Den aktuella studien beskrivs i en rapport som är är tillgänglig via Nestor FoU:s webbplats och heter Hälsofrämjande hemtjänst, med undertiteln En studie av hemtjänstens möjligheter att främja äldres hälsa i det dagliga arbetet och i samarbete med primärvårdsrehab. Studien tar avstamp i rapporten Hälsofrämjande vanor bland äldre – har hemtjänsten en roll att spela?, även den från Nestor FoU och som författarna beskriver i temat På tal om prevention i ÄiC #2/20.
Ny rapport om hemtjänstens hälsofrämjande resurser
Den aktuella studien uppmärksammar resurser i hemtjänsten som kan vara subtila och är en utmaning att uppfatta och tolka. Det säger författarna bakom den resulterande rapporten, Nestors projektledare Karin Högstedt, som är leg fysioterapeut, och Karin Johansson, som är fil dr i arbetsterapi.
Studien visar att lyhördhet och helhetsperspektiv är viktiga kompetenser bland hemtjänstmedarbetare. Den pekar även på några organisatoriska förutsättningar som är nödvändiga för att kompetenserna ska kunna omsättas i handling. Dessa sammanfattas i rapporten som verktyg och rutiner för kommunikation samt tillgång till tid. Närhet och samarbete mellan hemtjänst och primärvårdsrehab är också viktigt, liksom en ledning som stödjer samverkan.
– Vi tycker det är viktigt att hälsofrämjande insatser når äldre personer som har hemtjänst, och inte bara pigga friska äldre. Det finns potential för hemtjänst att främja äldre personers hälsa, men den potentialen har inte uppmärksammas särskilt mycket, säger Karin Johansson i en nyhet på Nestor FoU-centers webbplats.
Studien bygger på deltagande observationer med hemtjänstpersonal och gruppintervjuer med representanter för primärvårdsrehab. Den påbörjades hösten 2019 men avbröts av covid19-pandemin, vilket gjorde att materialet blev mindre än planerat.
– Vi har valt att ändå presentera det, eftersom vi såg att det fanns intressanta fynd att lyfta fram.
Målgrupper för rapporten är framför allt chefer inom hemtjänsten, men också medarbetare som undersköterskor och vårdbiträden, liksom politiker, intresseorganisationer och andra som är intresserade av hur äldres hälsa kan främjas.
– Vi kommer att gå vidare med resultaten för att bidra till att kompetenser och organisatoriska förutsättningar som vi har identifierat i studien ska kunna stärkas, säger Karin Johansson.
Relaterat

Musikterapi som helare vid smärta
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.

Äta ensam måste inte vara ett problem
Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie från Uppsala universitet hittar nyanser i äldre personers inställning till ensamätande.
Fler nyheter

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.
Hemtjänstkvalitet viktigt mot ensamhet
För äldre personer som har hemtjänst är det viktigt med personligt relevanta aktiviteter för att kunna vara socialt delaktiga och känna gemenskap. Det visar en avhandling från Umeå universitet som också pekar på att bristande hemtjänstkvalitet bidrar till ensamhet.