Entre Huddinge sjukhus
Foto: Lotta Segelberg

Lång väntan på akuten för de äldsta

En ny rapport från Socialstyrelsen visar att de som får vänta längst på landets akutmottagningar är de som är 80 år eller äldre. Väntan varar ofta i mer än fyra och en halv timme och var tionde över 80 år fick vistas på akuten i mer än nio timmar och 13 minuter.

Under covid-19-pandemin minskade antalet besök på landets akutmottagningar. Men 2021 ökade antalet igen och närmade sig antalet besök före pandemin vilket innebär att många får vänta länge på hjälp.

Väntetiderna på landets samtliga akutmottagningar presenteras i Socialstyrelsens rapport Statistik om akutmottagningar, väntetider och besök 2021. Den visar att patienter får vänta lika länge som före pandemin på en läkarbedömning på akutmottagning. Under andra halvan av 2021 började väntetiderna till läkare att öka, det har hållit i sig även under det första halvåret av 2022.

De totala vistelsetiderna på akutmottagningarna har blivit längre för alla oavsett ålder på patienterna, och ligger nu högre än före pandemin.

Patienter som är över 80 år och äldre har haft den längsta vistelsetiden sedan Socialstyrelsen påbörjade insamlingen av data 2016. Den allra längsta vistelsetiden på akuten 2021 hade kvinnor 80 år och äldre vars besök inte ledde till inskrivning. Bland dem pågick hälften av besöken längre än 4 timmar och 47 minuter och var tionde besök längre än 9 timmar och 22 minuter.

– Detta är problematiskt, för samtidigt är det ju de äldsta patienterna som drabbas hårdast av de långa väntetiderna eftersom de är den sköraste patientgruppen, säger Mats Granberg sakkunnig vid Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Det är stora skillnader mellan regionerna och akutmottagningar i landet. Patienter på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge fick vänta längst under 2021. Där var mediantiden för vistelsen sex timmar och tio minuter. Kortast tid hade Oskarshamns sjukhus med två timmar och 13 minuter.

– Skillnaderna kan bero på faktorer som akutmottagningens storlek, belastning, brist på vårdplatser och antal överbeläggningar inom slutenvården liksom hur patientunderlagen ser ut och hur man organiserat akutsjukvården. Vi ser att vistelsetiderna med några få undantag har ökat på nästan alla sjukhus i landet över åren. På sjukhus som Karolinska Huddinge och Södersjukhuset har de exempelvis ökat med mer än en och en halv timme jämfört med 4-5 år tidigare, säger Karin Sköldin, statistiker, i pressmeddelandet från Socialstyrelsen.

Den vanligaste diagnosen för de som söker akut sjukvård är frakturer i huvud, nacke och hals. För kvinnor över 80 år är det också vanligt med skador på huvud, hals och extremiteter medan det för män i samma ålder är vanligt med urologidiagnoser.

Läs Socialstyrelsens rapport

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…

Fler nyheter

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…