Färre flyttar till äldreboende under pandemin

Rädsla och intagningsstopp gör att 4 000 färre personer har särskilt boende för äldre i dag än innan pandemin, enligt Socialstyrelsens nya rapport.

Framsida till Socialstyrelsens rapportÅrets lägesrapport från Socialstyrelsen om vård och omsorg för äldre visar på dramatiska skillnader jämfört med tidigare år. En av dem handlar om antalet personer som flyttade in på särskilda boenden för äldre. I vissa regioner minskade andelen inflyttade med mer än 20 procent. Andelen som sökt hemtjänst har också minskat stort.

– En tydlig effekt av pandemin är att färre äldre personer har sökt och fått omsorg från sin kommun. En förklaring är att smittspridningen lett till intagningsstopp på en del boenden och att en del hemtjänstinsatser har ställts in. Troligtvis är det också så att personer har låtit bli att söka eller tackat nej till hjälp, av rädsla för att smittas, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Under hösten 2020 var 78 000 personer boende i särskilt boende. Det kan jämföras med 82 000 personer ett år tidigare. Inflyttningarna sjönk när pandemin tog fart under förra våren, men det finns ett stort spann mellan olika regioner. Bland personer över 70 år ökade inflyttningen med 14 procent i Blekinge, samtidigt som den minskade med över 20 procent i Stockholm och Uppsala.

– Minskningen på särskilda boenden borde ha lett till en ökning inom hemtjänsten, men så är inte fallet. Det gör att vi ser en risk för att äldre personer inte får sina behov tillgodosedda av socialtjänsten. Att inte ta emot eller få hjälp trots att man behöver det kan försämra hälsan och livskvaliteten. Även närstående kan få en tuff situation om de måste ta ett stort ansvar för omsorgen. Kommunerna behöver också vara beredda på att fler personer med större behov kan komma att behöva hjälp när smittspridningen går ner, säger Michaela Prochazka.

Också hemtjänsten såg en minskning. Bland personer över 80 år var det 20 procent färre som sökte och fick hemtjänst för första gången.

Läs rapporten

Relaterat

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära hjärtat.

Fler nyheter

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.