Ny prognos: Så många får demens
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Nu inleder forskare vid Linnéuniversitetet, Karolinska institutet och Stockholms universitet ett projekt om körsång och hälsosamt åldrande. Målet är att utvärdera om körsång kan främja fysisk hälsa, välbefinnande och kognitiva funktioner hos äldre personer.
Tidigare forskning har pekat på att kulturella aktiviteter, inte minst musik, kan minska risken för demens, något som antyder att även körsång, som dessutom är socialt engagerande, skulle kunna ha en förebyggande funktion.
I sitt projekt kommer forskarna att rekrytera 60 personer mellan 65 och 75 år. Deltagarna delas upp i mindre grupper som genomgår undersökningar före, under och efter en tio månader lång körverksamhet. Datainsamlingen kommer att ske under tre år.
– Sång är en komplex aktivitet. Noter ska memoreras och sången kräver koncentration och närvaro. Körsång handlar också om möten med andra, social samvaro och den fysiska uppgiften att ta sig till en plats en gång i veckan. Allt detta sammantaget hoppas vi kunna visa ha goda effekter på åldrandet, säger projektledaren László Harmat i en intervju med Forskning och framsteg.
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.
En studie från polisregion Öst visar att det finns fem faktorer som ökar risken för att personer med demens ska skadas när de försvinner. Förhoppningen är att resultaten kan leda till ett mer effektivt och säkrare sökningsarbete.
Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.
Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.
Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.