De flesta hårdostar och dessertostar innehåller mer än 20 procent fett. Foto: Mostphotos

Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk

Att äta fet ost och grädde kan ha samband med bättre hjärnhälsa och mindre risk för demens. Det visar en bred befolkningsstudie från Lunds universitet.

Under de senaste åren har kostråden dominerats av återhållsamhet med fett och särskilt mättat fett. En viss diet, som består av grönsaker, nötter, frukt, bär, fullkorn och fisk har tagits fram i syfte att minska risken för demenssjukdomar. Men nu visar en bred studie, där kostdata från drygt 27 000 personer har analyserats, att fet ost och grädde troligen har ett samband till minskad demensrisk.

Emily Sonestedt, Lunds universitet. Foto: Åsa Hansdotter

Efter att ha justerat för livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, andra kostvanor, rökning och alkoholvanor fann Emily Sonestedt, forskare i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet och hennes forskarkollegor, att personer som åt 50 gram fettrik ost (minst 20 procents fett) dagligen, hade 13 procents lägre risk att utveckla demens än de som åt mindre än 15 gram dagligen.

I Sverige innehåller i princip all hårdost mer än 20 procents fett. 50 gram hårdost motsvarar ungefär fem normaltjocka skivor ost av till exempel gouda, herrgårds- eller prästost.

– När vi gick vidare och tittade på specifika typer av demens fann vi att det var 29 procents lägre risk för vaskulär demens hos personer som åt mer fetthaltig ost. Vi såg också en lägre risk för Alzheimers sjukdom, men endast bland dem som inte bar på APOE e4-genvarianten – en genetisk riskfaktor för Alzheimers sjukdom.

Andra, fettsnåla mejeriprodukter, visade inte samma effekt.

–  Alla mejeriprodukter är alltså inte likvärdiga när det gäller hjärnhälsan. De fåtal studier som undersökt detta har sett ett samband med ost, så mer forskning behövs för att bekräfta våra resultat och undersöka om vissa fettrika mejeriprodukter verkligen ger ett visst skydd för hjärnan, säger Emily Sonestedt i ett pressmeddelande.

Forskarna undersökte också kopplingen mellan fettrik grädde (30–40 procents fett) och demens. De personer som dagligen konsumerade 20 gram eller mer, hade 16 procents lägre risk för demens än de som inte konsumerade någon alls.

Resultaten från oststudien stödjer kopplingen mellan vaskulär hälsa och hjärnhälsa.

– Livsmedelverkets uppdaterade kostråd från i år, säger att vi kan äta mejeriprodukter varje dag, gärna syrade sorter som fil eller yoghurt. Både vi och andra forskare har i observationsstudier funnit att särskilt fermenterade mejeriprodukter kan vara kopplade till en lätt reducerad risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Emily Sonestedt.

Fakta
Om studien
  • Kostdata från 27 670 personer analyserades med hjälp av befolkningsstudien Malmö Kost Cancer i vilken deltagarna svarat om sina kost- och matlagningsvanor.
  • Medelåldern vid studiens start var 58 år och deltagarna följdes i genomsnitt 25 år, under vilka 3 208 personer utvecklade demens.
  • Demensdiagnoserna hämtades från det svenska patientregistret. För fall som diagnostiserats fram till 2014, genomfördes ytterligare valideringsstudier där demensspecialister granskade journaler, hjärnavbildningar och resultat från kognitiva tester.
Läs studien

D YufengY BornéJ SamuelssonI GlansX HuK NäggaS PalmqvistO Hansson, E Sonestedt (2025) High- and low-fat diary consumption and long-term risk of Dementia evidence från a 25-year prospective cohort study, Neurology.

Relaterat

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

De delar livets berättelser

Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…

Fler nyheter

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…

Äldre kvinna får besök av vårdpersonal i hemmet

Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet

Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…