Oskar Swartling, Yuanhang Yang, Catherine Clase, Edouard Fu, Manfred Hecking, Sebastian Hödlmoser m fl (2022). Sex differences in the recognition, monitoring and management of chronic kidney disease in health care. Publicerad i Journal of the American society of nephrology.
Sämre njursjukvård för kvinnor
Ungefär tio procent av befolkningen drabbas av kronisk njursjukdom, framför allt äldre personer. Tidigare studier har visat att det finns skillnader i sjukdomens förekomst, utveckling och utfall mellan könen.
Nu visar en ny studie från Karolinska institutet att det även finns en skillnad i kvaliteten på den vård som ges. Kvinnor får i lägre utsträckning diagnosen kronisk sjukdom, jämfört med män, och sannolikheten att få träffa en läkare var dubbelt så stor för män efter en diagnos.
Mer specifikt var det enbart åtta procent av kvinnorna som fick diagnosen kronisk sjukdom, jämfört med tre procent av männen. Skillnaden var oavsett vilket stadium njursjukdomen var i.
– Det här är personer med trolig kronisk sjukdom och vår studie visar att kvinnor har mindre chans att få samma njursjukvård som män. Bara att få diagnosen är viktigt av flera skäl, till exempel för möjligheten att remitteras till en njurspecialist. Dessutom är det väsentligt för att andra läkare ska bli medvetna om sjukdomen och kan undvika att skriva ut läkemedel som kan skada njurarna ytterligare, säger Oskar Swartling, studiens försteförfattare och doktorand vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
– Våra resultat visar på tydliga könsskillnader i vården av kronisk njursjukdom till kvinnors nackdel. Vi tror att insatser för att förbättra situationen och säkerställa en jämlik vård kan minska både samhällets och individens börda av den här sjukdomen, säger Juan Jesus Carrero, professor vid Karolinska institutet och studiens sisteförfattare.
Studien omfattade över 220 000 personer över 18 år som lämnat prover mellan 2009 och 2018. Deltagarna följdes en gång varje år och vid studiens start var 55 procent av deltagarna kvinnor. Deras medelålder var 77 år, jämfört med männens 74 år.
Relaterat
Ny studie: Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer…
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…
Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…
Fler nyheter
Nya metoder underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…