Oskar Swartling, Yuanhang Yang, Catherine Clase, Edouard Fu, Manfred Hecking, Sebastian Hödlmoser m fl (2022). Sex differences in the recognition, monitoring and management of chronic kidney disease in health care. Publicerad i Journal of the American society of nephrology.
Sämre njursjukvård för kvinnor
Ungefär tio procent av befolkningen drabbas av kronisk njursjukdom, framför allt äldre personer. Tidigare studier har visat att det finns skillnader i sjukdomens förekomst, utveckling och utfall mellan könen.
Nu visar en ny studie från Karolinska institutet att det även finns en skillnad i kvaliteten på den vård som ges. Kvinnor får i lägre utsträckning diagnosen kronisk sjukdom, jämfört med män, och sannolikheten att få träffa en läkare var dubbelt så stor för män efter en diagnos.
Mer specifikt var det enbart åtta procent av kvinnorna som fick diagnosen kronisk sjukdom, jämfört med tre procent av männen. Skillnaden var oavsett vilket stadium njursjukdomen var i.
– Det här är personer med trolig kronisk sjukdom och vår studie visar att kvinnor har mindre chans att få samma njursjukvård som män. Bara att få diagnosen är viktigt av flera skäl, till exempel för möjligheten att remitteras till en njurspecialist. Dessutom är det väsentligt för att andra läkare ska bli medvetna om sjukdomen och kan undvika att skriva ut läkemedel som kan skada njurarna ytterligare, säger Oskar Swartling, studiens försteförfattare och doktorand vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
– Våra resultat visar på tydliga könsskillnader i vården av kronisk njursjukdom till kvinnors nackdel. Vi tror att insatser för att förbättra situationen och säkerställa en jämlik vård kan minska både samhällets och individens börda av den här sjukdomen, säger Juan Jesus Carrero, professor vid Karolinska institutet och studiens sisteförfattare.
Studien omfattade över 220 000 personer över 18 år som lämnat prover mellan 2009 och 2018. Deltagarna följdes en gång varje år och vid studiens start var 55 procent av deltagarna kvinnor. Deras medelålder var 77 år, jämfört med männens 74 år.
Relaterat
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Fler nyheter
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…