Äldre man sitter i fåtölj och lyssnar på musik
Foto: Mostphotos

Musiksmaken smalnar med åren

Tycker du också att förslagen på ny musik i Spotify har blivit konstigare de senaste åren? Nu visar en studie med forskare från bland annat Göteborgs universitet och Jönköping university att musiksmaken blir smalare med åren.

Musik är en stark identitetsmarkör. Men vad vi lyssnar på förändras med åldern, visar nya internationella rön där forskare från Göteborgs universitet, Jönköping university och University of Primorska har analyserat hur lyssnandet har förändrats över tid.

Resultaten visar att yngre användare lyssnar brett på samtida populärmusik och följer trender i populärkulturen. I skiftet från tonåren in i vuxenlivet breddas musikvanorna – fler artister och genrer utforskas och lyssningen blir alltmer varierad. Med stigande ålder smalnar detta spektrum av, samtidigt som musikvalen blir mer personliga och präglade av tidigare upplevelser.

– När du är ung vill du uppleva allt. Du åker inte till Roskildefestivalen bara för att lyssna på ett visst band, men när du blir vuxen har du oftast hittat en musikstil som du identifierar dig med. Topplistan blir mindre, säger Alan Said, docent i datavetenskap vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

I medelåldern och framåt blir nostalgi en stark drivkraft, där musiken från ungdomsåren följer med som ett ljudspår till livet. Äldre lyssnare fortsätter att ta del av ny musik, men återvänder samtidigt gång på gång till låtar från sin ungdom. Musiksmaken blir också mer unik när man är äldre.

Tonåringar kan hitta många gemensamma favoritlåtar med sina jämnåriga kompisar. Det blir svårare med åldern.

– De flesta 65-åringar ger sig inte ut på en musikalisk upptäcktsresa, säger Alan Said.

Den här typen av analyser av människors lyssnande över hela livet har inte varit möjliga förrän nu. Mest för att det är först nu som det finns tillräckligt lång tid av digitalt musiklyssnande att studera.

– En tjänst som rekommenderar samma typ av musik på samma sätt till alla riskerar att missa vad olika grupper faktiskt vill ha. Yngre lyssnare kan gynnas av rekommendationer som blandar de senaste hitsen med förslag på äldre musik de ännu inte har upptäckt. Medelålders lyssnare uppskattar en balans mellan nytt och bekant, medan äldre vill ha mer skräddarsydda rekommendationer som speglar deras personliga smak och nostalgiska återhöranden.

Fakta
Så gjorde forskarna

Forskarna har använt sig av data från musiktjänsten Last.fm där användare delar sina musiklyssningsvanor från exempelvis Spotify. På så sätt kan de skapa en personlig musikprofil och få överblick över sitt lyssnande. Studien bygger på data som spänner över 15 år och omfattar drygt 40 000 användare. Totalt 542 miljoner lyssningar av drygt 1 miljon olika låtar ingick i studien.

Läs studien

Arsen Matej Golubovikj, Bruce Ferwerda, Alan Said och Marko Tkalcic (2025). Soundtracks of our lives: How age influences musical preferences. UMAP adjunct ’25.

Relaterat

Framtidens äldreforskning behöver rustas

Det behövs en plattform där olika vetenskapliga discipliner kan samarbeta och formulera mål tillsammans, för att skapa en värld där människor i alla…

Vill du leka – även när vi blir äldre?

Lek är inte bara för små barn, utan det är mänsklighetens mest avancerade kompetens. Det skriver forskaren Albert Westergren som vill slå ett…

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…

Fler nyheter

Porträttbild på William Son Galanza

Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen

Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

Så är livet på särskilda boenden – bakom fasaden

Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…