Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik

Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis undersöka i ett nytt projekt.

I sin avhandling, som lades fram 2021, såg Antonios Tsertsidis en stor kunskapsbrist gällande tillhandahållandet av välfärdsteknik för personer med demens. Många äldre och deras anhöriga får också inte information om tekniska hjälpmedel förrän demenssjukdomen är långt framskriden.

Nu ska han bygga vidare på resultaten från avhandlingen i en ny studie.

– Syftet med min studie är att öka medvetenheten om välfärdsteknik för äldre personer med demens, säger han i ett pressmeddelande.

Han kommer att undersöka hur arbetsterapeuter förhåller sig till välfärdsteknik vid vården av personer med demenssjukdom.

– Hur uppfattar och använder de välfärdsteknik? Vilka risker och möjligheter ser de med välfärdsteknik utifrån sin profession? undrar Antonios Tsertsidis.

Förhoppningen är att studien leder till en ökad kännedom om välfärdsteknik för personer med demens, och att fler kan introduceras till hjälpmedlen i ett tidigt sjukdomsförlopp, kanske redan när de får diagnosen.

– Välfärdsteknik behöver inte vara rätt väg att gå för alla och det behövs fortfarande mänsklig kontakt och vård. Men tekniken har stor potential att öka livskvaliteten hos äldre personer med demens, säger Antonios Tsertsidis och fortsätter:

– Det kan handla om hjälpmedel för att minnas dagliga aktiviteter som exempelvis att ta medicin eller om stöd för att veta var man befinner sig, till exempel genom notifikationer i mobilen. Det kan även handla om olika sorters kommunikationsverktyg som gör det lättare att bibehålla sociala kontakter.

Studien har nyligen beviljats en halv miljon kronor i forskningsstöd från Centrum för välfärdsstudier, CVS.

Relaterat

Se webbinariet om kulturens inverkan på äldres hälsa i efterhand

För dig som inte hade tillfälle att delta på vårt webbinarium om kulturens inverkan på äldres hälsa finns nu möjlighet att se det i efterhand. Filminspelningen är cirka 55 minuter och finns tillgänglig för alla på vår youtube-kanal.

Miljonregn över äldreforskningen

Det råder miljonregn över äldre- och åldrandeforskningen i Sverige. Flera forskningsprojekt om bland annat lungsjukdomen KOL och stroke får medel från Hjärt-lungfonden i deras senaste utlysningsbeslut. Dessutom satsar Vetenskapsrådet 28 miljoner på förbättrad demensdiagnostik.

Så förändrades våra digitala vanor under pandemin

Coronapandemin blev en samhällelig kris, som ökade behovet av att kommunicera då många blev isolerade i sina hem. I en ny artikel har forskaer från Lund undersökt hur olika generationers digitala vanor förändrades.

Fler nyheter

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar en rapport från Socialstyrelsen att det fortfarande är stora skillnader när det gäller hur lång tid det…

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde situationen. Det visar Elisabeth Carlstedt i en ny studie.

Telefonterapi och frågeformulär är till hjälp vid depression

Samtal med en psykolog på telefon hjälpte äldre personer med depression visar Johnny Pellas avhandling vid Uppsala universitet. Han kunde också fastställa att det går att att upptäcka tecken på depression hos äldre med hjälp av frågeformulär.