Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar
Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer som har drabbats av kognitiv sjukdom.
Nu inleder forskare vid Linnéuniversitetet, Karolinska institutet och Stockholms universitet ett projekt om körsång och hälsosamt åldrande. Målet är att utvärdera om körsång kan främja fysisk hälsa, välbefinnande och kognitiva funktioner hos äldre personer.
Tidigare forskning har pekat på att kulturella aktiviteter, inte minst musik, kan minska risken för demens, något som antyder att även körsång, som dessutom är socialt engagerande, skulle kunna ha en förebyggande funktion.
I sitt projekt kommer forskarna att rekrytera 60 personer mellan 65 och 75 år. Deltagarna delas upp i mindre grupper som genomgår undersökningar före, under och efter en tio månader lång körverksamhet. Datainsamlingen kommer att ske under tre år.
– Sång är en komplex aktivitet. Noter ska memoreras och sången kräver koncentration och närvaro. Körsång handlar också om möten med andra, social samvaro och den fysiska uppgiften att ta sig till en plats en gång i veckan. Allt detta sammantaget hoppas vi kunna visa ha goda effekter på åldrandet, säger projektledaren László Harmat i en intervju med Forskning och framsteg.
Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer som har drabbats av kognitiv sjukdom.
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.
Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.
Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.