Vilka kunskaper har vårdpersonal om hörselnedsättning? Har de behov av ytterligare kunskap när det gäller kommunikation, ljudmiljö och att använda hörhjälpmedel? Det ska Kaisa Bjuresäter vid institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet, ta reda på. Projektet har nyligen fått närmare 300 000 kronor från Hörselforskningsfonden och bland annat ska forskarna intervjua vårdpersonal inom kommunal äldrevård i regionerna Värmland och Örebro. Tanken är att undersökningsresultatet ska utgöra underlag för särskilda utbildningsinsatser inom äldrevården, i syfte att stärka personalens kunskap om äldre personers hörselnedsättning och användning av hörhjälpmedel.
– Jag är jätteglad för de medel vi har fått från Hörselforskningsfonden. Det saknas forskning inom det här området, säger Kaisa Bjuresäter till Hörselskadades riksförbunds tidning Auris.
I ett annat projekt som också tilldelats forskningsmedel ska Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi vid institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, undersöka hur en hörselskada påverkar människors förmåga att koda ljudsignalens så kallade envelopp. Denna innehåller viktig information som vi behöver för att tolka talsignalen och i projektet ska forskarna jämföra resultaten för unga och äldre utan hörselnedsättning med personer med varierande grad av hörselnedsättning.
– Vi hoppas att resultaten ska leda till ökad förståelse för hur hörselorganet fungerar. I förlängningen skulle det kunna leda till att man tänker på ett annat sätt när det gäller hur hörapparater ska programmeras och förstärkas, säger Stefan Stenfelt.
Hörselforskningsfonden instiftades 1989 av Hörselskadades riksförbund och ska skapa bättre möjligheter för medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk hörselforskning. I slutet av förra året beslutade fondens styrelse att dela ut totalt 1,2 miljoner kronor 2020.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…
