Miljonregn över äldreforskningen

Det råder miljonregn över äldre- och åldrandeforskningen i Sverige. Flera forskningsprojekt om bland annat lungsjukdomen KOL och stroke får medel från Hjärt-lungfonden i deras senaste utlysningsbeslut. Dessutom satsar Vetenskapsrådet 28 miljoner på förbättrad demensdiagnostik.

Varje år delar en stor grupp aktörer ut medel till forskningsprojekt eller forskare i Sverige. Två av dessa aktörer är Hjärt-lungfonden och Vetenskapsrådet. I deras senaste utlysningsbeslut får projekt som rör äldre och åldrande över 45 miljoner kronor.

Hjärt-lungfonden beviljade pengar för totalt 594 miljoner kronor, varav 18 miljoner går till äldreforskningen. En av forskarna som får pengar från insamlingsorganisationen är Magnus Ekström, docent vid Lunds universitet, som kommer att studera om en ny syrgasbehandling kan förbättra behandlingen i hemmet för personer med lungsjukdomen KOL.

– Sverige har unika möjligheter att studera behandling av patienter med kronisk syrebrist genom våra nationella register. Vårt projekt undersöker om högflödesbehandling, jämfört med vanlig syrgasbehandling, minskar risken för sjukhusinläggning och död bland 270 patienter med hemsyrgas för KOL, säger han i ett pressmeddelande.

Ytterligare en forskare som får medel från Hjärt-lungfonden är Inger Ekman som är professor vid Göteborgs universitet. Hon kommer att studera om en personcentrerad vård i hemmet via telefon i kombination med ett digitalt stöd, leder till högre självtillit och ökad egenvård för sköra äldre med KOL eller hjärtsvikt.

Samtidigt delar Vetenskapsrådet ut 28 miljoner kronor till demensforskaren Henrik Zetterberg som tillsammans med kollegan Kaj Blennow studerar och utvecklar tester för demensdiagnostik.

Anslaget, som fördelas över åtta år, är en så kallad rådsprofessur som innebär en långsiktig satsning på Henrik Zetterbergs forskning.

– Det känns fantastiskt stort. En rådsprofessur är ett oerhört fint anslag, och det innebär också ett stort förtroende att få ett anslag som löper över så lång tid, säger Henrik Zetterberg i ett pressmeddelande.

Här är listan på forskningsprojekten och forskarna med äldre- och åldrandeinriktning som beviljades medel från Hjärt-lungfonden och de som beviljades Vetenskapsrådets anslag för rådsprofessur:

Hjärt-lungfonden

  • Marie Evans, Karolinska institutet – Stroke prophylaxis with apixaban for patients with Chronic Kidney Disease and atrial fibrillation (SACK).
  • Inger Ekman, Göteborgs universitet – Person-centred care at home (PCC at home) in frail elderly with COPD and/or CHF: Shifting towards high quality, affordable preventive healthcare.
  • Johan Engdahl, Karolinska institutet – Randomiserad jämförelse mellan standardiserad och utökad EKG-undersökning efter stroke eller TIA för att detektera förmaksflimmer och minska risken för stroke – AF SPICE.
  • Karl Henrik Swärd, Lunds universitet – Mekano-känsliga transkriptionsfaktorer skyddar mot kärlinflammation och stroke.
  • Anne Lindberg, Umeå universitet – The natural disease process in COPD; OLINs KOL-study and recruitment of a new cohort Populationsbaserade kliniska studier av sjukdomsförlopp och prognostiska markörer vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom – och rekrytering av en ny kohort.
  • Thomas Nyström, Karolinska institutet – Typ 2 diabetes och stroke: Antidiabetisk behandling och återhämtning.
  • Niklas Arnberg, Umeå universitet – Behandling, prevention och patogenes vid KOL.
  • Juan Jesus Carrero, Karolinska institutet – Safe prescribing of medications for secondary cardiovascular prevention in older adults and patients not enrolled in quality registers.
  • Aikaterini Chatzidionysiou, Karolinska institutet – Reumatoid artrit – associerad interstitiell lungsjukdom (RA-ILD): prevalens, biomarkörer, påverkan av antireumatisk behandling och utvärdering av lungultraljud som screeningsmetod.
  • Sara Lundell, Umeå universitet – Countering stigma in self-management in people with chronic obstructive pulmonary disease: co-creation and feasibility of an intervention to improve health.
  • Andre Nyberg, Umeå universitet – Impact of exercise intensity and inflammation on the trajectories of neurodegeneration in COPD: the IMPACT study.

Vetenskapsrådet

  • Goncalo Castelo-Branco, Karolinska institutet – En studie av oligodendrocyternas aktiva roll vid multipel skleros.
  • Jonas Frisén, Karolinska institutet – Cell regeneration in human health and disease. 
  • Kerstin Lindblad-Toh, Uppsala universitet – Användningen av evolutionsgenomik för att förstå cancer och andra sjukdomar. 
  • Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet – Biomarkörer för demensorsakande neurodegenerativa sjukdomar.

Relaterat

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.

Tyngdtäcken ger äldre personer bättre sömn

Äldre personer på särskilt boende får bättre sömn, ökat välmående och förbättrat näringsintag med tyngdtäcken. Det visar Eva Hjort-Telhedes avhandling som hon har lagt fram vid Högskolan i Halmstad.

Anhörigvårdare över 55 år: insikter från nationell undersökning

Informell vård spelar en avgörande roll för att stödja personer som lider av kroniska sjukdomar eller åldersrelaterade tillstånd. Det kan också ge den informella vårdgivarens liv syfte och mening, men om vårdandet blir intensivt, och man själv är i hög…

Fler nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…

Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag

Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.