Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…
Den inledande tillsynen av 1 045 verksamheter bekräftade enligt Ivo den bild som ges i samhället i övrigt: att det har varit stora utmaningar för äldreboenden, hemtjänst och LSS-boenden för vuxna att begränsa smittspridning. Bland de allvarliga brister som Ivo noterat finns exempel där personal beordrats att arbeta, trots att de är bekräftat smittade. Det finns också exempel där personal utan skyddsutrustning gått mellan smittade personer och friska personer.
I de fall där det funnits allvarliga brister gör myndigheten fördjupande granskningar. I dagsläget är det aktuellt i cirka var tionde av de granskade verksamheterna.
Totalt har Ivo sedan mitten av mars fått in omkring 3 000 tecken på risk inom vård och omsorg.
– Mycket av det vi ser och får till oss är av allvarlig karaktär och innebär risker för patienter och brukare som vi måste agera på, säger Sofia Wallström, generaldirektör på Ivo, till Dagens medicin.
– Andelen allvarliga brister ökar. Flest indikationer på brist är gällande Stockholmsområdet, säger hon.
Riskindikationerna kopplade till coronapandemin är fler inom omsorgen än inom sjukvården.
– Äldreomsorgen sticker ut i ett covidhänseende. Den risktyp som är störst är vårdhygien. Inom hälso- och sjukvården är det i den slutna, somatiska vården vi har flest riskindikationer. Allvarlighetsgraden är också högst inom de här grenarna, säger Sofia Wallström.
Tidigare undersökningar har också visat att det finns ett mörkertal.
– I vissa verksamheter så finns det också en rädsla för att berätta om fel som händer och det här är ju farligt för patienter och brukare om man inte vågar berätta om det.
Vad ökningen av de allvarliga fallen nu beror på är enligt Sofia Wallström svårt att veta.
– Det kan bero på att mörkertalet minskar, att vi får reda på mer. Det kan också så klart bero på att det blir mer allvarligt.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…
Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått…
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…