Fokus på värdighet får äldre att känna sig sedda

Ett särskilt arbetssätt som har utvecklats för att bevara värdigheten hos personer som får palliativ vård. Med hjälp av samtalsstöd och vårdhandlingar gör metoden att äldre känner sig sedda.

I dagsläget är det sällsynt med verktyg som bidrar till att bevara värdigheten och livskvaliteten hos äldre personer som får palliativ vård. Men kanske är en skotsk modell som har anpassats till svenska förhållanden lösningen på problemet. 

Själva modellen kallas för DCI-SWE och är en så kallad värdighetsbaserad intervention. Den består av samtalsstöd och vårdhandlingar som sjuksköterskor kan anpassa utifrån äldre personers behov. Annika Söderman, doktorand vid Örebro universitet, har i sin avhandling utvärderat modellen. 

– Resultaten visar att interventionen bidrar till att äldre personer känner sig sedda av personalen och att eventuell ensamhet och acceptansfrågor kan hanteras. En trevlig vårdatmosfär och meningsfulla aktiviteter var också något som de värdesatte, säger hon i ett pressmeddelande. 

I en av avhandlingens studier fick sjuksköterskor i Örebro kommuns palliativa sjukvård testa den värdighetsbevarande interventionen i ett och ett halvt år. Studien visade att de inte alltid var bekväma med djupa samtal där existentiella frågor berördes, men att det fanns vissa positiva förändringar.

– De tyckte att arbetssättet bidrog till en bättre struktur för det palliativa arbetet och fungerade bra som underlag för planering av vården tillsammans med de äldre. Vi såg i studierna att DCI-SWE ledde till en djupare relation mellan sjuksköterskor och patienter, något som uppskattades, säger Annika Söderman och fortsätter: 

– Vi behöver prioritera och fortsätta utveckla den värdighetsbevarande vården. För att sjuksköterskor ska kunna använda interventionen framgångsrikt behöver man hjälpa dem att bli mer bekväma med djupa samtal och erbjuda en mer omfattande utbildning i kommunikation. Enligt cheferna kan verktyget få vårdprofessioner att känna stolthet eftersom det visar vilket viktigt arbete som utförs.

Fakta
Verktyget DCI-SWE

Den värdighetsbaserade interventionen Dignity care intervention, DCI, är utvecklad i Skottland. Metoden har översatts och anpassats till den svenska kontexten och fått namnet DCI-SWE. Den består av tre delar: ett intrument med frågor relaterade till värdighet, reflekterande frågor och evidensbaserade vårdhandlingar. 

Läs avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Annika Söderman (2021). Evaluating the Swedish dignity care intervention within municipality healthcare: for older persons with palliative care needs. Örebro universitet.

Artiklar i avhandlingen

I. Annika Söderman m fl (2020). Dignity-conserving care for persons with palliative care needs – identifying outcomes studied in research: An integrative review. Publicerad i Palliative & supportive care. 

II. Annika Söderman m fl (2021). Community nurses’ experiences of the Swedish dignity care Intervention for older persons with palliative care needs: A qualitative feasibility study in municipal home health care. Publicerad i International journal of older people nursing.

III. Annika Söderman m fl (2021). To value the individual – older persons and their relatives experiences when using the Swedish dignity care Intervention in municipal palliative health care: a mixed method study. Manuskript.

IV. Annika Söderman m fl (2021). Maintaining older persons’ dignity: A process evaluation of the Swedish dignity care Intervention in municipal palliative care. Manuskript.

Relaterat

Pengarna och livet – om ojämlikheter i hälsa över livsloppet

Det finns stora skillnader i hälsa och livslängd mellan olika socioekonomiska grupper. Dessa ojämlikheter formas av en mängd olika mekanismer som verkar under hela livs­loppet och drivs ytterst av skillnader i social klass, status och social rörlighet.

Hälsobeteende och åldrande

Hälsobeteende är ett samlingsbegrepp för beteenden, attityder och reaktionsmönster som är relaterade till hälsa. Det kan gälla attityder till arbete och pensionering men även frågor om kost och motionsvanor. Hälsobeteende har också att göra med hur vi tolkar kroppsliga upplevelser…

Högre motståndskraft hos äldre – exempel från covid-19-pandemin

Trots att äldre personer drabbas av fler stressande händelser än yngre tycks deras stressnivåer vara lägre. Detta kan delvis bero på ökad mognad och förmåga att hantera olika situationer, men kan också bero på en ökad motståndskraft jämfört med vuxna…

Fler nyheter

Äldre i Centrum #4/21

Årets fjärde och sista nummer av Äldre i Centrum bjuder bland annat på ett tema om livslångt åldrande, fyra maffiga bokanmälningar – och en maffiabokanmälan.

Miljoninitiativ lyfter maten

Stockholms stad har under tre år drivit Matlyftet, en satsning för att med hjälp av sociala aktiviteter förebygga undernäring och ofrivillig ensamhet. En uppföljning från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum visar att arbetet har uppskattats, men att det saknas underlag för…

Hon undersöker samband mellan medellivslängd och sjukdom

Hälsan hos äldre personer är en av de största folkhälsoutmaningarna i dag. En viktig fråga är om den ökande medellivslängden åtföljs av fler år med sjukdom. Det har Louise Sundberg vid Karolinska institutet undersökt i sin avhandling.