Dongni Buvarp, Adam Viktorisson, Felix Axelsson, Elias Lehto, Linnea Lindgren och Erik Lundström m fl (2023). Physical activity trajectories and functional recovery after acute stroke among adults in Sweden. Publicerad i Jama network open.
Foto: Centre for ageing better (arkivbild)
Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.
Forskare vid Göteborgs universitet har sedan tidigare visat att det finns en tydlig koppling mellan fysisk aktivitet och hur svåra strokesymptom patienter har vid själva insjuknandet.
Nu visar samma forskare att fyra timmars träning i veckan fördubblar chansen att uppnå bra återhämtning sex månader efter en stroke. Särskilt män och personer med bra kognitiv förmåga fortsatte att leva aktiva liv och återhämtade sig därmed bättre.
– Fysisk aktivitet programmerar om både hjärnan och kroppen på ett positivt sätt efter stroke genom att förbättra kroppens återhämtning på cellnivå, öka muskelstyrkan och välbefinnandet, samt minskar risken för fall, depression och hjärt-kärlsjukdom. Oavsett strokens svårighetsgrad kan de drabbade få fördelar genom att öka sin träning, säger Dongni Buvarp, försteförfattare i studien, i ett pressmeddelande.
– Detta är ett budskap som både sjukvårdspersonal, de drabbade och deras anhöriga borde känna till. Kvinnor och personer med nedsatt kognition tycks bli mindre aktiva efter en stroke. Studieresultaten tyder på att dessa grupper behöver mer stöttning för att komma igång med fysisk aktivitet.
Totalt ingick data om 1 500 strokepatienter som vårdats under 2014–2019 på 35 svenska sjukhus. Deltagarna blev grupperade utifrån sina fysiska aktivitetsmönster efter stroken.
Läs studien
Relaterat
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Fler nyheter
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
