2019 skickade Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum ut en enkät till Stockholms äldre där de fick ge sin bild av hur det är att åldras i Stockholm. 2 500 äldre svarade på enkäten och resultaten presenterades i rapporten Stockholm – Äldrevänlig stad.
Nu har Äldrecentrum gjort fördjupande analyser på tre områden som ingick i enkäten, nämligen ensamhet, internetanvändning och volontärarbete. Här fanns följdfrågor, som skapar en djupare förståelse för de äldres livssituation.
Den nya rapporten Ensamhet, volontärarbete och internetanvändning bland äldre stockholmare visar att 40 procent av Stockholms äldre besväras av ensamhet. 24 procent av alla tillfrågade besväras minst någon gång i månaden och sex procent dagligen eller flera gånger i veckan.
– Att känna sig ensam är något som oftast är kopplat till hög ålder och dålig självskattad hälsa. Det vi också har sett är att många, ungefär var femte person av dem som besväras av sin ensamhet, vill ha hjälp med att bryta den, säger Lars Sonde, utredare på Äldrecentrum som tillsammans med kollegorna Lennarth Johansson och Åsa von Berens har skrivit rapporten.
Internetanvändningen visade sig ha stora skillnader mellan åldersgrupperna. Nio av tio personer mellan 65–79 använder internet, men bara varannan över 80 år.
– Att hälften av de allra äldsta uppger att de inte använder internet innebär en risk för ett digitalt utanförskap när det gäller att skaffa sig information via nätet, köp och bankärenden samt kontakt med verksamheter, familj och vänner, säger Lars Sonde.
Även här svarade var femte person, framför allt personer över 80 år, att de ville ha hjälp med att använda internet.
En potentiell lösning på ensamhet och digitalt utanförskap kanske ligger i volontärverksamhet. 14 procent av de som svarade på enkäten var redan aktiva volontärer. Av de övriga svarade en femtedel att de skulle kunna engagera sig. Men många av dem är osäkra på hur de ska göra.
– Vi har sett att många vill ha hjälp att bryta sin ensamhet och många vill få hjälp med internet, samtidigt som det finns en stor resurs i gruppen äldre som vill engagera sig i volontärarbete och hjälpa andra. Det borde samhället utnyttja, säger Lars Sonde.
Det kan handla om att hjälpa en granne att ta sig till en träffpunkt för att bryta sin ensamhet eller att hjälpa någon att komma i gång med internet.
– Det finns ett rikt utbud av volontärverksamheter, men återstår ett arbete för att komma i kontakt med dem som skulle vilja engagera sig. På stadsdelsnivå behöver man identifiera dessa grupper och utveckla arbetet med uppsökande verksamhet och att engagera volontärer.
Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör för att identifiera vårdbehoven hos äldre, skriver debattörerna.
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.
Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.
Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att resultaten kan användas för att identifiera äldre personer med ökad risk för försämrad hälsa.
Det finns medicinska tillstånd som påverkar äldre personers körförmåga. Dessa sjukdomar leder till ökad risk för trafikolyckor, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
Ekonomiskt våld mot äldre personer är ett osynligt problem i Sverige. Nu visar en rapport från Jämställdhetsmyndigheten att det ekonomiska våldet ofta inte upptäcks eftersom det kan maskeras som hjälp eller omsorg.
