2019 skickade Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum ut en enkät till Stockholms äldre där de fick ge sin bild av hur det är att åldras i Stockholm. 2 500 äldre svarade på enkäten och resultaten presenterades i rapporten Stockholm – Äldrevänlig stad.
Nu har Äldrecentrum gjort fördjupande analyser på tre områden som ingick i enkäten, nämligen ensamhet, internetanvändning och volontärarbete. Här fanns följdfrågor, som skapar en djupare förståelse för de äldres livssituation.
Den nya rapporten Ensamhet, volontärarbete och internetanvändning bland äldre stockholmare visar att 40 procent av Stockholms äldre besväras av ensamhet. 24 procent av alla tillfrågade besväras minst någon gång i månaden och sex procent dagligen eller flera gånger i veckan.
– Att känna sig ensam är något som oftast är kopplat till hög ålder och dålig självskattad hälsa. Det vi också har sett är att många, ungefär var femte person av dem som besväras av sin ensamhet, vill ha hjälp med att bryta den, säger Lars Sonde, utredare på Äldrecentrum som tillsammans med kollegorna Lennarth Johansson och Åsa von Berens har skrivit rapporten.
Internetanvändningen visade sig ha stora skillnader mellan åldersgrupperna. Nio av tio personer mellan 65–79 använder internet, men bara varannan över 80 år.
– Att hälften av de allra äldsta uppger att de inte använder internet innebär en risk för ett digitalt utanförskap när det gäller att skaffa sig information via nätet, köp och bankärenden samt kontakt med verksamheter, familj och vänner, säger Lars Sonde.
Även här svarade var femte person, framför allt personer över 80 år, att de ville ha hjälp med att använda internet.
En potentiell lösning på ensamhet och digitalt utanförskap kanske ligger i volontärverksamhet. 14 procent av de som svarade på enkäten var redan aktiva volontärer. Av de övriga svarade en femtedel att de skulle kunna engagera sig. Men många av dem är osäkra på hur de ska göra.
– Vi har sett att många vill ha hjälp att bryta sin ensamhet och många vill få hjälp med internet, samtidigt som det finns en stor resurs i gruppen äldre som vill engagera sig i volontärarbete och hjälpa andra. Det borde samhället utnyttja, säger Lars Sonde.
Det kan handla om att hjälpa en granne att ta sig till en träffpunkt för att bryta sin ensamhet eller att hjälpa någon att komma i gång med internet.
– Det finns ett rikt utbud av volontärverksamheter, men återstår ett arbete för att komma i kontakt med dem som skulle vilja engagera sig. På stadsdelsnivå behöver man identifiera dessa grupper och utveckla arbetet med uppsökande verksamhet och att engagera volontärer.
Individuella åtgärder såsom avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har analyserat.
Britt-Inger Saveman var en av de första forskarna i Sverige som studerade våld mot äldre. I dag leder hon en grupp engagerade pensionärer som vill förbättra livsvillkoren för och stoppa våldet mot äldre personer i Umeå.
Det blir allt viktigare att få fler äldre sjuksköterskor att stanna i arbetslivet för att säkra vården i en tid med en åldrande befolkning. Nu ska ett forskningsprojekt vid Högskolan i Borås undersöka om den så kallade magnetmodellen kan bidra…
Att äta fet ost och grädde kan ha samband med bättre hjärnhälsa och mindre risk för demens. Det visar en bred befolkningsstudie från Lunds universitet.
Äldre hbq-personer som bor på särskilda boenden påverkas av heterosexuella normer och andra boendes attityder. I vissa fall leder det till att de inte vågar uttrycka sin sexuella identitet. Det visar en studie från Örebro universitet.
Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.
