2019 skickade Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum ut en enkät till Stockholms äldre där de fick ge sin bild av hur det är att åldras i Stockholm. 2 500 äldre svarade på enkäten och resultaten presenterades i rapporten Stockholm – Äldrevänlig stad.
Nu har Äldrecentrum gjort fördjupande analyser på tre områden som ingick i enkäten, nämligen ensamhet, internetanvändning och volontärarbete. Här fanns följdfrågor, som skapar en djupare förståelse för de äldres livssituation.
Den nya rapporten Ensamhet, volontärarbete och internetanvändning bland äldre stockholmare visar att 40 procent av Stockholms äldre besväras av ensamhet. 24 procent av alla tillfrågade besväras minst någon gång i månaden och sex procent dagligen eller flera gånger i veckan.
– Att känna sig ensam är något som oftast är kopplat till hög ålder och dålig självskattad hälsa. Det vi också har sett är att många, ungefär var femte person av dem som besväras av sin ensamhet, vill ha hjälp med att bryta den, säger Lars Sonde, utredare på Äldrecentrum som tillsammans med kollegorna Lennarth Johansson och Åsa von Berens har skrivit rapporten.
Internetanvändningen visade sig ha stora skillnader mellan åldersgrupperna. Nio av tio personer mellan 65–79 använder internet, men bara varannan över 80 år.
– Att hälften av de allra äldsta uppger att de inte använder internet innebär en risk för ett digitalt utanförskap när det gäller att skaffa sig information via nätet, köp och bankärenden samt kontakt med verksamheter, familj och vänner, säger Lars Sonde.
Även här svarade var femte person, framför allt personer över 80 år, att de ville ha hjälp med att använda internet.
En potentiell lösning på ensamhet och digitalt utanförskap kanske ligger i volontärverksamhet. 14 procent av de som svarade på enkäten var redan aktiva volontärer. Av de övriga svarade en femtedel att de skulle kunna engagera sig. Men många av dem är osäkra på hur de ska göra.
– Vi har sett att många vill ha hjälp att bryta sin ensamhet och många vill få hjälp med internet, samtidigt som det finns en stor resurs i gruppen äldre som vill engagera sig i volontärarbete och hjälpa andra. Det borde samhället utnyttja, säger Lars Sonde.
Det kan handla om att hjälpa en granne att ta sig till en träffpunkt för att bryta sin ensamhet eller att hjälpa någon att komma i gång med internet.
– Det finns ett rikt utbud av volontärverksamheter, men återstår ett arbete för att komma i kontakt med dem som skulle vilja engagera sig. På stadsdelsnivå behöver man identifiera dessa grupper och utveckla arbetet med uppsökande verksamhet och att engagera volontärer.
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Socialt umgänge är viktigt när vi blir äldre. Men även andra relationer, som till djur och natur, kan spela lika stor roll, skriver Anna Gustafsson, och ger exempel från sina studier.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
