Garantipension betalas ut till de personer som har de allra lägsta pensionerna i Sverige. Var tredje kvinna och var sjätte man har garantipension.
Nu har Statistiska centralbyrån jämfört dödligheten bland personer födda 1939, med och utan garantipension. I ett pressmeddelande presenterar man statistik, som visar att personer med garantipension har en högre dödlighet, även om den också varierar med andra faktorer. Högst dödlighet hade ensamstående män med garantipension. 47 procent av dem levde till sin 80-årsdag. Lägst dödlighet hade sammanboende kvinnor utan garantipension. 83 procent av dem levde fortfarande vid sin 80-årsdag.
Personer med garantipension har oftare haft sjukersättning eller någon annan typ av ekonomiskt bistånd. Man har med andra ord haft en sämre hälsa. Detta gäller dock främst för män. Kvinnor har oftare haft andra anledningar att inte förvärvsarbeta, exempelvis att de tagit hand om barn och äldre anhöriga. För kvinnor är också skillnaden i dödlighet med och utan garantipension mindre.
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…
Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar tre länsstyrelser resultaten från ett projekt som ska höja kunskapen om risker och möjliga åtgärder.
Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner och SU-Kvinnofrid. De befarar att det finns ett stort mörkertal bland äldre som inte söker hjälp.
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.
