Martin Bergfrid, Yngve Gustafson, Håkan Littbrand, Birgitta Olofsson och Bodil Weidung (2024). Having plans for the future in very old people. International journal of aging and human development.
Framtidsplaner hos personer över 85
Hur tänker olika personer om sin framtid? Troligen är det något som förändras genom livet, inte minst när man har allt kortare tid kvar att leva. Flera studier har visat att allt färre personer gör planer för sin framtid ju äldre de blir, men de studierna har ofta bara ett fåtal personer över 85 år med bland deltagarna. En grupp forskare från Umeå universitet har nu tagit hjälp av den svensk-finska Gerda-studien, som följer just de äldre äldre, för att se hur stor andel av personer 85+ som gör planer för framtiden och vilka faktorer det är kopplat till.
Totalt ingick 1800 personer mellan 85 och 104 år, med en medelålder på 89 år, i studien. De fick frågan Har du planer för framtiden? och drygt 18 procent svarade ja. Hos 85-åringarna var det 22 procent, 90-åringarna 18 procent och hos 95+ hade tolv procent planer.
Några bakgrundsfaktorer var speciellt kopplade till att ha framtidsplaner var att vara hemmaboende och att ha sina tänder kvar. Forskarna noterar att tandlöshet ofta är kopplat till en rad olika faktorer som lägre socioekonomisk status och sämre hälsa över lag, även om de inte gav utslag på egen hand i studien.
Dessutom hade svensktalande oftare planer för framtiden än finsktalande, en skillnad som faktiskt var större mellan svensk- och finsktalande finnar än mellan invånare i Sverige och Finland. Forskarna skriver i sin diskussion att detta mycket väl kan ha både kulturella och historiska orsaker, då studien omfattar en generation finnar som växte upp och levde med både inbördeskriget, vinterkriget och fortsättningskriget.
Resultaten visar också att män oftare än kvinnor hade framtidsplaner. Det tycks dock vara kopplat till andra faktorer än just könstillhörigheten. Det fanns dock vissa skillnader mellan könen i de fortsatta analyserna. Hos kvinnor var kopplingen till egna tänder tydlig, medan det hos män var vanligare att ha planer för framtiden om man bodde mer urbant och om man hade färre symptom på depression.
Relaterat
Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…
En annorlunda relationsexpert
Torbjörn Bildtgård är äldreforskaren som fokuserar på relationer. Han berättar om hur familjelivet kan förändras högt upp i åldrarna och varför det är…
Länge leve kulturtanten!
Känner du till nyttan med kulturaktiviteter? Åsa Hedberg Rundgren, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum, ger dig en liten omvärldskoll i aktuell forskning.
Fler nyheter
Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen
Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som…
Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta
Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens…
Äldre hjälper hemtjänsten i vardagen
Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar,…