- Kostdata från 27 670 personer analyserades med hjälp av befolkningsstudien Malmö Kost Cancer i vilken deltagarna svarat om sina kost- och matlagningsvanor.
- Medelåldern vid studiens start var 58 år och deltagarna följdes i genomsnitt 25 år, under vilka 3 208 personer utvecklade demens.
- Demensdiagnoserna hämtades från det svenska patientregistret. För fall som diagnostiserats fram till 2014, genomfördes ytterligare valideringsstudier där demensspecialister granskade journaler, hjärnavbildningar och resultat från kognitiva tester.
Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk
Under de senaste åren har kostråden dominerats av återhållsamhet med fett och särskilt mättat fett. En viss diet, som består av grönsaker, nötter, frukt, bär, fullkorn och fisk har tagits fram i syfte att minska risken för demenssjukdomar. Men nu visar en bred studie, där kostdata från drygt 27 000 personer har analyserats, att fet ost och grädde troligen har ett samband till minskad demensrisk.

Emily Sonestedt, Lunds universitet. Foto: Åsa Hansdotter
Efter att ha justerat för livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, andra kostvanor, rökning och alkoholvanor fann Emily Sonestedt, forskare i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet och hennes forskarkollegor, att personer som åt 50 gram fettrik ost (minst 20 procents fett) dagligen, hade 13 procents lägre risk att utveckla demens än de som åt mindre än 15 gram dagligen.
I Sverige innehåller i princip all hårdost mer än 20 procents fett. 50 gram hårdost motsvarar ungefär fem normaltjocka skivor ost av till exempel gouda, herrgårds- eller prästost.
– När vi gick vidare och tittade på specifika typer av demens fann vi att det var 29 procents lägre risk för vaskulär demens hos personer som åt mer fetthaltig ost. Vi såg också en lägre risk för Alzheimers sjukdom, men endast bland dem som inte bar på APOE e4-genvarianten – en genetisk riskfaktor för Alzheimers sjukdom.
Andra, fettsnåla mejeriprodukter, visade inte samma effekt.
– Alla mejeriprodukter är alltså inte likvärdiga när det gäller hjärnhälsan. De fåtal studier som undersökt detta har sett ett samband med ost, så mer forskning behövs för att bekräfta våra resultat och undersöka om vissa fettrika mejeriprodukter verkligen ger ett visst skydd för hjärnan, säger Emily Sonestedt i ett pressmeddelande.
Forskarna undersökte också kopplingen mellan fettrik grädde (30–40 procents fett) och demens. De personer som dagligen konsumerade 20 gram eller mer, hade 16 procents lägre risk för demens än de som inte konsumerade någon alls.
Resultaten från oststudien stödjer kopplingen mellan vaskulär hälsa och hjärnhälsa.
– Livsmedelverkets uppdaterade kostråd från i år, säger att vi kan äta mejeriprodukter varje dag, gärna syrade sorter som fil eller yoghurt. Både vi och andra forskare har i observationsstudier funnit att särskilt fermenterade mejeriprodukter kan vara kopplade till en lätt reducerad risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Emily Sonestedt.
D Yufeng, Y Borné, J Samuelsson, I Glans, X Hu, K Nägga, S Palmqvist, O Hansson, E Sonestedt (2025) High- and low-fat diary consumption and long-term risk of Dementia evidence från a 25-year prospective cohort study, Neurology.
Relaterat
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…
Hos äldre i Rios gränder
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag…
Fler nyheter
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…