Rebecka Strandell, Marta Szebehely och Helene Bodin (2026). Allt fler vill sluta i äldreomsorgen – varför och vad kan göras? Stockholms universitet.
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Forskare vid Stockholms universitet har undersökt hur arbetet för äldreomsorgspersonal har förändrats de senaste två decennierna. Resultatet visar att det finns flera centrala områden i personalens arbetssituation som har försämrats och att andelen personer som funderar på att lämna arbetet har ökat på grund av detta.
År 2025 var det 67 procent av omsorgspersonalen som på allvar funderade på att sluta sitt arbete, vilket är en ökning från 49 procent år 2015. Under de senaste tio åren har flera arbetsrelaterade problem blivit vanligare. Tidspress och underbemaning har ökat och det är fler som upplever bristande tillit från ledningen. Dessutom uppger personalen att möjligheterna att ge individanpassad omsorg har minskat.
– Arbetstiderna framstår som en särskilt problematisk del av arbetsvillkoren. Heltidsarbete har blivit vanligare och färre arbetar ofrivillig deltid. Samtidigt är det betydligt fler av de heltidsarbetande som vill minska sin arbetstid. En förklaring kan vara den ökade tidspressen och att arbetstiderna upplevs som mindre anpassade till familjeliv och sociala relationer, säger Rebecka Strandell, forskare vid Stockholms universitet och en av författarna till en rapport om arbetet, i ett pressmeddelande.
Enligt henne har det också blivit vanligare att uppleva flera problem samtidigt, något som bidrar till både fysisk och psykisk trötthet och att fler vill sluta arbeta.
Men äldreomsorgen står också inför demografiska utmaningar. En åldrande befolkning innebär att fler äldre personer kommer att behöva omsorg samtidigt som sektorn har allt svårare att rekrytera och behålla personal. Forskarna bakom rapporten drar slutsatsen att utmaningarna med personalförsörjning inte kan lösas utan förbättrade arbetsvillkor.
– För att fler ska vilja och orka arbeta kvar i sektorn krävs insatser på flera nivåer samtidigt. Framför allt handlar det om förbättrade arbetstider, bättre bemaning, minskad detaljstyrning och kontroll i kombination med ökat utrymme för stöd från chefer och möjligheter att utvecklas i arbetet, säger Marta Szebehely, professor emeritus och en av rapportens författare.
Rapporten bygger på enkätstudier med undersköterskor och vårdbiträden i hemtjänst och på äldreboenden åren 2005, 2015 och 2025.
Relaterat
Teater väcker minnen till liv
I Kristinehamn gör publiken en tidsresa till minnenas värld genom sånger och berättelser. Teaterprojektet följs av forskare från Karlstads universitet.
Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…
Vem har störst behov av tandvård?
Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör…
Fler nyheter
Nya tag mot ålderism
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även…
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…
Mer utbildning om döden behövs
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för…