Forskning: Moraliska problem med välfärdsteknik till äldre

Det kan låta praktiskt och smart att en äldre person har gps-larm, kameraövervakning om nätterna och en telefon som påminner om att ta läkemedel. Men enligt en ny avhandling från Linnéuniversitetet finns det både etiska och moraliska problem som är kopplade till den här sortens teknik.

De senaste åren har kommunernas satsningar på välfärdsteknik ökat markant. Själva tekniken är tänkt att ge ökad trygghet och delaktighet. Några exempel på välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, appar i mobiltelefonen för att kontakta sjukvårdspersonal och gps-larm.

Nu visar en avhandling från Linnéuniversitetet att även om det finns tydliga mål med välfärdsteknik, finns det viktiga aspekter som det målet missar, till exempel att främja hälsan. Det i sig blir problematiskt, anser avhandlingens författare Maria Nilsson.

– Det betyder att det är den äldre personens egna ansvar att vara fysiskt aktiv och hålla sig frisk. Den äldre ska, med hjälp av välfärdsteknik, kunna ta hand om sig själv för att bo kvar hemma och därmed minska vårdbehovet. Detta blir problematiskt då det riskerar att marginalisera äldre med större behov av vård, hjälp och stöd, samt deras anhöriga, säger hon i ett pressmeddelande.

Resultaten pekar också på att det finns en ekonomisk ojämlikhet när det gäller välfärdsteknik. Vissa äldre har helt enkelt inte råd att till exempel köpa en smarttelefon, något som de politiker som Maria Nilsson intervjuade för sin avhandling inte hade reflekterat över.

Dessutom saknas anhöriga till stor del i policydokument kring välfärdsteknik.

– Anhöriga står för majoriteten av all vård, hjälp eller stöd som utförs i Sverige, men i policydokumenten är de i princip osynliga. Det finns ingen välfärdsteknik som ser de anhörigas roll som en aktiv del i omvårdnaden och omsorgen eller hälsan av äldre, säger Maria Nilsson.

Hon är kritisk till hur självständighet ses som det övergripande målet vid införandet av välfärdsteknik.

– Jag önskar att politiker och beslutsfattare kunde höja blicken och fundera över vilka etiska och moraliska problem det finns kopplat till tekniken. De behöver problematisera användandet i stället för att se det som den enda lösningen.

Maria Nilsson föreslår att man undersöker teknik och insatser som främjar relationer och ömsesidighet, till exempel genom att bygga digitala platser där möten mellan människor kan ske.

Läs avhandlingen

Maria Nilsson (2023). Unpacking the welfare technology solution discourse: An analysis of society’s perceptions of formal and informal care of older people. Linnéuniversitetet.

Delarbeten

I. Maria Nilsson, Stefan Andersson, Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson (2021). Ambient assisted living technology-mediated interventions for older people and their informal carers in the context of healthy ageing: A scoping review. Publicerad i Health science reports.

II. Maria Nilsson, Stefan Andersson, Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson (2022). Keeping the older population and their informal carers healthy and independent using digital technology: A discourse analysis of local policy. Publicerad i Ageing & society.

Relaterat

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!

Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat…

Röd ros på gravsten

Fortsatta band till våra döda

Att fortsätta relationen med döda anhöriga kan underlätta ­sorgeprocessen. Annika Jonsson, som har skrivit en bok i ämnet, ­förklarar fenomenet. ­Fortsatta band är…

Social robot tittar in i kameran

Robotspel ska stärka äldres hälsa

Forskare vid Högskolan i Skövde ska skapa spel som stärker äldre människors hälsa och välbefinnande – med hjälp av robotar.

Fler nyheter

Äldre kvinna ligger i sängen och blundar hårt

Skillnader i äldres psykiska hälsa

De allra flesta äldre anser att de mår psykiskt bra. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper och en del efterfrågar bättre förutsättningar…

Porträttbild på Lars Nyberg

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning

Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt.…