Dystra siffror från Socialstyrelsen

Nya siffror från Socialstyrelsen visar försämringar inom vård och omsorg för äldre. Man möter allt fler olika personer i hemtjänsten och riskerar biverkningar av läkemedel. Dessutom har pandemin byggt upp en välfärdsskuld som i högsta grad påverkar äldre personer.

Socialstyrelsen har presenterat en ny rapport med fokus på äldreomsorg i sin serie Öppna jämförelser. Där konstaterar myndigheten att utvecklingen i vissa delar går åt fel håll. För tio år sedan mötte till exempel en äldre person med hemtjänst i genomsnitt 13 olika omsorgsanställda under två veckor. 2021 hade siffran stigit till 16 personer. Och variationen mellan kommunerna är stor, från sju till 24 personer.

– Vi har länge påtalat att personalkontinuiteten inom hemtjänsten behöver förbättras. Kontinuitet är viktigt för tryggheten och för att kunna ge stöd och hjälp utifrån individens behov och önskemål, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen har listat en rad läkemedel som olämpliga för äldre, då de har en stor risk för biverkningar. Statistiken redovisar hur många personer som får dessa preparat. För personer över 75 år inom hemtjänsten gäller det så många som 17 procent i den sämsta kommunen och två procent i den bästa. På äldreboendena ligger siffran mellan noll och 21 procent.

– Vi kan se en minskning nationellt de senaste åren, och det är mycket positivt. Men de stora skillnaderna över landet visar att det finns möjlighet att förbättra läkemedelsbehandlingen och patientsäkerheten ytterligare. Fler kommuner behöver minska användningen av olämpliga läkemedel, säger Olivia Wigzell.

Coronapandemin har påverkat utvecklingen starkt inom vissa områden. Från mars 2020 till oktober 2021 gjordes 15 000 färre operationer på personer äldre än 70 år. Dessutom gjordes 187 000 färre läkarbesök. Även omsorgen har minskat i omfattning. I dag har antalet personer med hemtjänst minskat med 6 500 personer, jämfört med i december 2019. Det tycks vara så att färre sökt äldreomsorg, av rädsla för att exponera sig för covidsmitta.

– Vi ser med stor oro att covid-19 har orsakat en välfärdsskuld, på grund av att både vård- och omsorgsinsatser uteblivit. Det är viktigt att regionerna och kommunerna arbetar för att ta igen vård som behövts skjutas upp. Kommunerna behöver också ha en beredskap för att fler kommer att ansöka om hemtjänst och plats på äldreboende framöver, säger Olivia Wigzell.

Läs rapporten

Relaterat

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar tre länsstyrelser resultaten från ett projekt som ska höja kunskapen om risker och möjliga åtgärder.

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner och SU-Kvinnofrid. De befarar att det finns ett stort mörkertal bland äldre som inte söker hjälp.

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.