2019 skickade Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum ut en enkät till Stockholms äldre där de fick ge sin bild av hur det är att åldras i Stockholm. 2 500 äldre svarade på enkäten och resultaten presenterades i rapporten Stockholm – Äldrevänlig stad.
Nu har Äldrecentrum gjort fördjupande analyser på tre områden som ingick i enkäten, nämligen ensamhet, internetanvändning och volontärarbete. Här fanns följdfrågor, som skapar en djupare förståelse för de äldres livssituation.
Den nya rapporten Ensamhet, volontärarbete och internetanvändning bland äldre stockholmare visar att 40 procent av Stockholms äldre besväras av ensamhet. 24 procent av alla tillfrågade besväras minst någon gång i månaden och sex procent dagligen eller flera gånger i veckan.
– Att känna sig ensam är något som oftast är kopplat till hög ålder och dålig självskattad hälsa. Det vi också har sett är att många, ungefär var femte person av dem som besväras av sin ensamhet, vill ha hjälp med att bryta den, säger Lars Sonde, utredare på Äldrecentrum som tillsammans med kollegorna Lennarth Johansson och Åsa von Berens har skrivit rapporten.
Internetanvändningen visade sig ha stora skillnader mellan åldersgrupperna. Nio av tio personer mellan 65–79 använder internet, men bara varannan över 80 år.
– Att hälften av de allra äldsta uppger att de inte använder internet innebär en risk för ett digitalt utanförskap när det gäller att skaffa sig information via nätet, köp och bankärenden samt kontakt med verksamheter, familj och vänner, säger Lars Sonde.
Även här svarade var femte person, framför allt personer över 80 år, att de ville ha hjälp med att använda internet.
En potentiell lösning på ensamhet och digitalt utanförskap kanske ligger i volontärverksamhet. 14 procent av de som svarade på enkäten var redan aktiva volontärer. Av de övriga svarade en femtedel att de skulle kunna engagera sig. Men många av dem är osäkra på hur de ska göra.
– Vi har sett att många vill ha hjälp att bryta sin ensamhet och många vill få hjälp med internet, samtidigt som det finns en stor resurs i gruppen äldre som vill engagera sig i volontärarbete och hjälpa andra. Det borde samhället utnyttja, säger Lars Sonde.
Det kan handla om att hjälpa en granne att ta sig till en träffpunkt för att bryta sin ensamhet eller att hjälpa någon att komma i gång med internet.
– Det finns ett rikt utbud av volontärverksamheter, men återstår ett arbete för att komma i kontakt med dem som skulle vilja engagera sig. På stadsdelsnivå behöver man identifiera dessa grupper och utveckla arbetet med uppsökande verksamhet och att engagera volontärer.
Lek är inte bara för små barn, utan det är mänsklighetens mest avancerade kompetens. Det skriver forskaren Albert Westergren som vill slå ett slag för att lekfullhet ska vara accepterat även högt upp i åldrarna.
90-åringen Eva-Mari Köhler beskriver i dagboksform hur det är att bli »sjukt gammal« och få hjälp. Gerdt Sundström har läst en bok av en person som är van vid att formulera sig och reflektera.
Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste kartläggning av den offentliga måltidsverksamheten.
Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två forskningscentrum med fokus på demens.
En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.
Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.
