Forskarna Amaia Calderón Larrañaga och Helle Wijk kommer att ansvara för varsitt forskningscentrum med fokus på att förbättra livet för personer med demenssjukdom. Foto: Karolinska institutet/Göteborgs universitet

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två forskningscentrum med fokus på demens.

Totalt elva forskningscentrum har beviljats bidrag i forskningsrådet Fortes stora utlysning för centrumbidrag. 620 miljoner kronor ska täcka finansieringen för verksamheternas sex första år.

– Starka forskningsmiljöer kräver förutsägbar och stabil finansiering. Nu satsar vi över 600 miljoner kronor på forskningscentrum som ska bedriva framstående forskning med stor samhällsnytta, säger Jonas Björck, generaldirektör på Forte, i ett pressmeddelande. 

Två av forskningscentrumen, som får 60 miljoner kronor var, är inriktade på forskning om demens: Demsam, Centrum för ett demensvänligt personcentrerat samhälle, vid Göteborgs universitet och KI transdisciplinära forskningscenter för individanpassad demensprevention, vård och omsorg, Tracedem, vid Karolinska institutet. 

– Pengarna kommer att gå till att samla ledande forskare, viktiga kommunala och regionala aktörer, kvalitetsregister, samt representanter för patienter och deras anhörigvårdare, säger Amaia Calderón Larrañaga, forskare vid Aging research center på Karolinska institutet som kommer att leda arbetet med Tracedem tillsammans med Davide Vetrano

Målet med forskningscentrumet är att bidra med kunskap kring att förebygga demens och förbättra demensvården genom att ta fram personcentrerade och hållbara lösningar. 

– Vi vill addera liv till åren och år till livet genom att minska demensrisken innan sjukdomen uppstår, med allt från riskreduktion och tidig upptäckt till förbättrad behandling. Vi vill också utveckla stöd till anhöriga och säkerställa värdighet i de senare stadierna av sjukdomen samt hög livskvalitet genom hela sjukdomsresan, säger Amaia Calderón Larrañaga till Äldre i Centrum.

I det första steget kommer de att planera ett uppstartsmöte i början av nästa år för att de 70 olika aktörerna ska få lära känna varandra. 

Det andra forskningscentrumet som får medel, Demsam, kommer att starta vid Göteborgs universitet. Där kommer fokus att ligga på att stärka vardagen för personer med demens och deras anhöriga.

– Det handlar om att förstå vad som verkligen gör vardagen bättre för personer med demens. Genom att kombinera olika kompetenser och arbeta nära kommunerna kan vi utveckla lösningar som gör konkret skillnad, säger Helle Wijk vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, som ska leda centrumet tillsammans med Hanna Falk-Erhag, i ett pressmeddelande. 

Fakta
De nya forskningscentrumen

Tracedems arbete kommer att organiseras i tio olika arbetspaket med fokus på olika områden: tidig karriärutveckling, patient- och brukarmedverkan, genus och etik, kunskapsöverföring och att bygga kapacitet, samt spridning och partnerskap. Centrumet involverar i nuläget 70 olika aktörer.

I Demsams kärngrupp kommer forskare från vårdvetenskap, neurovetenskap, odontologi, socialt arbete, fysiologi och arktitektur att ingå. Arbetet kommer att genomföras tillsammans med kommunala och regionala verksamheter.

Relaterat

Starka känslor kring att få hemtjänst första gången

Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till…

Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det…

Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar

Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer…

Fler nyheter

Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet

Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en…

Uppehåll mellan måltider kan kopplas till sjukdomar

Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie…

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en…