Garantipension betalas ut till de personer som har de allra lägsta pensionerna i Sverige. Var tredje kvinna och var sjätte man har garantipension.
Nu har Statistiska centralbyrån jämfört dödligheten bland personer födda 1939, med och utan garantipension. I ett pressmeddelande presenterar man statistik, som visar att personer med garantipension har en högre dödlighet, även om den också varierar med andra faktorer. Högst dödlighet hade ensamstående män med garantipension. 47 procent av dem levde till sin 80-årsdag. Lägst dödlighet hade sammanboende kvinnor utan garantipension. 83 procent av dem levde fortfarande vid sin 80-årsdag.
Personer med garantipension har oftare haft sjukersättning eller någon annan typ av ekonomiskt bistånd. Man har med andra ord haft en sämre hälsa. Detta gäller dock främst för män. Kvinnor har oftare haft andra anledningar att inte förvärvsarbeta, exempelvis att de tagit hand om barn och äldre anhöriga. För kvinnor är också skillnaden i dödlighet med och utan garantipension mindre.
Riktade hälsosamtal sänker en rad riskfaktorer och minskar den förtida dödligheten. Dessutom utjämnar de ojämlikheter i hälsa. Det visar en ny rapport från Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.
36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög, men åtminstone lägre än året innan. Det framgår av Vård- och omsorgsanalys nya rapport.
I #3/22 är temat samverkan mellan vård- och omsorgsgivare för äldre. Tidningen bjuder också på reportage om forskningsmiljön Aging research center – ARC och om ett samarbete kring att förebygga försvinnanden av personer med kognitiv svikt.
Det är inte ovanligt att forskare har en tes som de vill prova om den stämmer. Men uttrycket som man ropar får man svar stämmer inte alla gånger. Det fick forskarna på Göteborgs universitet erfara när de undersökte sambandet mellan…
Svenska läkaresällskapet tilldelar professorn Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, Bengt Winblads pris för insatser inom molekylär geriatrik. Hans forskning fokuserar bland annat på tidig diagnostik och förebyggande arbete riktad mot alzheimer.
Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis undersöka i ett nytt projekt.
