Elisa Labbas (2022). Squeezed in midlife: Studies of unpaid caregiving among working-age men and women across Europe. Lunds universitet.
Högre depressionsrisk för anhörigvårdare
Personer som vårdar sina äldre föräldrar har en ökad risk för depression, jämfört med dem som inte har ett sådant ansvar. Det visar en avhandling från Lunds universitet som har undersökt anhörigvården i flera europeiska länder.
– Ju äldre befolkningen blir, desto mer krav ställs det på oss att klara av både förvärvsarbete och obetalt arbete med att vårda våra äldre familjemedlemmar. Omsorgsarbetet tar både tid och energi i anspråk, vilket påverkar yrkeslivet och det egna måendet, säger Elisa Labbas i ett pressmeddelande.
Hon har nyligen lagt fram sin avhandling vid Lunds universitet om just anhörigvårdares psykiska hälsa i flera Europeiska länder, bland annat Sverige. Resultaten visar att omsorg för föräldrar är kopplad till en ökad risk för sjukfrånvaro i hela Europa, och att risken är högre i länder där hemtjänst är vanligt.
Enligt Elisa Labbas kan det bero på att hemtjänsten inte räcker fullt ut och att familjemedlemmar då måste ta ett större ansvar för omvårdnaden.
Sambandet mellan en högre risk för depression och ett stort omsorgsansvar var som starkast bland kvinnor i södra Europa. I Norden syns samma samband, om än inte lika starkt och utan några större skillnader mellan könen.
Sammantaget är det svårt att kombinera förvärvsarbete med informell omsorg av sina äldre föräldrar. Elisa Labbas anser att avhandlingens resultat pekar på att de nordiska ländernas offentliga insatser för äldreomsorg saknar ett anhörigperspektiv.
Läs avhandlingen
Relaterat
Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
För gammal för att förändras?
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid Lunds universitet pågår flera forskningsprojekt som undersöker detta, berättar forskaren Tove Harnett.
Ålder i arbetslivet en komplex fråga
Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur ska ekvationen gå ihop?
Fler nyheter
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
