Porträttfoto på Pernilla Andersson.
Pernilla Andersson. Foto: Anna Lorentzon/Örebro universitet

Förändringar i hjärnan bakom sämre minne

Pernilla Andersson har undersökt hjärnans strukturer vid minnesstörningar hos äldre personer. En orsak tycks vara att olika regioner i hjärnan kommunicerar sämre.

Nyligen disputerade Pernilla Andersson vid Örebro universitet med en avhandling om proaktiv interferens, en minnesstörning som kan drabba äldre personer. Proaktiv interferens innebär att hjärnans vanliga funktion att släppa den information vi inte har användning för börjar fungera sämre. På så vis försämras arbetsminnet, då gammal kunskap fortsätter att ta plats när vi ska lära nytt.

Pernilla Andersson har nu studerat hur hjärnans strukturer ser ut vid proaktiv interferens. Bland annat har hon sett att olika delar av hjärnan kommunicerar sämre och att kopplingarna mellan dem är av lägre kvalitet.

– De här kopplingarna är viktiga för att olika hjärnregioner ska kunna kommunicera med varandra. När kvaliteten är lägre kan det påverka hur effektiv och snabb kommunikationen är, säger hon i ett pressmeddelande från Örebro universitet.

Även förändringar i hippocampus, en del av hjärnan som är viktig för minnets funktion, tycks ha en roll vid minnesstörningar.

– När hippocampus krymper ökar risken för proaktiv interferens i äldre ålder. Hippocampus spelar en viktig roll när det handlar om att notera i vilket sammanhang en viss information eller händelse sker i.

Förändringar i hjärnans struktur kan med andra ord vara en del av förklaringen till varför många äldre upplever sig ha svårare att lära sig nya saker.

Läs avhandlingen

Pernilla Andersson (2024). Age-differential effects on indices of brain structure and function associated with proactive interference control in working memory. Doktorsavhandling, Örebro universitet.

Avhandlingens publicerade artiklar
Pernilla Andersson, Xin Li och Jonas Persson (2022). The association between control of interference and white-matter integrity: A cross-sectional and longitudinal investigation. Neurobiology of aging.

Pernilla Andersson, George Samrani, Mikael Andersson, och Jonas Persson (2023). Hippocampal subfield volumes contribute to working memory interference control in aging: Evidence from longitudinal associations over five years. Neuroimage: Reports.

Relaterat

Detta kan leda till trafikolyckor bland äldre personer

Det finns medicinska tillstånd som påverkar äldre personers körförmåga. Dessa sjukdomar leder till ökad risk för trafikolyckor, visar en ny avhandling från Karolinska…

Uppehåll mellan måltider kan kopplas till sjukdomar

Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie…

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en…

Fler nyheter

Svårt att upptäcka ekonomiskt våld mot äldre

Ekonomiskt våld mot äldre personer är ett osynligt problem i Sverige. Nu visar en rapport från Jämställdhetsmyndigheten att det ekonomiska våldet ofta inte…

Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet

Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en…

Starka känslor kring att få hemtjänst första gången

Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till…