Rebecka Strandell, Marta Szebehely och Helene Bodin (2026). Allt fler vill sluta i äldreomsorgen – varför och vad kan göras? Stockholms universitet.
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Forskare vid Stockholms universitet har undersökt hur arbetet för äldreomsorgspersonal har förändrats de senaste två decennierna. Resultatet visar att det finns flera centrala områden i personalens arbetssituation som har försämrats och att andelen personer som funderar på att lämna arbetet har ökat på grund av detta.
År 2025 var det 67 procent av omsorgspersonalen som på allvar funderade på att sluta sitt arbete, vilket är en ökning från 49 procent år 2015. Under de senaste tio åren har flera arbetsrelaterade problem blivit vanligare. Tidspress och underbemaning har ökat och det är fler som upplever bristande tillit från ledningen. Dessutom uppger personalen att möjligheterna att ge individanpassad omsorg har minskat.
– Arbetstiderna framstår som en särskilt problematisk del av arbetsvillkoren. Heltidsarbete har blivit vanligare och färre arbetar ofrivillig deltid. Samtidigt är det betydligt fler av de heltidsarbetande som vill minska sin arbetstid. En förklaring kan vara den ökade tidspressen och att arbetstiderna upplevs som mindre anpassade till familjeliv och sociala relationer, säger Rebecka Strandell, forskare vid Stockholms universitet och en av författarna till en rapport om arbetet, i ett pressmeddelande.
Enligt henne har det också blivit vanligare att uppleva flera problem samtidigt, något som bidrar till både fysisk och psykisk trötthet och att fler vill sluta arbeta.
Men äldreomsorgen står också inför demografiska utmaningar. En åldrande befolkning innebär att fler äldre personer kommer att behöva omsorg samtidigt som sektorn har allt svårare att rekrytera och behålla personal. Forskarna bakom rapporten drar slutsatsen att utmaningarna med personalförsörjning inte kan lösas utan förbättrade arbetsvillkor.
– För att fler ska vilja och orka arbeta kvar i sektorn krävs insatser på flera nivåer samtidigt. Framför allt handlar det om förbättrade arbetstider, bättre bemaning, minskad detaljstyrning och kontroll i kombination med ökat utrymme för stöd från chefer och möjligheter att utvecklas i arbetet, säger Marta Szebehely, professor emeritus och en av rapportens författare.
Rapporten bygger på enkätstudier med undersköterskor och vårdbiträden i hemtjänst och på äldreboenden åren 2005, 2015 och 2025.
Relaterat
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…
Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…
Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen
Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som…
Fler nyheter
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
Så påverkar ekonomi och hälsa äldres flyttplaner
Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden.…
Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta
Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens…