Efterfrågad forskning om efterforskning

Cirka 25 000 personer anmäls som saknade varje år. Majoriteten av dessa har någon form av demenssjukdom, psykisk ohälsa eller en önskan att ta livet av sig. En ny rapport presenterar vilken forskning som kan hjälpa polisen hitta de försvunna och hur arbetet kan effektiviseras.

Det behövs både ett nytt arbetssätt och en annan typ av forskning för att effektivisera arbetet kring försvunna personer, enligt rapporten från forskare vid Linköpings universitet, Polismyndigheten och Högskolan i Borås.

– Efterforskning av försvunna är mer omfattande och kostsamt för polisen än vad politiker och allmänheten förstår. För de försvunna själva och deras anhöriga innebär det ett stort lidande. Därför är det konstigt att det i stort sett har saknats svensk forskning om försvunna personer, säger Rebecca Stenberg på centrum för forskning inom respons- och räddningssystem vid Linköpings universitet.

Forskningen på området behöver breddas till att ge kunskap om när sökinsatser borde sättas in, hur olika grupper hanterar försvinnanden och vad som kan göras för att förebygga försvinnanden. Exempel på utveckling av tekniska hjälpmedel för bland annat positionering och kartstöd omnämns också i rapporten.

– När polisen efterfrågar forskning för att kunna rädda liv, då är det intressant för oss alla. Redan under arbetet med rapporten har vi kunnat se förändring. Ett exempel är att det saknades kurser om försvinnanden på polisutbildningarna, något som vi har åtgärdat på åtminstone en polisutbildning. Arbetet har också lett till samarbete med andra länder som har mer erfarenhet av forskning inom området, säger Rebecca Stenberg.

Gällande arbetssättet behöver polisen utveckla ett samarbete med kommunala och regionala vård- och omsorgsverksamheter för att personer med demens och psykisk ohälsa inte ska kunna försvinna.

– Det krävs ett gemensamt förebyggande arbete. Den som har demens ska inte kunna försvinna hemifrån – och definitivt inte flera gånger. Det måste finnas enkla kontaktvägar mellan polis, kommuner, sjukvård och socialtjänst, säger Anders Leicht, som är expert på försvinnanden på Polismyndigheten.

Minskad dopaminsignalering påverkar hjärnans kommunikationsbanor

När vi blir äldre fungerar hjärnan inte lika effektivt som tidigare. Effekten av dopamin, hjärnans belöningssystem, verkar minska när vi åldras visar forskningsprojektet DyNAMiC.

Allt fler äldre kvinnor medicinerar mot ångest och depression

Under åren 2006–2022 ökade användningen av antidepressiva läkemedel med 23 procent bland personer över 65 år. Det är främst kvinnor som blir diagnostiserade med ångest och depression, men mörkertalet bland männen kan vara stort.

En man och en kvinna ligger i sängen och sover och håller varandra i handen.

Många sätt att flytta ihop som äldre

Många flyttar när de har gått i pension, antingen själva eller tillsammans med en partner. Nu har forskare undersökt hur flytt och boende kan se ut och upplevas, och de hittade en mångfald av berättelser.

Glöm inte att äldre hbtq-personer finns

Studier visar att medarbetare i äldreomsorgen säger att de aldrig har mött en äldre hbtq-person. Det kan bero på bristande kunskap i mottagande. Äldre hbtq-personer är oroliga för hur de ska bli bemötta när de behöver omsorg i framtiden.

Samverkan är ett måste för att anhöriga ska orka

–För att vi som anhöriga skulle orka var det helt avgörande att de flesta instanserna kring vår son samverkade, när han insjuknade i en psykisk sjukdom. Hade vi själva tvingats ha kontakt med alla de aktörerna hade vi gått under,…