Inom projektet Etiska aspekter av assisterad kroppslig omvårdnad i livets slut på vård- och omsorgsboende har forskare på Marie Cederschiöld högskola nyligen publicerat två vetenskapliga artiklar om arbetet på vård- och omsorgsboende för äldre personer. Där har man intervjuat äldre personer på boenden och gjort observationsstudier av personal och boende tillsammans. Målet var att studera värdighet, bemötande och omsorg för personer sent i livet.
Studierna visade till exempel att ett värdigt bemötande är svårt att få när det råder personalbrist. Men det handlar också om dålig kommunikation, och om personal som ser sitt arbete som praktiskt snarare än relationellt.
– Vi kunde se exempel på gott etiskt bemötande hos personal som hanterade tidsbristen genom att samarbeta med andra och hade genuint intresse och engagemang för den äldre personen. Detta belyser vikten av att omvårdnadspersonal tillsammans ges tid för reflektion och eftertanke, med betoning på värdet av en god vårdrelation, säger Bodil Holmberg vid Palliativt forskningscentrum på Marie Cederschiöld högskola i ett pressmeddelande. Hon har genomfört studierna tillsammans med Tove Godskesen.
De kunde också se att de äldre spelade en viktig roll för att bevaka sin egen värdighet. De valde att anpassa sig efter omständigheterna och såg självbestämmande som en viktig komponent i värdigheten. Och de var i en sårbar situation på grund av att deras hälsa försämrades, vilket gjorde att de behövde hjälp och stöd.
För personalen var det viktigt att lyssna och känna in, för att ha en chans att ge omvårdnad med värdighet. Det handlar ju om att stödja de boendes självbestämmande och undvika respektlöst bemötande, långa väntetider och att inte veta vad de boende önskar sig.
– Att bo på ett äldreboende ska vara tryggt och en plats där äldre har möjlighet till att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Att mötas med respekt och värdighet är lagstadgad, och fokus måste därför läggas på förutsättningar och resurser så att vårdpersonal får möjlighet att stödja de äldre i att leva med värdighet och välbefinnande, säger Tove Godskesen.
Bodil Holmberg och Tove Godskesen (2022). Dignity in bodily care at the end of life in a nursing home: an ethnographic study. BMC Geriatrics.
Bodil Holmberg och Tove Godskesen (2022). Barriers to and facilitators of ethical encounters at the end of life in a nursing home: an ethnographic study. BMC Palliative care.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…
