Miljonregn över äldreforskningen

Det råder miljonregn över äldre- och åldrandeforskningen i Sverige. Flera forskningsprojekt om bland annat lungsjukdomen KOL och stroke får medel från Hjärt-lungfonden i deras senaste utlysningsbeslut. Dessutom satsar Vetenskapsrådet 28 miljoner på förbättrad demensdiagnostik.

Varje år delar en stor grupp aktörer ut medel till forskningsprojekt eller forskare i Sverige. Två av dessa aktörer är Hjärt-lungfonden och Vetenskapsrådet. I deras senaste utlysningsbeslut får projekt som rör äldre och åldrande över 45 miljoner kronor.

Hjärt-lungfonden beviljade pengar för totalt 594 miljoner kronor, varav 18 miljoner går till äldreforskningen. En av forskarna som får pengar från insamlingsorganisationen är Magnus Ekström, docent vid Lunds universitet, som kommer att studera om en ny syrgasbehandling kan förbättra behandlingen i hemmet för personer med lungsjukdomen KOL.

– Sverige har unika möjligheter att studera behandling av patienter med kronisk syrebrist genom våra nationella register. Vårt projekt undersöker om högflödesbehandling, jämfört med vanlig syrgasbehandling, minskar risken för sjukhusinläggning och död bland 270 patienter med hemsyrgas för KOL, säger han i ett pressmeddelande.

Ytterligare en forskare som får medel från Hjärt-lungfonden är Inger Ekman som är professor vid Göteborgs universitet. Hon kommer att studera om en personcentrerad vård i hemmet via telefon i kombination med ett digitalt stöd, leder till högre självtillit och ökad egenvård för sköra äldre med KOL eller hjärtsvikt.

Samtidigt delar Vetenskapsrådet ut 28 miljoner kronor till demensforskaren Henrik Zetterberg som tillsammans med kollegan Kaj Blennow studerar och utvecklar tester för demensdiagnostik.

Anslaget, som fördelas över åtta år, är en så kallad rådsprofessur som innebär en långsiktig satsning på Henrik Zetterbergs forskning.

– Det känns fantastiskt stort. En rådsprofessur är ett oerhört fint anslag, och det innebär också ett stort förtroende att få ett anslag som löper över så lång tid, säger Henrik Zetterberg i ett pressmeddelande.

Här är listan på forskningsprojekten och forskarna med äldre- och åldrandeinriktning som beviljades medel från Hjärt-lungfonden och de som beviljades Vetenskapsrådets anslag för rådsprofessur:

Hjärt-lungfonden

  • Marie Evans, Karolinska institutet – Stroke prophylaxis with apixaban for patients with Chronic Kidney Disease and atrial fibrillation (SACK).
  • Inger Ekman, Göteborgs universitet – Person-centred care at home (PCC at home) in frail elderly with COPD and/or CHF: Shifting towards high quality, affordable preventive healthcare.
  • Johan Engdahl, Karolinska institutet – Randomiserad jämförelse mellan standardiserad och utökad EKG-undersökning efter stroke eller TIA för att detektera förmaksflimmer och minska risken för stroke – AF SPICE.
  • Karl Henrik Swärd, Lunds universitet – Mekano-känsliga transkriptionsfaktorer skyddar mot kärlinflammation och stroke.
  • Anne Lindberg, Umeå universitet – The natural disease process in COPD; OLINs KOL-study and recruitment of a new cohort Populationsbaserade kliniska studier av sjukdomsförlopp och prognostiska markörer vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom – och rekrytering av en ny kohort.
  • Thomas Nyström, Karolinska institutet – Typ 2 diabetes och stroke: Antidiabetisk behandling och återhämtning.
  • Niklas Arnberg, Umeå universitet – Behandling, prevention och patogenes vid KOL.
  • Juan Jesus Carrero, Karolinska institutet – Safe prescribing of medications for secondary cardiovascular prevention in older adults and patients not enrolled in quality registers.
  • Aikaterini Chatzidionysiou, Karolinska institutet – Reumatoid artrit – associerad interstitiell lungsjukdom (RA-ILD): prevalens, biomarkörer, påverkan av antireumatisk behandling och utvärdering av lungultraljud som screeningsmetod.
  • Sara Lundell, Umeå universitet – Countering stigma in self-management in people with chronic obstructive pulmonary disease: co-creation and feasibility of an intervention to improve health.
  • Andre Nyberg, Umeå universitet – Impact of exercise intensity and inflammation on the trajectories of neurodegeneration in COPD: the IMPACT study.

Vetenskapsrådet

  • Goncalo Castelo-Branco, Karolinska institutet – En studie av oligodendrocyternas aktiva roll vid multipel skleros.
  • Jonas Frisén, Karolinska institutet – Cell regeneration in human health and disease. 
  • Kerstin Lindblad-Toh, Uppsala universitet – Användningen av evolutionsgenomik för att förstå cancer och andra sjukdomar. 
  • Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet – Biomarkörer för demensorsakande neurodegenerativa sjukdomar.

Relaterat

Nu ökar förebyggande insatser mot ensamhet och självmord

Allt fler kommuner inför rutiner för att förhindra självmord bland äldre personer och i nio av tio kommuner genomför äldreomsorgen insatser för att motverka ensamhet. Det visar en nya rapport från Suicide zero om kommunernas arbete med att förbygga självmord.

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar en rapport från Socialstyrelsen att det fortfarande är stora skillnader när det gäller hur lång tid det…

Telefonterapi och frågeformulär är till hjälp vid depression

Samtal med en psykolog på telefon hjälpte äldre personer med depression visar Johnny Pellas avhandling vid Uppsala universitet. Han kunde också fastställa att det går att att upptäcka tecken på depression hos äldre med hjälp av frågeformulär.

Fler nyheter

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde situationen. Det visar Elisabeth Carlstedt i en ny studie.

Se webbinariet om kulturens inverkan på äldres hälsa i efterhand

För dig som inte hade tillfälle att delta på vårt webbinarium om kulturens inverkan på äldres hälsa finns nu möjlighet att se det i efterhand. Filminspelningen är cirka 55 minuter och finns tillgänglig för alla på vår youtube-kanal.

Så kan tandvården upptäcka risk för benskörhetsfrakturer

En ny avhandling undersöker olika metoder som tandvården kan använda för att upptäcka risk för benskörhetsfraktur. Resultaten visar att webbaserat verktyg kan vara ett sätt att identifiera personer med hög risk för detta.