Britta Svensson: ”Jag exponerar ålderism skoningslöst”

Stort grattis! Hur känns det att få priset?

– Jag blev så otroligt överraskad. Nu när det har landat är jag väldigt glad och hedrad. Det är ett fint pris som kommer från forskarvärlden, från dem som kan frågorna. Jag är glad att de har läst mina krönikor och uppskattat dem.

Engagemanget för äldrefrågor föddes först när Britta Svensson blev pensionär. Efter 35 år som journalist på Expressen, där hon bland annat har haft en fredagskolumn i nära tre decennier, började Britta Svensson fundera kring det nya livet. Vad skulle hon göra nu?

– Jag kom på att jag kunde skriva ett inlägg på Facebook varje fredag om mitt liv som pensionär. Jag trodde inte att någon skulle bry sig särskilt mycket, men inläggen fick en otrolig respons.

Så kan det se ut när Britta Svensson slår ett slag för äldres rättigheter i sin kolumn.

Efter några månader ringde Aftonbladet och undrade om Britta Svensson kunde skriva sina inlägg där i stället. Då började hennes liv som ”jobbonär” med en krönika varje vecka.

– Jag kastades in i äldrefrågorna från noll. Hann bara skriva en kolumn så kom pandemin. Då såg jag den nakna, råa ålderismen träda fram i myndighetssverige. De pratade om äldre som om ett annat folk. De som själva var 60-65-år gamla kunde stå och prata om ”våra äldre”. 70-plussarna var några man kunde stöta ut.

Britta Svensson skrev alltså inte bara lättsamma krönikor. Hon tog sina vassaste journalistiska verktyg och gick på jakt efter sanningen om vaccinationerna. Synade myndigheternas agerande under pandemin. Krönikorna fick stort gensvar och hos Britta Svensson växte engagemanget för frågorna än mer.

Ditt intresse för äldrefrågorna började när du blev pensionär. Hur ser du på det i dag?

– Det är jätteintressant, och har med någon slags blindhet för hela livsperspektivet att göra. Man ser bara sin egen ålder, där man befinner sig. Det som har med äldre att göra vill man helst hålla ifrån sig. Jag har själv skrivit ålderistiska grejer när jag var yngre. Men jag känner ändå ingen nåd med dem som gör det idag – jag exponerar det skoningslöst.

Just synandet av ålderism, och då i framför allt medier, har fått stor uppmärksamhet. Britta Svenssons krönika om Melodifestivalen blev viral i sociala medier.

– Jag bara studsade till i varje delfinal, när det förekom ålderistiska skämt. Ett kanske var roligt men flera var direkt kränkande. Ingen annan skriver om det. Men jag tror att många tänker på det.

Britta Svensson anser att medierna spelar en stor roll i att sprida en förlegad bild av äldre som en homogen grupp.

– Största området för förbättring är medierna. Det är tråkigt, för det är mitt eget område. Jag har ett ont öga till Dagens nyheter, till exempel, som kan ha väldigt ålderistiska texter. De verkar inte ha funderat på den här frågan, trots att det finns jättemycket forskning.

Britta Svensson hänvisar bland annat till professor Ingmar Skoogs resultat om att 70 är det nya 50.

– 70-åringarna i dag är mycket friskare, lever bättre, jobbar mer. Men det är precis som att det inte riktigt sjunker in överallt.

Men det har också hänt mycket kring åldersmedvetenhet under de senaste åren, enligt Britta Svensson. Frågorna diskuteras mer i offentligheten och får uppmärksamhet.

Vad tycker du att myndigheterna borde göra i frågan?

– Man skulle prata mer om diskrimineringslagstiftningen. Barbro Westerholm var med och drev fram att ålder lades till som en grund för diskriminering. Det vore jättebra om de relevanta myndigheterna kunde ha en kampanj mot ålderism.

Britta Svensson. Foto: Privat

Enligt Britta Svensson behövs det mer information om vad ålderism handlar om, och vad den kan leda till. Det har funnits en kamp mot sexism, antisemitism och rasism.

– Man skulle kunna lyfta fram ålderism på samma sätt. För att det är tecken på samma sak – att en grupp trycks ut ur gemenskapen. En grupp som inte är som oss.

Vad är ditt drömscenario för framtiden?

– Jag skulle önska att någon kunde göra tvärtom. Låt smarta, snygga äldre kliva fram och ta större plats. Låt två 85-åringar leda Melodifestivalen i stället för två ungdomar. Jag tror att det skulle skapa en större trygghet för oss alla om äldre kunde bli mer inkluderade.

Under intervjun nämner Britta Svensson att hon inte har en helt svensk bakgrund. Tror hon själv att hennes bakgrund, där mamman var sudettysk och kom till Sverige på 40-talet, har påverkat hennes engagemang för äldre?

– Jo, kanske det. Man är ju snäppet utanför, och ser saker lite ur ett annat perspektiv. Jag har alltid haft lätt att relatera till folk som är utsatta. Det är nog min superkraft: att se när någon beter sig ålderistiskt.