Efterfrågad forskning om efterforskning

Cirka 25 000 personer anmäls som saknade varje år. Majoriteten av dessa har någon form av demenssjukdom, psykisk ohälsa eller en önskan att ta livet av sig. En ny rapport presenterar vilken forskning som kan hjälpa polisen hitta de försvunna och hur arbetet kan effektiviseras.

Det behövs både ett nytt arbetssätt och en annan typ av forskning för att effektivisera arbetet kring försvunna personer, enligt rapporten från forskare vid Linköpings universitet, Polismyndigheten och Högskolan i Borås.

– Efterforskning av försvunna är mer omfattande och kostsamt för polisen än vad politiker och allmänheten förstår. För de försvunna själva och deras anhöriga innebär det ett stort lidande. Därför är det konstigt att det i stort sett har saknats svensk forskning om försvunna personer, säger Rebecca Stenberg på centrum för forskning inom respons- och räddningssystem vid Linköpings universitet.

Forskningen på området behöver breddas till att ge kunskap om när sökinsatser borde sättas in, hur olika grupper hanterar försvinnanden och vad som kan göras för att förebygga försvinnanden. Exempel på utveckling av tekniska hjälpmedel för bland annat positionering och kartstöd omnämns också i rapporten.

– När polisen efterfrågar forskning för att kunna rädda liv, då är det intressant för oss alla. Redan under arbetet med rapporten har vi kunnat se förändring. Ett exempel är att det saknades kurser om försvinnanden på polisutbildningarna, något som vi har åtgärdat på åtminstone en polisutbildning. Arbetet har också lett till samarbete med andra länder som har mer erfarenhet av forskning inom området, säger Rebecca Stenberg.

Gällande arbetssättet behöver polisen utveckla ett samarbete med kommunala och regionala vård- och omsorgsverksamheter för att personer med demens och psykisk ohälsa inte ska kunna försvinna.

– Det krävs ett gemensamt förebyggande arbete. Den som har demens ska inte kunna försvinna hemifrån – och definitivt inte flera gånger. Det måste finnas enkla kontaktvägar mellan polis, kommuner, sjukvård och socialtjänst, säger Anders Leicht, som är expert på försvinnanden på Polismyndigheten.

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi har i sin avhandling funnit ett alternativ i form av täckproteser som lätt kan tas av från…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden vid akututryckningar till äldre personer.

Äldre män har god förmåga att bygga muskler

Forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan har undersökt hur muskeltillväxten ser ut hos äldre personer och funnit att åldern inte påverkar förmågan att bygga muskler. – Det visar att det aldrig är för sent att börja med styrketräning, säger nydisputerade Sebastian…

Många äldre känner sig ensamma visar Folkhälsomyndighetens studie

Det är främst äldre över 85 år samt unga personer mellan 16 och 29 år som saknar någon att samtala och anförtro sig åt. Att vara ofrivilligt ensam kan påverka den psykiska hälsan.

Tio forskare står i en trappa.

UserAge avslutar med konferens om brukarmedverkan

I sex år har forskningsprogrammet UserAge undersökt möjligheter och utmaningar med brukarmedverkan. Nu är det dags för avslutningskonferens.