Nu inleder forskare vid Linnéuniversitetet, Karolinska institutet och Stockholms universitet ett projekt om körsång och hälsosamt åldrande. Målet är att utvärdera om körsång kan främja fysisk hälsa, välbefinnande och kognitiva funktioner hos äldre personer.
Tidigare forskning har pekat på att kulturella aktiviteter, inte minst musik, kan minska risken för demens, något som antyder att även körsång, som dessutom är socialt engagerande, skulle kunna ha en förebyggande funktion.
I sitt projekt kommer forskarna att rekrytera 60 personer mellan 65 och 75 år. Deltagarna delas upp i mindre grupper som genomgår undersökningar före, under och efter en tio månader lång körverksamhet. Datainsamlingen kommer att ske under tre år.
– Sång är en komplex aktivitet. Noter ska memoreras och sången kräver koncentration och närvaro. Körsång handlar också om möten med andra, social samvaro och den fysiska uppgiften att ta sig till en plats en gång i veckan. Allt detta sammantaget hoppas vi kunna visa ha goda effekter på åldrandet, säger projektledaren László Harmat i en intervju med Forskning och framsteg.
Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer som har drabbats av kognitiv sjukdom.
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till sina närstående, visar en ny studie.
Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.
