Äldre man som tränar med gummiband
Foto: Centre for ageing better (arkivbild)

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke

Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.

Forskare vid Göteborgs universitet har sedan tidigare visat att det finns en tydlig koppling mellan fysisk aktivitet och hur svåra strokesymptom patienter har vid själva insjuknandet.

Nu visar samma forskare att fyra timmars träning i veckan fördubblar chansen att uppnå bra återhämtning sex månader efter en stroke. Särskilt män och personer med bra kognitiv förmåga fortsatte att leva aktiva liv och återhämtade sig därmed bättre.

– Fysisk aktivitet programmerar om både hjärnan och kroppen på ett positivt sätt efter stroke genom att förbättra kroppens återhämtning på cellnivå, öka muskelstyrkan och välbefinnandet, samt minskar risken för fall, depression och hjärt-kärlsjukdom. Oavsett strokens svårighetsgrad kan de drabbade få fördelar genom att öka sin träning, säger Dongni Buvarp, försteförfattare i studien, i ett pressmeddelande.

– Detta är ett budskap som både sjukvårdspersonal, de drabbade och deras anhöriga borde känna till. Kvinnor och personer med nedsatt kognition tycks bli mindre aktiva efter en stroke. Studieresultaten tyder på att dessa grupper behöver mer stöttning för att komma igång med fysisk aktivitet.

Totalt ingick data om 1 500 strokepatienter som vårdats under 2014–2019 på 35 svenska sjukhus. Deltagarna blev grupperade utifrån sina fysiska aktivitetsmönster efter stroken.

Läs studien

Dongni Buvarp, Adam Viktorisson, Felix Axelsson, Elias Lehto, Linnea Lindgren och Erik Lundström m fl (2023). Physical activity trajectories and functional recovery after acute stroke among adults in Sweden. Publicerad i Jama network open.

Relaterat

Illustration på äldre kvinna

Ålderism – därför är det ett problem

Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.

Äldre man dricker vin

För gammal för att förändras?

Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid…

Ålder i arbetslivet en komplex fråga

Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur…

Fler nyheter

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…