Forskarna har använt sig av data från musiktjänsten Last.fm där användare delar sina musiklyssningsvanor från exempelvis Spotify. På så sätt kan de skapa en personlig musikprofil och få överblick över sitt lyssnande. Studien bygger på data som spänner över 15 år och omfattar drygt 40 000 användare. Totalt 542 miljoner lyssningar av drygt 1 miljon olika låtar ingick i studien.

Musiksmaken smalnar med åren
Musik är en stark identitetsmarkör. Men vad vi lyssnar på förändras med åldern, visar nya internationella rön där forskare från Göteborgs universitet, Jönköping university och University of Primorska har analyserat hur lyssnandet har förändrats över tid.
Resultaten visar att yngre användare lyssnar brett på samtida populärmusik och följer trender i populärkulturen. I skiftet från tonåren in i vuxenlivet breddas musikvanorna – fler artister och genrer utforskas och lyssningen blir alltmer varierad. Med stigande ålder smalnar detta spektrum av, samtidigt som musikvalen blir mer personliga och präglade av tidigare upplevelser.
– När du är ung vill du uppleva allt. Du åker inte till Roskildefestivalen bara för att lyssna på ett visst band, men när du blir vuxen har du oftast hittat en musikstil som du identifierar dig med. Topplistan blir mindre, säger Alan Said, docent i datavetenskap vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
I medelåldern och framåt blir nostalgi en stark drivkraft, där musiken från ungdomsåren följer med som ett ljudspår till livet. Äldre lyssnare fortsätter att ta del av ny musik, men återvänder samtidigt gång på gång till låtar från sin ungdom. Musiksmaken blir också mer unik när man är äldre.
Tonåringar kan hitta många gemensamma favoritlåtar med sina jämnåriga kompisar. Det blir svårare med åldern.
– De flesta 65-åringar ger sig inte ut på en musikalisk upptäcktsresa, säger Alan Said.
Den här typen av analyser av människors lyssnande över hela livet har inte varit möjliga förrän nu. Mest för att det är först nu som det finns tillräckligt lång tid av digitalt musiklyssnande att studera.
– En tjänst som rekommenderar samma typ av musik på samma sätt till alla riskerar att missa vad olika grupper faktiskt vill ha. Yngre lyssnare kan gynnas av rekommendationer som blandar de senaste hitsen med förslag på äldre musik de ännu inte har upptäckt. Medelålders lyssnare uppskattar en balans mellan nytt och bekant, medan äldre vill ha mer skräddarsydda rekommendationer som speglar deras personliga smak och nostalgiska återhöranden.
Arsen Matej Golubovikj, Bruce Ferwerda, Alan Said och Marko Tkalcic (2025). Soundtracks of our lives: How age influences musical preferences. UMAP adjunct ’25.
Relaterat

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

100-åringar har färre sjukdomar
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Att åldras nära djur och natur
Socialt umgänge är viktigt när vi blir äldre. Men även andra relationer, som till djur och natur, kan spela lika stor roll, skriver…
Fler nyheter

Växtrik kost kan bromsa kroniska sjukdomar
En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar…

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…

Banden mellan generationer starkare än tidigare trott
Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan…