Socialstyrelsen (2022). Öppna jämförelser 2021 – Äldreomsorg.
Dystra siffror från Socialstyrelsen
Nya siffror från Socialstyrelsen visar försämringar inom vård och omsorg för äldre. Man möter allt fler olika personer i hemtjänsten och riskerar biverkningar av läkemedel. Dessutom har pandemin byggt upp en välfärdsskuld som i högsta grad påverkar äldre personer.
Socialstyrelsen har presenterat en ny rapport med fokus på äldreomsorg i sin serie Öppna jämförelser. Där konstaterar myndigheten att utvecklingen i vissa delar går åt fel håll. För tio år sedan mötte till exempel en äldre person med hemtjänst i genomsnitt 13 olika omsorgsanställda under två veckor. 2021 hade siffran stigit till 16 personer. Och variationen mellan kommunerna är stor, från sju till 24 personer.
– Vi har länge påtalat att personalkontinuiteten inom hemtjänsten behöver förbättras. Kontinuitet är viktigt för tryggheten och för att kunna ge stöd och hjälp utifrån individens behov och önskemål, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsen har listat en rad läkemedel som olämpliga för äldre, då de har en stor risk för biverkningar. Statistiken redovisar hur många personer som får dessa preparat. För personer över 75 år inom hemtjänsten gäller det så många som 17 procent i den sämsta kommunen och två procent i den bästa. På äldreboendena ligger siffran mellan noll och 21 procent.
– Vi kan se en minskning nationellt de senaste åren, och det är mycket positivt. Men de stora skillnaderna över landet visar att det finns möjlighet att förbättra läkemedelsbehandlingen och patientsäkerheten ytterligare. Fler kommuner behöver minska användningen av olämpliga läkemedel, säger Olivia Wigzell.
Coronapandemin har påverkat utvecklingen starkt inom vissa områden. Från mars 2020 till oktober 2021 gjordes 15 000 färre operationer på personer äldre än 70 år. Dessutom gjordes 187 000 färre läkarbesök. Även omsorgen har minskat i omfattning. I dag har antalet personer med hemtjänst minskat med 6 500 personer, jämfört med i december 2019. Det tycks vara så att färre sökt äldreomsorg, av rädsla för att exponera sig för covidsmitta.
– Vi ser med stor oro att covid-19 har orsakat en välfärdsskuld, på grund av att både vård- och omsorgsinsatser uteblivit. Det är viktigt att regionerna och kommunerna arbetar för att ta igen vård som behövts skjutas upp. Kommunerna behöver också ha en beredskap för att fler kommer att ansöka om hemtjänst och plats på äldreboende framöver, säger Olivia Wigzell.
Läs rapporten
Relaterat
Länge leve kulturtanten!
Känner du till nyttan med kulturaktiviteter? Åsa Hedberg Rundgren, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum, ger dig en liten omvärldskoll i aktuell forskning.
Förmågor finns kvar länge vid demens
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en ny avhandling vid Lunds universitet.
Olika språk en utmaning inom demensomsorgen
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.
Fler nyheter
Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik
Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad som behövs för att få välfärdsteknik att fungera i praktiken.
Minskad demensrisk med grönska nära hemmet
Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Karolinska institutet där nästan 3 000 personer har följts över 16 års tid.
Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk
Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och Karolinska institutet.
