Bild: Mostphotos

Kvinnors livspussel förvärras med åren

I takt med att svenskarna blir allt äldre är det också fler som behöver stöd och hjälp från anhöriga. Det är främst kvinnor som tar detta ansvar berättar Jämställdhetsmyndigheten i en rapport. Många av dem som utför detta obetalda hem- och omsorgsarbete är fortfarande i arbetsför ålder och det påverkar deras inkomst men också deras fritid och hälsa.

Jämställdhetsmyndigheten har gjort en uppföljning av det jämställdhetspolitiska delmålet om en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. I en rapport visar de bland annat att det finns skillnader mellan vad män och kvinnor hjälper äldre närstående med.

Kvinnor tillbringar mer tid med att umgås med sina närstående och utföra tillsyn medan män i huvudsak hjälper till med praktiska göromål i och utanför hemmet.

– När kvinnor kommer upp i övre medelåldern utför de mer omsorgsarbete om äldre och andra närstående än män i samma ålder. När mamman eller pappan blir runt 75 år får de ofta sämre hälsa och då ser vi tydligt att kvinnor ökar sitt obetalda omsorgsarbete, Johan Kaluza, senior utredare i en nyhet från Jämställdhetsmyndigheten.

Ju mer omsorgsbehovet ökar hos de anhöriga, desto mer får kvinnorna betala i form av minskad arbetsinkomst ifall de väljer att gå ner i arbetstid. Kvinnorna får också svårt att upprätthålla balansen mellan förvärvsarbete och obetalt arbete.  Det extra omsorgsarbetet kan också innebära fysiska och mentala påfrestningar som påverkar deras hälsa och minskar deras sociala umgänge och fritidsaktiviteter.

För att minska de negativa effekterna föreslår Jämställdhetsmyndigheten en ny socialförsäkring för anhöriga som vårdar en närstående.

– En utredning bör titta närmare på politiska åtgärder, för annars lär inte situationen förändras. Att utöka närståendepenningen eller hämta inspiration från vab, det vill säga den tillfälliga föräldrapenningen, skulle kunna vara sätt att skydda de anhöriga som utför stora omsorgsinsatser, säger Johan Kaluza.

Relaterat

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…

Så gör forskning nytta i praktiken

Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…

Fler nyheter

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…