Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Nu inleder forskare vid Linnéuniversitetet, Karolinska institutet och Stockholms universitet ett projekt om körsång och hälsosamt åldrande. Målet är att utvärdera om körsång kan främja fysisk hälsa, välbefinnande och kognitiva funktioner hos äldre personer.
Tidigare forskning har pekat på att kulturella aktiviteter, inte minst musik, kan minska risken för demens, något som antyder att även körsång, som dessutom är socialt engagerande, skulle kunna ha en förebyggande funktion.
I sitt projekt kommer forskarna att rekrytera 60 personer mellan 65 och 75 år. Deltagarna delas upp i mindre grupper som genomgår undersökningar före, under och efter en tio månader lång körverksamhet. Datainsamlingen kommer att ske under tre år.
– Sång är en komplex aktivitet. Noter ska memoreras och sången kräver koncentration och närvaro. Körsång handlar också om möten med andra, social samvaro och den fysiska uppgiften att ta sig till en plats en gång i veckan. Allt detta sammantaget hoppas vi kunna visa ha goda effekter på åldrandet, säger projektledaren László Harmat i en intervju med Forskning och framsteg.
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som har tillbringat 70 timmar med äldreomsorgspersonal.
Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Karolinska institutet där nästan 3 000 personer har följts över 16 års tid.
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.