Inom projektet Etiska aspekter av assisterad kroppslig omvårdnad i livets slut på vård- och omsorgsboende har forskare på Marie Cederschiöld högskola nyligen publicerat två vetenskapliga artiklar om arbetet på vård- och omsorgsboende för äldre personer. Där har man intervjuat äldre personer på boenden och gjort observationsstudier av personal och boende tillsammans. Målet var att studera värdighet, bemötande och omsorg för personer sent i livet.
Studierna visade till exempel att ett värdigt bemötande är svårt att få när det råder personalbrist. Men det handlar också om dålig kommunikation, och om personal som ser sitt arbete som praktiskt snarare än relationellt.
– Vi kunde se exempel på gott etiskt bemötande hos personal som hanterade tidsbristen genom att samarbeta med andra och hade genuint intresse och engagemang för den äldre personen. Detta belyser vikten av att omvårdnadspersonal tillsammans ges tid för reflektion och eftertanke, med betoning på värdet av en god vårdrelation, säger Bodil Holmberg vid Palliativt forskningscentrum på Marie Cederschiöld högskola i ett pressmeddelande. Hon har genomfört studierna tillsammans med Tove Godskesen.
De kunde också se att de äldre spelade en viktig roll för att bevaka sin egen värdighet. De valde att anpassa sig efter omständigheterna och såg självbestämmande som en viktig komponent i värdigheten. Och de var i en sårbar situation på grund av att deras hälsa försämrades, vilket gjorde att de behövde hjälp och stöd.
För personalen var det viktigt att lyssna och känna in, för att ha en chans att ge omvårdnad med värdighet. Det handlar ju om att stödja de boendes självbestämmande och undvika respektlöst bemötande, långa väntetider och att inte veta vad de boende önskar sig.
– Att bo på ett äldreboende ska vara tryggt och en plats där äldre har möjlighet till att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Att mötas med respekt och värdighet är lagstadgad, och fokus måste därför läggas på förutsättningar och resurser så att vårdpersonal får möjlighet att stödja de äldre i att leva med värdighet och välbefinnande, säger Tove Godskesen.
Bodil Holmberg och Tove Godskesen (2022). Dignity in bodily care at the end of life in a nursing home: an ethnographic study. BMC Geriatrics.
Bodil Holmberg och Tove Godskesen (2022). Barriers to and facilitators of ethical encounters at the end of life in a nursing home: an ethnographic study. BMC Palliative care.
Studier visar att medarbetare i äldreomsorgen säger att de aldrig har mött en äldre hbtq-person. Det kan bero på bristande kunskap i mottagande. Äldre hbtq-personer är oroliga för hur de ska bli bemötta när de behöver omsorg i framtiden.
I årets sista nummer berättar vi om hur kultur påverkar hälsan hos äldre och vård- och omsorgspersonal. Läs bland annat om musik som gör tillvaron lugnare för anhörigvårdare, samtal om konst som kan väcka sinnen till liv eller personer i…
Att konstupplevelser kan ha goda hälsoeffekter för äldre finns det i dag livaktig forskning som visar. Det gäller musik och musicerande, bildbetraktande och bildskapande, läsande och skrivande samt dans i ett spektrum, från enkla rörelser till avancerade.
När vi blir äldre fungerar hjärnan inte lika effektivt som tidigare. Effekten av dopamin, hjärnans belöningssystem, verkar minska när vi åldras visar forskningsprojektet DyNAMiC.
Under åren 2006–2022 ökade användningen av antidepressiva läkemedel med 23 procent bland personer över 65 år. Det är främst kvinnor som blir diagnostiserade med ångest och depression, men mörkertalet bland männen kan vara stort.
Många flyttar när de har gått i pension, antingen själva eller tillsammans med en partner. Nu har forskare undersökt hur flytt och boende kan se ut och upplevas, och de hittade en mångfald av berättelser.
