Efterfrågad forskning om efterforskning

Cirka 25 000 personer anmäls som saknade varje år. Majoriteten av dessa har någon form av demenssjukdom, psykisk ohälsa eller en önskan att ta livet av sig. En ny rapport presenterar vilken forskning som kan hjälpa polisen hitta de försvunna och hur arbetet kan effektiviseras.

Det behövs både ett nytt arbetssätt och en annan typ av forskning för att effektivisera arbetet kring försvunna personer, enligt rapporten från forskare vid Linköpings universitet, Polismyndigheten och Högskolan i Borås.

– Efterforskning av försvunna är mer omfattande och kostsamt för polisen än vad politiker och allmänheten förstår. För de försvunna själva och deras anhöriga innebär det ett stort lidande. Därför är det konstigt att det i stort sett har saknats svensk forskning om försvunna personer, säger Rebecca Stenberg på centrum för forskning inom respons- och räddningssystem vid Linköpings universitet.

Forskningen på området behöver breddas till att ge kunskap om när sökinsatser borde sättas in, hur olika grupper hanterar försvinnanden och vad som kan göras för att förebygga försvinnanden. Exempel på utveckling av tekniska hjälpmedel för bland annat positionering och kartstöd omnämns också i rapporten.

– När polisen efterfrågar forskning för att kunna rädda liv, då är det intressant för oss alla. Redan under arbetet med rapporten har vi kunnat se förändring. Ett exempel är att det saknades kurser om försvinnanden på polisutbildningarna, något som vi har åtgärdat på åtminstone en polisutbildning. Arbetet har också lett till samarbete med andra länder som har mer erfarenhet av forskning inom området, säger Rebecca Stenberg.

Gällande arbetssättet behöver polisen utveckla ett samarbete med kommunala och regionala vård- och omsorgsverksamheter för att personer med demens och psykisk ohälsa inte ska kunna försvinna.

– Det krävs ett gemensamt förebyggande arbete. Den som har demens ska inte kunna försvinna hemifrån – och definitivt inte flera gånger. Det måste finnas enkla kontaktvägar mellan polis, kommuner, sjukvård och socialtjänst, säger Anders Leicht, som är expert på försvinnanden på Polismyndigheten.

ÄiC-podden 6: Ålderism och äldres röster

Vad är ålderism och hur yttrar det sig – till exempel under coronapandemin? Det tar vi reda på i detta avsnitt av ÄiC-podden. Dessutom uppmärksammas ett Art & science-projekt som letts av Aging research center, ARC, och Fotoskolan som har…

Folkhälsomyndighetens entré

4,3 procents coronadödlighet för 70+

Risken att dö om man är smittad av covid-19 är flera gånger högre för personer som är 70+, jämfört med yngre åldersgrupper. Av de 70+ som avlidit av covid-19 bodde en stor andel på äldreboenden. Det visar en rapport från…

Tecken på hjärnskador vid svår covid-19

Personer som drabbas av svåra symptom av covid-19 och behöver respiratorbehandling visar tecken på hjärnskador, enligt en studie från Göteborgs universitet. Redan vid måttlig covid-19 kunde vissa skador ses med hjälp av blodprover.

Flera faktorer bakom covid-19-smitta på äldreboenden

Det är många olika men delvis samverkande orsaker som har gett upphov till den utbredda coronavirussmittan på landets äldreboenden. Det visar en undersökning i Västra Götalandsregionen.

ÄiC-podden 5: Fokus på prevention

Vad finns det för spännande forskning om prevention och vad tar redaktionen med sig efter att ha arbetat på det senaste numret av tidningen, #2/20, som handlar om just prevention? Om detta och mycket mer får du höra i det…