Person som lägger händerna över magen.
Foto: Mostphotos

Maghälsan spelar stor roll för hur vi mår

I sin nya avhandling har Frida Fart från Örebro universitet undersökt äldre personers maghälsa och välmående.

Framsida, avhandling av Frida FartMed en åldrande befolkning behöver vi sätta fokus på god hälsa längre upp i åldrarna. En av grunderna till god hälsa är en god magfunktion och i sin doktorsavhandling The ageing gut, in health and disease har Frida Fart, vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet, just undersökt maghälsa hos äldre i allmänhet, och inflammatorisk tarmsjukdom hos äldre i synnerhet.

Frida Fart har bland annat undersökt äldre personer i ordinärt boende som inte diagnostiserats med sjukdom i mag- tarmkanalen, för att se hur maghälsan kan stärkas. Hon undersökte också deras tarmflora och jämförde den med äldre orienterare, som i vissa fall används som modell för ett hälsosamt åldrande.

Trots att personerna i dessa studier inte var sjuka, hade 65 procent av dem åtminstone något symptom i mag- tarmkanalen, varav fem procent beskrev sina symptom som svåra. Betydelsen av maghälsa visade sig genom att symptom var kopplade till sämre välmående, exempelvis genom lägre livskvalitet, depression, ångest och stress. Många hade också ett näringsintag som kan påverka hälsan negativt och här finns enligt Frida Fart en möjlig väg för interventioner.

I jämförelse med äldre orienterare hade andra äldre en annan tarmflora. Orienterarna hade en mer homogen tarmflora, som också brukar associeras till ett mer hälsosamt tarmtillstånd. Detta stämmer med tidigare forskning där fysisk aktivitet och bättre kostvanor tros spela roll för tarmflorans sammansättning.

Frida Farts avhandling understryker hur viktig maghälsan är högre upp i åldrarna. Den påverkas genom kosthållningen, en aktiv livsstil, tarmfloran och vissa miljöfaktorer.

Avhandlingen

Frida Fart (2022). The ageing gut, in health and disease. Örebro universitet.

Avhandlingens artiklar

F Fart, SK Rajan, R Wall, I Rangel, JP Ganda Mall, L Tingö, RJ Brummer, D Repsilber m fl (2020). Differences in gut microbiome composition between senior orienteering athletes and community-dwelling older adults. Nutrients.

F Fart, S Salihovic, AJ McGlinchey, MG Gareau, M Oresic, J Halfvarson m fl (2022). Perfluoroalkyl substances are increased in patients with late-onset ulcerative colitis and induce intestinal barrier defects ex vivo in murine intestinal tissue. Scandinavian journal of gastroenterology.

Relaterat

Lyckat när olika aktörer jobbar ihop mot äldres ensamhet

Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar…

Friska japaner och svenskar lever lika länge

Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg…

Tema Måltiden i nya numret av Äldre i centrum

Nu är årets första nummer av Äldre i centrum här med ett spännande tema om mat och måltid. I år har vi också…

Fler nyheter

Britta Svensson: ”Jag exponerar ålderism skoningslöst”

Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den…

Färre äldre har hemtjänst eller bor i särskilt boende

Andelen personer över 80 år som har hemtjänst eller bor i särskilt boende för äldre har minskat tydligt det senaste decenniet. Det visar…

Ny avhandling: Äldre anhöriga behöver mer stöd

Anhörigstödet brister, samtidigt som allt fler tar hand om sina nära anhöriga. Äldre kvinnor drabbas mest av negativa konsekvenser, visar en ny doktorsavhandling…