Foto på en tandborste
Foto: Sergei Tolmachev/Mostphotos

Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende

En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap kan stå i vägen för att lyckas.

Dålig munhälsa är ett stort problem på särskilda boenden, där många boende har en funktionsnedsättning eller kanske en demenssjukdom. Men personalen kan göra mycket för att hjälpa till att hålla munhygienen, vilket i längden kan öka livskvaliteten inte minst genom att undvika tuggsvårigheter och sjukdomar.

I en nyligen publicerad studie har forskare vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet och Högskolan Kristianstad undersökt vad som kan underlätta och hindra vård- och omsorgspersonalen att arbeta med munhälsan. De lade fokus på ROAG-J, ett bedömningsinstrument som det nationella kvalitetsregistret Senior alert tillhandahåller. Bland annat arbetar man då med munspegel och ficklampa, tillsammans med planering av insatser och förebyggande åtgärder. Studien bygger på intervjuer med sjuksköterskor och undersköterskor på särskilda boenden.

Personalen tyckte att Senior alert och ROAG-J var viktiga, och de arbetade med dem regelbundet. De såg också munhälsan som viktig i förhållande till andra hälsorisker. Men det saknades en tydlig fördelning av ansvaret för munvården mellan yrkesgrupper, och det gjorde att den ibland kunde bli få stå tillbaka för andra arbetsuppgifter. Samtidigt varierade både utbildning och kunskap om munhälsan.

De intervjuade upplevde munvården som utmanande.

– Vi såg att ett strukturerat arbetssätt möjliggör för vård- och omsorgspersonalen att tidigare upptäcka problem i munhålan och därmed sätta in åtgärder innan problemen leder till onödigt lidande. Men en av de största utmaningarna är att få de äldre personerna att vilja delta i vården, särskilt när de har kognitiva sjukdomar, säger Lisa Bellander doktorand och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin.

En slutsats blir att ledningen på de särskilda boendena behöver ta ett större ansvar och engagera sig i rutiner för munvård och utbildning till personalen.

Läs den vetenskapliga artikeln

Lisa Bellander, Eva Angelini, Pia Andersson, Catharina Hägglin och Helle Wijk (2024). A preventive care approach for oral health in nursing homes: a qualitative study of healthcare workers’ experiences. BMC Geriatrics.

Relaterat

Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut

Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya…

Nu finns ett nytt diskussionsmaterial som stöd i arbetet med våldsutsatta äldre. Foto: Mostphotos

Nytt stöd i arbetet med våldsutsatta äldre

Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer…

Stenen blir ett föremål som kan få en stor ­betydelse för användaren, enligt forskarna i projektet. Foto: Rise

Digitala stenar väcker berättelser till liv

Ett taktilt koncept för att aktivera och tillgängliggöra livsberättelser. Det har forskare utvecklat i form av stenliknande objekt med en ­digital kärna. Det…

Fler nyheter

Tydligare samtal minskar felaktig läkemedelsanvändning

Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar…

Allt fler blir jobbonärer

När Pensionsmyndigheten publicerar en ny rapport om jobbonärer står det klart att de blir allt fler. Hur många som väljer att jobba efter…

Miljoner till forskning om musik för personer med demens

Hur kan musikaliska gruppsessioner stärka livskvaliteten hos personer med demenssjukdom? Det kommer forskare nu att undersöka med hjälp av ett nytt forskningsanslag.