Hjärt-lungfonden uppmärksammar 80+

Forskningen har gjort att dödligheten i hjärtinfarkt minskat starkt för personer över 65. I åldersgruppen 80-90 år har den nästan halverats under de senaste 20 åren. Men det är inte alla patienter över 80 år som får den behandling som de behöver. Det skriver Hjärt-lungfonden i ett pressmeddelande.

– Forskning på äldre hjärtsjuka har hittills fokuserat på åldersgruppen 70–80, men i takt med att vi lever allt längre ökar behovet av studier på ännu äldre patienter. Ju mer kunskap vi får, desto större möjligheter att ta fram individanpassade behandlingar som är både effektiva och säkra för 80-plussarna, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-lungfonden, som nu vill uppmärksamma frågan om de äldsta patienterna.

Gudny Stella Gudnadottir. Foto: Privat/Hjärt-lungfonden.

För läkare är det ofta svårt att veta om personer över 80 år klarar en ballongutvidgning, eller en medicinering med biverkningar. För att öka kunskapen behövs mer forskning. Samtidigt pågår utvecklingen av ett nytt instrument för riskbedömning, Clinical frailty scale, eller CFS, där vårdpersonalen graderar patientens skörhet på en skala från ett till nio. Det nationella registret för hjärtintensivvård, RIKS-HIA, har beslutat att alla hjärtavdelningar i landet ska använda CFS i sin dagliga praktik.

– Äldre patienter drabbas oftare av problem efter en hjärtinfarkt, som till exempel blödningar eller fall, och mer än hälften av alla svenska hjärtinfarktpatienter över 70 år blir återinlagda inom ett år. Skörhetsskalan gör att vi bättre kan bedöma enskilda äldres sårbarhet och behov, säger Gudny Stella Gudnadottir, överläkare i geriatrik på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Med bättre bedömningar av skörhet och behov kan patienter få en bättre individuellt anpassad behandling, medan de som trots hög ålder inte är lika sköra kan behandlas enligt riktlinjerna.