet varit svårt att införa.

Annika Bäck vid Karolinska institutet har i sin avhandling undersökt hur chefer och politiker ser på evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och vad som påverkar införandet. 

Resultaten visar att bristande kunskap, motivation och möjligheter har hindrat arbetet. Kommunalpolitiker var oftast inte bekanta med begreppet och chefer på skilda nivåer tolkade det olika samt hade varierande syn på vilken roll socialnämnderna borde ha i arbetet. 

Det framgår också att många chefer önskade att nämnderna på något sätt visade att evidensbaserad praktik var ett prioriterat område. 

Medvetenhet om och reflektion kring de olika tolkningarna av begreppet evidensbaserad praktik samt förväntningar på detsamma kan enligt avhandlingen vara lösningar på problemen.

Läs avhandlingen i sin helhet

Annika Bäck (2021). A view from the top: the local politico-administrative leadership in implementing evidence-based practice in social services. Karolinska institutet.

Delstudier 

I. Annika Bäck m fl (2020). Aligning perspectives? – Comparison of top and middle-level managers’ views on how organization influences implementation of evidence-based practice. Publicerad i The British journal of social work.

II. Annika Bäck m fl (2016).  Walking the tightrope – perspectives on local politicians’ role in implementing a national social care policy on evidence-based practice. Publicerad i International journal of mental health systems.

III. Annika Bäck m fl (2021). Local politicians in action? The relationship between perceived prerequisites and actions of political committees responsible for social services in supporting the implementation of evidence-based practice. Publicerad i Evidence & Policy.

IV. Annika Bäck m fl. Enabling local political committees to support the implementation of evidence-based practice – a feasibility study. Manuskript.

Relaterat

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar tre länsstyrelser resultaten från ett projekt som ska höja kunskapen om risker och möjliga åtgärder.

Två kvinnor sitter nära varandra i en soffa. De tittar på varandra och ler.

Bristande medvetenhet kring sexualitet på äldreboende

Kanske borde vi prata mer om sexuella behov och rättigheter inom äldreomsorgen. En ny vetenskaplig artikel har sammanställt forskningen om personal och hyresgästers attityder till sex på äldreboenden.

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.