Elisa Labbas (2022). Squeezed in midlife: Studies of unpaid caregiving among working-age men and women across Europe. Lunds universitet.
Högre depressionsrisk för anhörigvårdare
Personer som vårdar sina äldre föräldrar har en ökad risk för depression, jämfört med dem som inte har ett sådant ansvar. Det visar en avhandling från Lunds universitet som har undersökt anhörigvården i flera europeiska länder.
– Ju äldre befolkningen blir, desto mer krav ställs det på oss att klara av både förvärvsarbete och obetalt arbete med att vårda våra äldre familjemedlemmar. Omsorgsarbetet tar både tid och energi i anspråk, vilket påverkar yrkeslivet och det egna måendet, säger Elisa Labbas i ett pressmeddelande.
Hon har nyligen lagt fram sin avhandling vid Lunds universitet om just anhörigvårdares psykiska hälsa i flera Europeiska länder, bland annat Sverige. Resultaten visar att omsorg för föräldrar är kopplad till en ökad risk för sjukfrånvaro i hela Europa, och att risken är högre i länder där hemtjänst är vanligt.
Enligt Elisa Labbas kan det bero på att hemtjänsten inte räcker fullt ut och att familjemedlemmar då måste ta ett större ansvar för omvårdnaden.
Sambandet mellan en högre risk för depression och ett stort omsorgsansvar var som starkast bland kvinnor i södra Europa. I Norden syns samma samband, om än inte lika starkt och utan några större skillnader mellan könen.
Sammantaget är det svårt att kombinera förvärvsarbete med informell omsorg av sina äldre föräldrar. Elisa Labbas anser att avhandlingens resultat pekar på att de nordiska ländernas offentliga insatser för äldreomsorg saknar ett anhörigperspektiv.
Läs avhandlingen
Relaterat
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Fler nyheter
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
