Fotocollage: MEMOday/Abilia och Pexels

Koll på tiden skapar trygghet

En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare om man upptäcker att någon har problem med tidsuppfattning.

Personer med kognitiv svikt kan ha problem med att uppfatta tid. Några minuter kan upplevas som en hel dag och det kan vara svårt att orientera sig tidsmässigt vid uppvaknande på natten. Det kan leda till oro och att man exempelvis ringer till hemtjänst eller anhöriga mitt i natten bara för att fråga vad klockan är.

Med hjälp av elektroniska tidshjälpmedel som är lätta att förstå, som arbetsterapeuter kan införskaffa åt personer med demenssjukdom, kan problemen minska. Den enklaste formen av tidshjälpmedel är en elektronisk kalender som visar tid, veckodag och datum. Det finns även kalendrar där man kan få tiden uppläst och som kan ställas in på olika språk. Den kombinerade klockan och kalandern kan göra personer med kognitiva problem mer självständiga och mindre oroliga.

Gunnel Janeslätt leder det internationella forskningsprojektet Hantera tid vid demens – Effekter av tidshjälpmedel på tidsuppfattning, tidshantering i vardagen och välbefinnande hos personer med demens vid Region Dalarna, där de undersöker hur tidshjälpmedel kan vara till hjälp för både personer med demenssjukdom och deras anhöriga.

Forskarnas preliminära resultat visar att tidshjälpmedel gör patienterna mer självständiga, men att det är viktigt att få hem hjälpmedlet tidigt i demensförloppet för att hinna etablera en vana, eftersom en del patienter är ovilliga att ta emot hjälpmedel i början. Arbetsterapeuterna skulle också behöva mer tid att följa upp hur hjälpmedlet används.

I forskningsprojektet har man även upptäckt att det finns ett starkt samband mellan individernas tidsuppfattning och deras nivå av demenssjukdom vilket skulle kunna leda till att upptäcka demenssjukdom tidigt och därmed kunna sätta in insatser på ett tidigare stadium.

Fakta
Forskningsprojektet Hantera tid vid demens – Effekter av tidshjälpmedel på tidsuppfattning, tidshantering i vardagen och välbefinnande hos personer med demens

Ett FORTE-finansierat internationellt forskningsprojekt med Region Dalarna som forskningshuvudman. Gunnel Janeslätt som är medicine doktor är projketledare.

Projektets konsortium omfattar samarbete med Karolinska institutet och Danderyds sjukhus. På Högskolan Dalarna finns ett flertal medforskare och en doktornad. Det pågår också forskning i Indien vid Manipal university samt i Japan på Research institute in Tokorozawa. En kvalitativ artikel är publicerad 2020 och flera är under arbete.

Läs den vetenskapliga artikeln

AC Persson, IL Boman, L Dahlberg, G Janeslätt, MC Möller och M Löfgren. (2020). Lack of time and dependence on significant others: Occupational therapists´ experiences of prescribing time assistive technology for persons with dementia. Scandinavian journal of occupational therapy.

 

Relaterat

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Ny studie om att få och hantera en parkinsondiagnos

För många är det en omtumlande upplevelse att få diagnosen Parkinsons sjukdom. Nu har forskare från Högskolan Kristianstad undersökt hur patienterna och deras…

Långa tupplurar kan leda till sämre kognition

Att sova mycket på natten och ta långa tupplurar på dagen, kan vara kopplat till sämre kognitiva förmågor hos äldre personer. Det visar…

Fler nyheter

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En…