Forskarna Amaia Calderón Larrañaga och Helle Wijk kommer att ansvara för varsitt forskningscentrum med fokus på att förbättra livet för personer med demenssjukdom. Foto: Karolinska institutet/Göteborgs universitet

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två forskningscentrum med fokus på demens.

Totalt elva forskningscentrum har beviljats bidrag i forskningsrådet Fortes stora utlysning för centrumbidrag. 620 miljoner kronor ska täcka finansieringen för verksamheternas sex första år.

– Starka forskningsmiljöer kräver förutsägbar och stabil finansiering. Nu satsar vi över 600 miljoner kronor på forskningscentrum som ska bedriva framstående forskning med stor samhällsnytta, säger Jonas Björck, generaldirektör på Forte, i ett pressmeddelande. 

Två av forskningscentrumen, som får 60 miljoner kronor var, är inriktade på forskning om demens: Demsam, Centrum för ett demensvänligt personcentrerat samhälle, vid Göteborgs universitet och KI transdisciplinära forskningscenter för individanpassad demensprevention, vård och omsorg, Tracedem, vid Karolinska institutet. 

– Pengarna kommer att gå till att samla ledande forskare, viktiga kommunala och regionala aktörer, kvalitetsregister, samt representanter för patienter och deras anhörigvårdare, säger Amaia Calderón Larrañaga, forskare vid Aging research center på Karolinska institutet som kommer att leda arbetet med Tracedem tillsammans med Davide Vetrano

Målet med forskningscentrumet är att bidra med kunskap kring att förebygga demens och förbättra demensvården genom att ta fram personcentrerade och hållbara lösningar. 

– Vi vill addera liv till åren och år till livet genom att minska demensrisken innan sjukdomen uppstår, med allt från riskreduktion och tidig upptäckt till förbättrad behandling. Vi vill också utveckla stöd till anhöriga och säkerställa värdighet i de senare stadierna av sjukdomen samt hög livskvalitet genom hela sjukdomsresan, säger Amaia Calderón Larrañaga till Äldre i Centrum.

I det första steget kommer de att planera ett uppstartsmöte i början av nästa år för att de 70 olika aktörerna ska få lära känna varandra. 

Det andra forskningscentrumet som får medel, Demsam, kommer att starta vid Göteborgs universitet. Där kommer fokus att ligga på att stärka vardagen för personer med demens och deras anhöriga.

– Det handlar om att förstå vad som verkligen gör vardagen bättre för personer med demens. Genom att kombinera olika kompetenser och arbeta nära kommunerna kan vi utveckla lösningar som gör konkret skillnad, säger Helle Wijk vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, som ska leda centrumet tillsammans med Hanna Falk-Erhag, i ett pressmeddelande. 

Fakta
De nya forskningscentrumen

Tracedems arbete kommer att organiseras i tio olika arbetspaket med fokus på olika områden: tidig karriärutveckling, patient- och brukarmedverkan, genus och etik, kunskapsöverföring och att bygga kapacitet, samt spridning och partnerskap. Centrumet involverar i nuläget 70 olika aktörer.

I Demsams kärngrupp kommer forskare från vårdvetenskap, neurovetenskap, odontologi, socialt arbete, fysiologi och arktitektur att ingå. Arbetet kommer att genomföras tillsammans med kommunala och regionala verksamheter.

Relaterat

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…

Fler nyheter

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…