Modell av ett hjärta
Foto: Unsplash

Förmaksflimmer kopplas till förhöjd demensrisk

Personer med förmaksflimmer, som är en av de vanligaste hjärt-kärlsjukdomarna, har en förhöjd risk för att utveckla demenssjukdom. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet som har använt data från en omfattande befolkningsstudie.

Förmaksflimmer är en vanlig sjukdom bland äldre och kännetecknas av oregelbundna och snabba hjärtslag. Det är sedan tidigare känt att sjukdomen kan kopplas till ökad risk för stroke. Likaså att stroke ökar risken för demens. 

Nu visar Lina Rydén i sin avhandling att personer med förmaksflimmer också har en förhöjd risk att utveckla demenssjukdom. 

– Det finns flera möjliga orsaker till att personer med förmaksflimmer har ökad risk för demens även om de inte får någon stroke. Det kan bero på exempelvis förändrat blodflöde till hjärnan, att man drabbas av tysta infarkter eller att förmaksflimmer utlöser en inflammatorisk process som ökar risken för demens, säger Lina Rydén i ett pressmeddelande. 

Resultaten visade också att personer med förmaksflimmer oftare får tysta infarkter, vilket är blodproppar i hjärnan som går att se med hjälp av hjärnavbildning, men som inte ger typiska strokesymptom. 

I dag är målet för behandling av förmaksflimmer att framför allt minska symptomen och att förebygga stroke. Men avhandlingens resultat pekar på att det behövs mer kunskap om vilken behandling som är bäst och när den ska sättas in för att minska risken för demens. 

– Eftersom det i dagsläget inte finns någon botande behandling för demens är det viktigt att upptäcka och behandla riskfaktorer för demens på bästa sätt. Allt för att hindra sjukdomen från över huvud taget bryter ut, säger Lina Rydén. 

Fakta
Avhandlingens data

Avhandlingen bygger på data från den stora befolkningsstudien H70 i Göteborg. I studien ingår uppgifter om 70-åringar som undersöktes år 2000 och sedan följdes upp till 82-års ålder för att se vilka som utvecklade demens. Även en grupp 70-åringar som undersöktes 2014 med magnetkamera ingick i materialet. 

Läs avhandlingen i sin helhet

Relaterat

Minskad dopaminsignalering påverkar hjärnans kommunikationsbanor

När vi blir äldre fungerar hjärnan inte lika effektivt som tidigare. Effekten av dopamin, hjärnans belöningssystem, verkar minska när vi åldras visar forskningsprojektet…

Allt fler äldre kvinnor medicinerar mot ångest och depression

Under åren 2006–2022 ökade användningen av antidepressiva läkemedel med 23 procent bland personer över 65 år. Det är främst kvinnor som blir diagnostiserade…

Äldre i Centrum #4/23: kultur

I årets sista nummer berättar vi om hur kultur påverkar hälsan hos äldre och vård- och omsorgspersonal. Läs bland annat om musik som…

Fler nyheter

En man och en kvinna ligger i sängen och sover och håller varandra i handen.

Många sätt att flytta ihop som äldre

Många flyttar när de har gått i pension, antingen själva eller tillsammans med en partner. Nu har forskare undersökt hur flytt och boende…

Glöm inte att äldre hbtq-personer finns

Studier visar att medarbetare i äldreomsorgen säger att de aldrig har mött en äldre hbtq-person. Det kan bero på bristande kunskap i mottagande.…

Samverkan är ett måste för att anhöriga ska orka

–För att vi som anhöriga skulle orka var det helt avgörande att de flesta instanserna kring vår son samverkade, när han insjuknade i…