Hörselforskningen som lyssnar på äldreboendepersonalen

Forskare vid Karlstads och Linköpings universitet får medel för forskning kring hörselnedsättning.

Vilka kunskaper har vårdpersonal om hörselnedsättning? Har de behov av ytterligare kunskap när det gäller kommunikation, ljudmiljö och att använda hörhjälpmedel? Det ska Kaisa Bjuresäter vid institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet, ta reda på. Projektet har nyligen fått närmare 300 000 kronor från Hörselforskningsfonden och bland annat ska forskarna intervjua vårdpersonal inom kommunal äldrevård i regionerna Värmland och Örebro. Tanken är att undersökningsresultatet ska utgöra underlag för särskilda utbildningsinsatser inom äldrevården, i syfte att stärka personalens kunskap om äldre personers hörselnedsättning och användning av hörhjälpmedel.

– Jag är jätteglad för de medel vi har fått från Hörselforskningsfonden. Det saknas forskning inom det här området, säger Kaisa Bjuresäter till Hörselskadades riksförbunds tidning Auris.

I ett annat projekt som också tilldelats forskningsmedel ska Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi vid institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, undersöka hur en hörselskada påverkar människors förmåga att koda ljudsignalens så kallade envelopp. Denna innehåller viktig information som vi behöver för att tolka talsignalen och i projektet ska forskarna jämföra resultaten för unga och äldre utan hörselnedsättning med personer med varierande grad av hörselnedsättning.

– Vi hoppas att resultaten ska leda till ökad förståelse för hur hörselorganet fungerar. I förlängningen skulle det kunna leda till att man tänker på ett annat sätt när det gäller hur hörapparater ska programmeras och förstärkas, säger Stefan Stenfelt.

Hörselforskningsfonden instiftades 1989 av Hörselskadades riksförbund och ska skapa bättre möjligheter för medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk hörselforskning. I slutet av förra året beslutade fondens styrelse att dela ut totalt 1,2 miljoner kronor 2020.

Relaterat

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar en rapport från Socialstyrelsen att det fortfarande är stora skillnader när det gäller hur lång tid det…

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde situationen. Det visar Elisabeth Carlstedt i en ny studie.

Telefonterapi och frågeformulär är till hjälp vid depression

Samtal med en psykolog på telefon hjälpte äldre personer med depression visar Johnny Pellas avhandling vid Uppsala universitet. Han kunde också fastställa att det går att att upptäcka tecken på depression hos äldre med hjälp av frågeformulär.

Fler nyheter

Se webbinariet om kulturens inverkan på äldres hälsa i efterhand

För dig som inte hade tillfälle att delta på vårt webbinarium om kulturens inverkan på äldres hälsa finns nu möjlighet att se det i efterhand. Filminspelningen är cirka 55 minuter och finns tillgänglig för alla på vår youtube-kanal.

Så kan tandvården upptäcka risk för benskörhetsfrakturer

En ny avhandling undersöker olika metoder som tandvården kan använda för att upptäcka risk för benskörhetsfraktur. Resultaten visar att webbaserat verktyg kan vara ett sätt att identifiera personer med hög risk för detta.

Ursprungslandets regler påverkar pensioneringen

En ny rapport från IFAU kartlägger hur migranter tar ut sin pension. Det visar sig att de påverkas mest av sitt nya lands regelverk, men även av normer och regler i sitt tidigare hemland.