Så påverkar konst patienter med demens
Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar en ny översikt från Danmark.
Nu inleder forskare vid Linnéuniversitetet, Karolinska institutet och Stockholms universitet ett projekt om körsång och hälsosamt åldrande. Målet är att utvärdera om körsång kan främja fysisk hälsa, välbefinnande och kognitiva funktioner hos äldre personer.
Tidigare forskning har pekat på att kulturella aktiviteter, inte minst musik, kan minska risken för demens, något som antyder att även körsång, som dessutom är socialt engagerande, skulle kunna ha en förebyggande funktion.
I sitt projekt kommer forskarna att rekrytera 60 personer mellan 65 och 75 år. Deltagarna delas upp i mindre grupper som genomgår undersökningar före, under och efter en tio månader lång körverksamhet. Datainsamlingen kommer att ske under tre år.
– Sång är en komplex aktivitet. Noter ska memoreras och sången kräver koncentration och närvaro. Körsång handlar också om möten med andra, social samvaro och den fysiska uppgiften att ta sig till en plats en gång i veckan. Allt detta sammantaget hoppas vi kunna visa ha goda effekter på åldrandet, säger projektledaren László Harmat i en intervju med Forskning och framsteg.
Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar en ny översikt från Danmark.
Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland andra Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet, i samarbete med utländska kollegor.
Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom den kommunala äldreomsorgen.
Hur ser vardagen egentligen ut för personalen i hemsjukvården? En ny studie från Karlstads universitet visar att sjuksköterskor och undersköterskor fattar avgörande beslut varje dag – ofta under tidspress och med begränsade resurser.
I snitt använder svenskar 75 år och äldre fem läkemedel. Nu vill forskare i Sverige uppmärksamma en strategi som har visat sig kunna minska användningen av olämpliga läkemedel hos äldre.
Nästan en tredjedel av alla som ansöker om insatser inom äldreomsorgen, gör det när de redan har stora behov. Det visar ny forskning från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och FOU nu.