De brott som är vanligast förekommande är hot och olika typer av bedrägerier. Cirka fyra procent av personer i åldrarna 65–69 år rapporterade att de har blivit utsatta för någon form av hot. Siffran minskar med högre ålder, bland de allra äldsta är det enbart 1,4 procent, vilket kan jämföras med hela befolkningen där andelen som utsatts för hot är 8,4 procent.
Gällande olika typer av bedrägerier är det framför allt männen som drabbas, både vid försäljningsbedrägerier och kort-/kreditbedrägerier. Även här finns en tydlig minskning för utsatthet ju äldre männen är.
Ser man till andelen som utsätts för sexualbrott är äldre kvinnor överrepresenterade jämfört med män, särskilt de som är 65–69 år där en procent rapporterar utsatthet. Bland männen är andelarna i stället jämnt fördelade mellan åldersgrupperna och relativt låg på 0,2 procent.
Trots att utsattheten för brott minskar med åldern så ökar känslan av otrygghet, särskilt bland de äldsta kvinnorna. En femtedel av kvinnor i åldrarna 80–84 år uppger att de undviker att gå ut i närområdet.
Brås kortanalys baseras på siffror från Nationella trygghetsundersökningen där ungefär 75 000 personer 65+ deltog mellan 2017 och 2019.
Etiska principer som autonomi, värdighet och delaktighet har fått allt starkare fäste i vården och omsorgen. Men trots att de beskrivs i policydokument ser vardagen på golvet fortfarande annorlunda ut, skriver Åsa Hedberg Rundgren, direktör på Stiftelsen Äldrecentrum.
Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
