Lidingö blir platsen för svensk FINGER-pilot

Nu öppnar Lidingö ett ettårigt livsstilsprogram för kommuninvånare över 65 år. Programmet bygger på den demensförebyggande FINGER-studien och kommer också att följas av forskare från Karolinska institutet.

Lidingö stad har invigt sitt ett år långa livsstilsprogram baserat på den finska FINGER-studien, som undersöker demensförebyggande träning. Lidingöbor kan anmäla sig till projektet, som heter Träna hjärna, och ta del av olika livsstilsinterventioner.

Deltagarna kommer att erbjudas gruppträning med personlig tränare på ett gym i kommunen. Med hjälp av kostföreläsningar med hemläxor får de hjälp med hälsosammare kostvanor. För att stärka sitt sociala umgänge erbjuds olika aktivitetsgrupper, och med hjälp av ett digitalt minnesträningsprogram får de stimulera sitt minne. Dessutom kommer alla kunna delta i individuell rådgivning med hjälp av motiverande samtal för förändring. Deltagarna uppmuntras också att testa exempelvis blodtryck, blodsocker och blodfetter under programmet.

Träna hjärnas pilotförsök kommer att pågå i sex månader. Sedan ska det utvärderas av forskare vid Karolinska institutet, och nästa höst inleds ett ordinarie program med förtur för alla deltagare i försöket.

– Det känns roligt att äntligen vara igång med pilotprojektet och att Lidingö som första kommun i landet deltar i ett forskningsprojekt som utgår från Finger-studien, sa Birgitta Sköld, kommunalråd och ordförande i omsorgs- och socialnämnden i Lidingö, vid invigningen av Träna hjärna.

Läs mer om FINGER-studien, eller lyssna på vårt poddavsnitt om FINGER.

Relaterat

Byta livsstil bäst recept mot demens

Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är svårt, men med professionellt stöd kan det fungera visar världsomspännande forskning.

Porträttbild på Malin Aspö

Så ser livet ut för yngre med demens

Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar om just denna, lite dolda grupp.

Råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer. Det skriver Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i en…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.