Ny rapport om hemtjänstens hälsofrämjande resurser

Nestor FoU-center undersöker i en färsk studie möjligheter och förutsättningar att arbeta hälsofrämjande inom hemtjänsten. Kompetensen hos personalen är en av flera viktiga resurser som lyfts fram.

Den aktuella studien uppmärksammar resurser i hemtjänsten som kan vara subtila och är en utmaning att uppfatta och tolka. Det säger författarna bakom den resulterande rapporten, Nestors projektledare Karin Högstedt, som är leg fysioterapeut, och Karin Johansson, som är fil dr i arbetsterapi.

Studien visar att lyhördhet och helhetsperspektiv är viktiga kompetenser bland hemtjänstmedarbetare. Den pekar även på några organisatoriska förutsättningar som är nödvändiga för att kompetenserna ska kunna omsättas i handling. Dessa sammanfattas i rapporten som verktyg och rutiner för kommunikation samt tillgång till tid. Närhet och samarbete mellan hemtjänst och primärvårdsrehab är också viktigt, liksom en ledning som stödjer samverkan.

– Vi tycker det är viktigt att hälsofrämjande insatser når äldre personer som har hemtjänst, och inte bara pigga friska äldre. Det finns potential för hemtjänst att främja äldre personers hälsa, men den potentialen har inte uppmärksammas särskilt mycket, säger Karin Johansson i en nyhet på Nestor FoU-centers webbplats.

Studien bygger på deltagande observationer med hemtjänstpersonal och gruppintervjuer med representanter för primärvårdsrehab. Den påbörjades hösten 2019 men avbröts av covid19-pandemin, vilket gjorde att materialet blev mindre än planerat.

– Vi har valt att ändå presentera det, eftersom vi såg att det fanns intressanta fynd att lyfta fram.

Målgrupper för rapporten är framför allt chefer inom hemtjänsten, men också medarbetare som undersköterskor och vårdbiträden, liksom politiker, intresseorganisationer och andra som är intresserade av hur äldres hälsa kan främjas.

– Vi kommer att gå vidare med resultaten för att bidra till att kompetenser och organisatoriska förutsättningar som vi har identifierat i studien ska kunna stärkas, säger Karin Johansson.

LÄS MER

Den aktuella studien beskrivs i en rapport som är är tillgänglig via Nestor FoU:s webbplats och heter Hälsofrämjande hemtjänst, med undertiteln En studie av hemtjänstens möjligheter att främja äldres hälsa i det dagliga arbetet och i samarbete med primärvårdsrehab. Studien tar avstamp i rapporten Hälsofrämjande vanor bland äldre – har hemtjänsten en roll att spela?, även den från Nestor FoU och som författarna beskriver i temat På tal om prevention i ÄiC #2/20.

Relaterat

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar tre länsstyrelser resultaten från ett projekt som ska höja kunskapen om risker och möjliga åtgärder.

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner och SU-Kvinnofrid. De befarar att det finns ett stort mörkertal bland äldre som inte söker hjälp.

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.