Martin Bergfrid, Yngve Gustafson, Håkan Littbrand, Birgitta Olofsson och Bodil Weidung (2024). Having plans for the future in very old people. International journal of aging and human development.
Framtidsplaner hos personer över 85
Hur tänker olika personer om sin framtid? Troligen är det något som förändras genom livet, inte minst när man har allt kortare tid kvar att leva. Flera studier har visat att allt färre personer gör planer för sin framtid ju äldre de blir, men de studierna har ofta bara ett fåtal personer över 85 år med bland deltagarna. En grupp forskare från Umeå universitet har nu tagit hjälp av den svensk-finska Gerda-studien, som följer just de äldre äldre, för att se hur stor andel av personer 85+ som gör planer för framtiden och vilka faktorer det är kopplat till.
Totalt ingick 1800 personer mellan 85 och 104 år, med en medelålder på 89 år, i studien. De fick frågan Har du planer för framtiden? och drygt 18 procent svarade ja. Hos 85-åringarna var det 22 procent, 90-åringarna 18 procent och hos 95+ hade tolv procent planer.
Några bakgrundsfaktorer var speciellt kopplade till att ha framtidsplaner var att vara hemmaboende och att ha sina tänder kvar. Forskarna noterar att tandlöshet ofta är kopplat till en rad olika faktorer som lägre socioekonomisk status och sämre hälsa över lag, även om de inte gav utslag på egen hand i studien.
Dessutom hade svensktalande oftare planer för framtiden än finsktalande, en skillnad som faktiskt var större mellan svensk- och finsktalande finnar än mellan invånare i Sverige och Finland. Forskarna skriver i sin diskussion att detta mycket väl kan ha både kulturella och historiska orsaker, då studien omfattar en generation finnar som växte upp och levde med både inbördeskriget, vinterkriget och fortsättningskriget.
Resultaten visar också att män oftare än kvinnor hade framtidsplaner. Det tycks dock vara kopplat till andra faktorer än just könstillhörigheten. Det fanns dock vissa skillnader mellan könen i de fortsatta analyserna. Hos kvinnor var kopplingen till egna tänder tydlig, medan det hos män var vanligare att ha planer för framtiden om man bodde mer urbant och om man hade färre symptom på depression.
Relaterat
Så kan äldres fallolyckor förebyggas
Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa…
Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…
Nytt stöd i arbetet med våldsutsatta äldre
Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer…
Fler nyheter
Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens
Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny…
Stor potential i äldreomsorgens personal
Hur ska äldreomsorgen klara kompetensförsörjningen? Det finns stor potential i den personal som redan är anställd, visar Socialstyrelsens nya rapport.
Lägre demensrisk med bra kondition
Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre…