Den värdighetsbaserade interventionen Dignity care intervention, DCI, är utvecklad i Skottland. Metoden har översatts och anpassats till den svenska kontexten och fått namnet DCI-SWE. Den består av tre delar: ett intrument med frågor relaterade till värdighet, reflekterande frågor och evidensbaserade vårdhandlingar.
Fokus på värdighet får äldre att känna sig sedda
I dagsläget är det sällsynt med verktyg som bidrar till att bevara värdigheten och livskvaliteten hos äldre personer som får palliativ vård. Men kanske är en skotsk modell som har anpassats till svenska förhållanden lösningen på problemet.
Själva modellen kallas för DCI-SWE och är en så kallad värdighetsbaserad intervention. Den består av samtalsstöd och vårdhandlingar som sjuksköterskor kan anpassa utifrån äldre personers behov. Annika Söderman, doktorand vid Örebro universitet, har i sin avhandling utvärderat modellen.
– Resultaten visar att interventionen bidrar till att äldre personer känner sig sedda av personalen och att eventuell ensamhet och acceptansfrågor kan hanteras. En trevlig vårdatmosfär och meningsfulla aktiviteter var också något som de värdesatte, säger hon i ett pressmeddelande.
I en av avhandlingens studier fick sjuksköterskor i Örebro kommuns palliativa sjukvård testa den värdighetsbevarande interventionen i ett och ett halvt år. Studien visade att de inte alltid var bekväma med djupa samtal där existentiella frågor berördes, men att det fanns vissa positiva förändringar.
– De tyckte att arbetssättet bidrog till en bättre struktur för det palliativa arbetet och fungerade bra som underlag för planering av vården tillsammans med de äldre. Vi såg i studierna att DCI-SWE ledde till en djupare relation mellan sjuksköterskor och patienter, något som uppskattades, säger Annika Söderman och fortsätter:
– Vi behöver prioritera och fortsätta utveckla den värdighetsbevarande vården. För att sjuksköterskor ska kunna använda interventionen framgångsrikt behöver man hjälpa dem att bli mer bekväma med djupa samtal och erbjuda en mer omfattande utbildning i kommunikation. Enligt cheferna kan verktyget få vårdprofessioner att känna stolthet eftersom det visar vilket viktigt arbete som utförs.
Avhandlingen
Annika Söderman (2021). Evaluating the Swedish dignity care intervention within municipality healthcare: for older persons with palliative care needs. Örebro universitet.
Artiklar i avhandlingen
I. Annika Söderman m fl (2020). Dignity-conserving care for persons with palliative care needs – identifying outcomes studied in research: An integrative review. Publicerad i Palliative & supportive care.
II. Annika Söderman m fl (2021). Community nurses’ experiences of the Swedish dignity care Intervention for older persons with palliative care needs: A qualitative feasibility study in municipal home health care. Publicerad i International journal of older people nursing.
III. Annika Söderman m fl (2021). To value the individual – older persons and their relatives experiences when using the Swedish dignity care Intervention in municipal palliative health care: a mixed method study. Manuskript.
IV. Annika Söderman m fl (2021). Maintaining older persons’ dignity: A process evaluation of the Swedish dignity care Intervention in municipal palliative care. Manuskript.
Relaterat
Ålderismen påverkar vår hälsa
Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre personer själva kan uppleva att bli sämre bemötta på grund av ålder.
Äldres vishet gör världen lyckligare
Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka oss alla, skriver forskaren Pär Bjälkebring.
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
Fler nyheter
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.