Efterfrågad forskning om efterforskning

Cirka 25 000 personer anmäls som saknade varje år. Majoriteten av dessa har någon form av demenssjukdom, psykisk ohälsa eller en önskan att ta livet av sig. En ny rapport presenterar vilken forskning som kan hjälpa polisen hitta de försvunna och hur arbetet kan effektiviseras.

Det behövs både ett nytt arbetssätt och en annan typ av forskning för att effektivisera arbetet kring försvunna personer, enligt rapporten från forskare vid Linköpings universitet, Polismyndigheten och Högskolan i Borås.

– Efterforskning av försvunna är mer omfattande och kostsamt för polisen än vad politiker och allmänheten förstår. För de försvunna själva och deras anhöriga innebär det ett stort lidande. Därför är det konstigt att det i stort sett har saknats svensk forskning om försvunna personer, säger Rebecca Stenberg på centrum för forskning inom respons- och räddningssystem vid Linköpings universitet.

Forskningen på området behöver breddas till att ge kunskap om när sökinsatser borde sättas in, hur olika grupper hanterar försvinnanden och vad som kan göras för att förebygga försvinnanden. Exempel på utveckling av tekniska hjälpmedel för bland annat positionering och kartstöd omnämns också i rapporten.

– När polisen efterfrågar forskning för att kunna rädda liv, då är det intressant för oss alla. Redan under arbetet med rapporten har vi kunnat se förändring. Ett exempel är att det saknades kurser om försvinnanden på polisutbildningarna, något som vi har åtgärdat på åtminstone en polisutbildning. Arbetet har också lett till samarbete med andra länder som har mer erfarenhet av forskning inom området, säger Rebecca Stenberg.

Gällande arbetssättet behöver polisen utveckla ett samarbete med kommunala och regionala vård- och omsorgsverksamheter för att personer med demens och psykisk ohälsa inte ska kunna försvinna.

– Det krävs ett gemensamt förebyggande arbete. Den som har demens ska inte kunna försvinna hemifrån – och definitivt inte flera gånger. Det måste finnas enkla kontaktvägar mellan polis, kommuner, sjukvård och socialtjänst, säger Anders Leicht, som är expert på försvinnanden på Polismyndigheten.

Ett ägg om dagen ingen fara för hjärt-/kärlsjuka

En stor internationell studie visar att kolesterolhalten i ett ägg om dagen inte ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Personer med hjärt-/kärlsjukdom kan alltså pusta ut och i stället njuta av det rika näringsinnehållet som är särskilt…

Många dog ensamma av covid-19

Äldre dog oftare ensamma och utan att få ett brytpunktssamtal under coronapandemin. Det konstaterar en grupp svenska forskare.

Lindring möjlig för äldre i livets slutskede med covid-19

Många äldre har avlidit i covid-19 på särskilt boende, utan att ha fått möjlighet att komma till sjukhus. I en studie konstaterar forskare att de till stor del kunnat få lindring för sina symptom.

Tidigare låg dödlighet kan förklara Sveriges höga dödstal

I en ny studie presenterar tre ekonomer 16 förslag till varför Sveriges dödstal i coronapandemin är så mycket högre än Danmarks och Norges. Det viktigaste skälet kan vara vår lägre dödlighet under föregående år.

Canceröverlevares livskvalitet undersöks

Med hjälp av intervjuer ska forskare undersöka livskvaliteten hos äldre personer som har överlevt den allvarligaste formen av hudcancer, malignt melanom. Resultatet ska sedan användas för att ta fram en app som innehåller råd på vart man ska vända sig…