Socialstyrelsen (2026). Vård och omsorg för äldre – Lägesrapport 2026.
Färre äldre har hemtjänst eller bor i särskilt boende
Mellan 2015 och 2025 har andelen personer 80 år och äldre som har hemtjänst minskat från drygt 20 procent till omkring 16 procent. Andelen som bor i särskilt boende har också minskat under samma period från 13 procent till 9 procent. Det visar en lägesrapport från Socialstyrelsen.
– Äldre får stöd från äldreomsorgen sent i livet. Många är friskare längre jämfört med tidigare generationer, vilket innebär att behoven uppstår senaste, men när de väl uppstår är de ofta mer omfattande, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Det är också vanligare att personer har hemtjänst innan de flyttar till särskilt boende, en siffra som har gått från 70 procent år 2015 till 79 procent år 2025.
Den genomsnittliga omfattningen av hemtjänst före flytt till särskilt boende har varit relativt stabil, men eftersom många bor kvar hemma längre ökar behovet av stöd från hemtjänsten. Det i sig är positivt för självständigheten, men innebär också högre krav på personalens kompetens för att behoven är mer omfattande och komplexa när insatserna väl sätts in. Då blir kontinuitet i personalen särskilt viktigt.
– För många äldre är det viktigt att få möta samma personal i vardagen. När det blir för många olika personer kan det få konsekvenser för trygghet, kvalitet och även patientsäkerhet, säger Michaela Prochazka.
Medianåldern vid inflyttning till särskilt boende är drygt 86 år och den genomsnittliga boendetiden är ungefär två år, visar rapporten. Personer med demenssjukdom flyttar in tidigare och bor längre än personer utan demenssjukdom. Kvinnor flyttar generellt in senare än män och bor också kvar längre.
Kostnaderna för äldreomsorg har ökat över tid, men eftersom fler personer får insatser har kostnaden per person minskat i fasta priser. Särskilda boenden för äldre står för 57 procent av de totala kostnaderna och driver kostnadsutvecklingen.
– Fler kommer att leva längre, men många lever också längre med sjukdomar eller funktionsnedsättningar som kräver omfattande stöd och hjälp. Det innebär att äldreomsorgen behöver rustas för ett växande och mer komplext behov framöver, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.
Relaterat
Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag
Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…
Fler nyheter
Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet
Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.
Tecken på alzheimer påverkar ALS
ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern…