Hörselforskningen som lyssnar på äldreboendepersonalen

Forskare vid Karlstads och Linköpings universitet får medel för forskning kring hörselnedsättning.

Vilka kunskaper har vårdpersonal om hörselnedsättning? Har de behov av ytterligare kunskap när det gäller kommunikation, ljudmiljö och att använda hörhjälpmedel? Det ska Kaisa Bjuresäter vid institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet, ta reda på. Projektet har nyligen fått närmare 300 000 kronor från Hörselforskningsfonden och bland annat ska forskarna intervjua vårdpersonal inom kommunal äldrevård i regionerna Värmland och Örebro. Tanken är att undersökningsresultatet ska utgöra underlag för särskilda utbildningsinsatser inom äldrevården, i syfte att stärka personalens kunskap om äldre personers hörselnedsättning och användning av hörhjälpmedel.

– Jag är jätteglad för de medel vi har fått från Hörselforskningsfonden. Det saknas forskning inom det här området, säger Kaisa Bjuresäter till Hörselskadades riksförbunds tidning Auris.

I ett annat projekt som också tilldelats forskningsmedel ska Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi vid institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, undersöka hur en hörselskada påverkar människors förmåga att koda ljudsignalens så kallade envelopp. Denna innehåller viktig information som vi behöver för att tolka talsignalen och i projektet ska forskarna jämföra resultaten för unga och äldre utan hörselnedsättning med personer med varierande grad av hörselnedsättning.

– Vi hoppas att resultaten ska leda till ökad förståelse för hur hörselorganet fungerar. I förlängningen skulle det kunna leda till att man tänker på ett annat sätt när det gäller hur hörapparater ska programmeras och förstärkas, säger Stefan Stenfelt.

Hörselforskningsfonden instiftades 1989 av Hörselskadades riksförbund och ska skapa bättre möjligheter för medicinsk, beteendevetenskaplig och teknisk hörselforskning. I slutet av förra året beslutade fondens styrelse att dela ut totalt 1,2 miljoner kronor 2020.

Relaterat

Kvinna och man, båda äldre och nakna, i ett sovrum håller varandras hand och tar ett skutt ner i en säng.

Sexualitet – betraktat över livstid

Sexuell aktivitet tenderar att avta med åldern. Det beror enligt forskning främst på fysisk eller psykisk ohälsa, avsaknad av en frisk sexpartner eller minskat sexuellt intresse i en lång parrelation. För att förstå äldres sexualitet måste vi se i perspektiv…

Utbilda personalen mot fördomar

Sexualitet är en viktig del av livet och en mänsklig rättighet. Varje människa, även personer som drabbats av demenssjukdom, har rätt till sexuell frihet. Men obekväma situationer kan lätt uppstå för äldreomsorgens personal. Med rätt utbildning kan sjuksköterskor, som bär…

Tom korridor på äldreboende med Stör ej-skylt på ett dörrhandtag

Äldres sexuella behov får inte ignoreras

Genom att erkänna sexualitet som en viktig del av hälsan, kan personal på särskilda boenden skapa en trygg och stöttande miljö som främjar och stödjer de boendes sexuella behov och hälsa. Men personalen behöver öka sin medvetenhet och bör därför…

Fler nyheter

Äldre kan ha grön starr utan att misstänka det

Tidig upptäckt av grön starr, som också kallas för glaukom, är viktigt för att synen inte ska skadas. Men en studie från Göteborgs universitet med 70-åringar visar att många äldre inte misstänker att de kan ha grön starr, trots symptom.

Äldre i Centrum #3/23: Sex och närhet

I detta tema bjuder vi på något som brukar väcka extra nyfikenhet: sex. Äldre personer är, trots sin ålder och eventuella sjukdomar, sexuella varelser. Forskare efterlyser en öppen dialog kring åldrande och sexualitet som kan leda till en kompetenshöjning inom…

Äldre man sitter med benen i kors på en yogamatta i ett vitt vardagsrum.

Bästa träningsformen för den kognitiva funktionen

Ett samarbete mellan Jönköping university och Region Jönköpings län har sammanställt forskningen om påverkan av fysisk träning på kognitiv funktion. Yoga tycks ha bättre effekt än både styrketräning och kondition.