Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik

Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis undersöka i ett nytt projekt.

I sin avhandling, som lades fram 2021, såg Antonios Tsertsidis en stor kunskapsbrist gällande tillhandahållandet av välfärdsteknik för personer med demens. Många äldre och deras anhöriga får också inte information om tekniska hjälpmedel förrän demenssjukdomen är långt framskriden.

Nu ska han bygga vidare på resultaten från avhandlingen i en ny studie.

– Syftet med min studie är att öka medvetenheten om välfärdsteknik för äldre personer med demens, säger han i ett pressmeddelande.

Han kommer att undersöka hur arbetsterapeuter förhåller sig till välfärdsteknik vid vården av personer med demenssjukdom.

– Hur uppfattar och använder de välfärdsteknik? Vilka risker och möjligheter ser de med välfärdsteknik utifrån sin profession? undrar Antonios Tsertsidis.

Förhoppningen är att studien leder till en ökad kännedom om välfärdsteknik för personer med demens, och att fler kan introduceras till hjälpmedlen i ett tidigt sjukdomsförlopp, kanske redan när de får diagnosen.

– Välfärdsteknik behöver inte vara rätt väg att gå för alla och det behövs fortfarande mänsklig kontakt och vård. Men tekniken har stor potential att öka livskvaliteten hos äldre personer med demens, säger Antonios Tsertsidis och fortsätter:

– Det kan handla om hjälpmedel för att minnas dagliga aktiviteter som exempelvis att ta medicin eller om stöd för att veta var man befinner sig, till exempel genom notifikationer i mobilen. Det kan även handla om olika sorters kommunikationsverktyg som gör det lättare att bibehålla sociala kontakter.

Studien har nyligen beviljats en halv miljon kronor i forskningsstöd från Centrum för välfärdsstudier, CVS.

Relaterat

Så ska en app förbättra vården för personer med demens

De allra flesta som drabbas av demens får också psykiska symptom, till exempel vanföreställningar och ångest. Nu hoppas forskare vid Jönköping university att en app ska förbättra vården och livskvaliteten för dessa personer.

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.

Lundaforskare får prestigefyllt anslag för alzheimerprojekt

Tre forskare vid Lunds universitet har tilldelats det prestigefyllda europeiska forskningsanslaget ERC advanced grant på 2,5 miljoner euro vardera. En av dem som fått medel är Oskar Hansson som är känd för sin forskning om alzheimerdiagnostik.

Fler nyheter

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror

Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.

Musikterapi som helare vid smärta

Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.

Fortes logotyp

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer

I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.