Rebecka Strandell, Marta Szebehely och Helene Bodin (2026). Allt fler vill sluta i äldreomsorgen – varför och vad kan göras? Stockholms universitet.
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Forskare vid Stockholms universitet har undersökt hur arbetet för äldreomsorgspersonal har förändrats de senaste två decennierna. Resultatet visar att det finns flera centrala områden i personalens arbetssituation som har försämrats och att andelen personer som funderar på att lämna arbetet har ökat på grund av detta.
År 2025 var det 67 procent av omsorgspersonalen som på allvar funderade på att sluta sitt arbete, vilket är en ökning från 49 procent år 2015. Under de senaste tio åren har flera arbetsrelaterade problem blivit vanligare. Tidspress och underbemaning har ökat och det är fler som upplever bristande tillit från ledningen. Dessutom uppger personalen att möjligheterna att ge individanpassad omsorg har minskat.
– Arbetstiderna framstår som en särskilt problematisk del av arbetsvillkoren. Heltidsarbete har blivit vanligare och färre arbetar ofrivillig deltid. Samtidigt är det betydligt fler av de heltidsarbetande som vill minska sin arbetstid. En förklaring kan vara den ökade tidspressen och att arbetstiderna upplevs som mindre anpassade till familjeliv och sociala relationer, säger Rebecka Strandell, forskare vid Stockholms universitet och en av författarna till en rapport om arbetet, i ett pressmeddelande.
Enligt henne har det också blivit vanligare att uppleva flera problem samtidigt, något som bidrar till både fysisk och psykisk trötthet och att fler vill sluta arbeta.
Men äldreomsorgen står också inför demografiska utmaningar. En åldrande befolkning innebär att fler äldre personer kommer att behöva omsorg samtidigt som sektorn har allt svårare att rekrytera och behålla personal. Forskarna bakom rapporten drar slutsatsen att utmaningarna med personalförsörjning inte kan lösas utan förbättrade arbetsvillkor.
– För att fler ska vilja och orka arbeta kvar i sektorn krävs insatser på flera nivåer samtidigt. Framför allt handlar det om förbättrade arbetstider, bättre bemaning, minskad detaljstyrning och kontroll i kombination med ökat utrymme för stöd från chefer och möjligheter att utvecklas i arbetet, säger Marta Szebehely, professor emeritus och en av rapportens författare.
Rapporten bygger på enkätstudier med undersköterskor och vårdbiträden i hemtjänst och på äldreboenden åren 2005, 2015 och 2025.
Relaterat
Starka känslor kring att få hemtjänst första gången
Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till…
Ett rikt liv även kring hundra
Psykologen Henry Egidius skriver om sitt långa yrkesliv och relationer. Gerdt Sundström har läst en bok av en hundraåring med ett rikt liv…
Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…
Fler nyheter
Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet
Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en…
Uppehåll mellan måltider kan kopplas till sjukdomar
Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie…
Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring
Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det…