Oskar Swartling, Yuanhang Yang, Catherine Clase, Edouard Fu, Manfred Hecking, Sebastian Hödlmoser m fl (2022). Sex differences in the recognition, monitoring and management of chronic kidney disease in health care. Publicerad i Journal of the American society of nephrology.
Sämre njursjukvård för kvinnor
Ungefär tio procent av befolkningen drabbas av kronisk njursjukdom, framför allt äldre personer. Tidigare studier har visat att det finns skillnader i sjukdomens förekomst, utveckling och utfall mellan könen.
Nu visar en ny studie från Karolinska institutet att det även finns en skillnad i kvaliteten på den vård som ges. Kvinnor får i lägre utsträckning diagnosen kronisk sjukdom, jämfört med män, och sannolikheten att få träffa en läkare var dubbelt så stor för män efter en diagnos.
Mer specifikt var det enbart åtta procent av kvinnorna som fick diagnosen kronisk sjukdom, jämfört med tre procent av männen. Skillnaden var oavsett vilket stadium njursjukdomen var i.
– Det här är personer med trolig kronisk sjukdom och vår studie visar att kvinnor har mindre chans att få samma njursjukvård som män. Bara att få diagnosen är viktigt av flera skäl, till exempel för möjligheten att remitteras till en njurspecialist. Dessutom är det väsentligt för att andra läkare ska bli medvetna om sjukdomen och kan undvika att skriva ut läkemedel som kan skada njurarna ytterligare, säger Oskar Swartling, studiens försteförfattare och doktorand vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
– Våra resultat visar på tydliga könsskillnader i vården av kronisk njursjukdom till kvinnors nackdel. Vi tror att insatser för att förbättra situationen och säkerställa en jämlik vård kan minska både samhällets och individens börda av den här sjukdomen, säger Juan Jesus Carrero, professor vid Karolinska institutet och studiens sisteförfattare.
Studien omfattade över 220 000 personer över 18 år som lämnat prover mellan 2009 och 2018. Deltagarna följdes en gång varje år och vid studiens start var 55 procent av deltagarna kvinnor. Deras medelålder var 77 år, jämfört med männens 74 år.
Relaterat
Så kan äldres fallolyckor förebyggas
Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa…
Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…
Tydligare samtal minskar felaktig läkemedelsanvändning
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar…
Fler nyheter
Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens
Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny…
Stor potential i äldreomsorgens personal
Hur ska äldreomsorgen klara kompetensförsörjningen? Det finns stor potential i den personal som redan är anställd, visar Socialstyrelsens nya rapport.
Lägre demensrisk med bra kondition
Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre…